No description available.

No description available.

No description available.

Finanskrisen som utlöstes hösten 2008 av en alltför generös utlåningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifrågasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och då framförallt värdering till verkligt värde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod främst i att redovisningsmetoden till stor del bygger på subjektiva bedömningar av tillgångar som är svåra att verifiera för utomstående intressenter. Två poster i företags finansiella årsredovisningar som bygger på värdering till verkligt värde är goodwill och finansiella instrument. Med anledning av detta undersökte vi hur banker i Europa använder sig av dessa verktyg för att eventuellt manipulera resultatet. Ett antal hypoteser baserade på tidigare studier testades med hjälp av kvantitativa metoder. Vårt resultat påvisar inte att bankerna aktivt manipulerar sina resultat till skillnad mot vad många tidigare studier menar. Det vill säga att företag som använder sig av värdering till verkligt värde utnyttjar möjligheten till att resultatmanipulera.

No description available.

I och med SFAS 142 ändrades redovisningen av goodwill från årliga avskrivningar till att varje år testas för nedskrivning. I EU och Sverige kom förändringen i samband med övergången till IFRS år 2005, vilket medförde en mer principbaserad redovisning i stället för den tidigare regelbaserade. Huvudmålet med nedskrivningsprövning var att bättre visa på goodwillpostens verkliga värde, men tidigare studier visar på att testerna ger utrymme för godtyckliga antaganden vilket kan utnyttjas av företagsledningar för att manipulera resultatet. De former av resultatmanipulering som undersöks i denna studie är då nedskrivningar görs för att minska resultatet då resultatet är onormalt högt och onormalt lågt. Dessa metoder benämns som stålbad respektive resultatutjämning. Studien är en utvidgning av tidigare studier av resultatmanipulering då den svenska marknaden undersöks. Dessutom utvecklas undersökningsområdet ytterligare genom att även undersöka efterdyningarna av goodwillnedskrivningar, nämligen reaktionen på aktiemarknaden. Studien har undersökt svenska börsnoterade bolag som alla har genomfört en nedskrivning åren 2007 till 2021. Antalet nedskrivningar under perioden uppgick till 240 som ger lika många observationer att utgå från. Den finansiella informationen som använts har hämtats från Retriever Business, Eikon och företagens egna årsredovisningar för att manuellt hämta information om vad nedskrivningen för året uppgick till. För att utföra de statistiska testerna användes programmet STATA. Inför testerna skapades variablerna GWIMP, BATH, SMOOTH, ROA, GWPORT och BRANSCH. Justering av outliers gjordes genom att winsorisera datan, därefter kunde tester påbörjas. De tester som genomförts är multipel linjär regression, medianregression och t-test, utifrån resultatet från testerna kunde de formulerade hypoteserna besvaras. För att undersöka om företag utnyttjar goodwillnedskrivning som en form av resultatmanipulering genomfördes regressionsanalyser. Resultatet visar att svenska börsnoterade företag använder sig av stålbad då signifikansen uppgick till 1 % mellan nedskrivning och företag som visar på onormalt låga resultat för de året. För resultatutjämning kunde studien inte förkasta nollhypotesen då signifikansen enbart visade på 10 %. För att studera marknadsreaktioner genomfördes t-test som visar att det inte fanns någon skillnad mellan företagens och marknadens avkastning vilket betyder att intressenter och investerare på svenska börsmarknaden inte reviderar ner deras förväntningar om företag som genomfört en nedskrivning. Sammanfattningsvis är studiens resultat i linje med tidigare studier som visar på att företag utnyttjar subjektiviteten i nedskrivningstesterna genom att manipulera resultatet i form av stålbad. Studien kan däremot inte statistiskt styrka att vare sig resultatutjämning eller reaktioner på aktiemarknaden förekommer.  Nyckelord: Goodwill, goodwillnedskrivning, nedskrivningsprövning, resultatmanipulering, stålbad, resultatutjämning, marknadsreaktion.

No description available.

<p>Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst. </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka resultatutjämning som företeelse i svenska publika företag och koncerner utifrån ett externt perspektiv. </p><p>Metod: En fallstudie har genomförts i form av en liten N-studie för att få en djup förståelse för undersökningsområdet resultatutjämning. Studien innehåller även två dokumentstudier, den ena är en ren empirisk dokumentstudie i form av granskning av publika företags årsredovisningar för år 2003. Den empiriska studien har kompletterats med intervjuer med revisorer på revisionsbolagen KPMG och Ernst&Young samt Skatteverket. Den andra är en teoretisk studie av existerande litteratur rörande fenomenet resultatutjämning. </p><p>Resultat: Studien visar att det finns en närvaro av resultatutjämnande åtgärder i de finansiella rapporter som presenteras för de externa intressenterna. I ett tidsperspektiv kan det utrönas att utvecklingen av redovisningsnormerna även har inneburit att de taktiska åtgärder företag vidtar följer den samma. En mer restriktiv tillämpning av regler och rekommendationer motverkar förekomsten av öppet redovisade åtgärder i syfte att påverka det redovisade resultatet.</p>

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka resultatutjämning som företeelse i svenska publika företag och koncerner utifrån ett externt perspektiv. Metod: En fallstudie har genomförts i form av en liten N-studie för att få en djup förståelse för undersökningsområdet resultatutjämning. Studien innehåller även två dokumentstudier, den ena är en ren empirisk dokumentstudie i form av granskning av publika företags årsredovisningar för år 2003. Den empiriska studien har kompletterats med intervjuer med revisorer på revisionsbolagen KPMG och Ernst&amp;Young samt Skatteverket. Den andra är en teoretisk studie av existerande litteratur rörande fenomenet resultatutjämning. Resultat: Studien visar att det finns en närvaro av resultatutjämnande åtgärder i de finansiella rapporter som presenteras för de externa intressenterna. I ett tidsperspektiv kan det utrönas att utvecklingen av redovisningsnormerna även har inneburit att de taktiska åtgärder företag vidtar följer den samma. En mer restriktiv tillämpning av regler och rekommendationer motverkar förekomsten av öppet redovisade åtgärder i syfte att påverka det redovisade resultatet.

Harmoniseringen av bolagsbeskattningen inom EU har länge gått långsamt. Trots att eta-bleringsfriheten i artiklarna 43 och 48 i EG-fördraget stadgar att företag har rätt att starta och driva verksamhet i andra medlemsstater finns det fortfarande skattemässiga hinder som avskräcker från sådana etableringar. Endast ett fåtal direktiv har utfärdats inom bolagsbeskattningen för att underlätta för företag på den inre marknaden. Anledningen till avsaknaden av reglering är att artikel 94 i EG-fördraget föreskriver att rådet måste vara enigt vid utfärdandet av direktiv inom direkt skatt i vilket bolagsbeskattning inkluderas. Eftersom det saknas tillräcklig reglering har EG-domstolen kommit att spela en roll i harmoniseringsarbetet. Domstolens domar skapar en negativ harmonisering där nationell lagstiftning döms som oförenlig med EG-fördraget men ger samtidigt inget förslag på ny reglering. Det är även ett problem när de olika medlemsstaterna skall tolka domstolens domar och tillämpa dem i de egna rättssystemen. Resultatet blir en osäkerhet inom bolagsbeskattningen som inte främjar EU:s vision om en fungerande inre marknad. Ett område där bristen på harmoniserade bestämmelser är ett problem är gränsöverskri- dande resultatutjämning. Inom ett företag tillåts oftast resultatutjämning och EG- domstolen har slagit fast att en medlemsstats lagstiftning inte får diskriminera ett fast driftställe baserat på var dess säte är etablerat. För företag som valt att organisera sin verksamhet i form av en koncern ser situationen dock annorlunda ut. Resultatutjämning mellan bolag i olika medlemsstater tillåts endast i vissa specifika fall. Kommissionen har dock lagt fram olika förslag på hur problemet med gränsöverskridande resultatutjämning skulle kunna lösas. I dagsläget arbetar kommissionen med ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen skulle innebära att företag och koncerner får konsolidera sitt resultat från verksamhet i de olika medlemsstaterna. Nettoresultatet delas sedan ut till de olika bolagen eller de fasta driftställena enligt en fördelningsmekanism och varje bolag betalar skatt till den egna staten på det tilldelade resultatet. Många medlemsstater är kritiska till detta av rädsla för att förlora skatteintäkter medan företagen ser en möjlighet att minska sina fullgörandekostnader. Det har dock redan nu utkristalliserats vissa frågor som skulle kunna innebära problem med den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Två av de viktigaste är enhällighetskravet enligt artikel 94 i EG-fördraget och fördelningsmekanismen. En alternativ lösning till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, om inte enhällighetskravet kan uppfyllas, är att ett mindre antal medlemsstater börjar tillämpa basen. På så sätt skulle övriga medlemsstater få en möjlighet att se hur den fungerar i praktiken. Kommissionens förhoppning är då att fler medlemsstater skall ansluta sig så som har skett med va- lutaunionen. Ett annat alternativ är att utfärda direktiv för mindre områden inom bolagsbeskattningen. Ett sådant område skulle kunna vara gränsöverskridande resultatutjämning. Det torde vara lättare att nå enighet i rådet när ett beslut rör en mindre ingripande åtgärd än en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. I dagsläget hindrar bristen på harmoniserade regler på området många företag och koncerner att utöva verksamhet på den inre marknaden. Oberoende av vilken metod som väljs är det viktigt att en lösning hittas på problemen med gränsöverskridande resultatutjämning.