<p>Harmoniseringen av bolagsbeskattningen inom EU har länge gått långsamt. Trots att eta-bleringsfriheten i artiklarna 43 och 48 i EG-fördraget stadgar att företag har rätt att starta</p><p>och driva verksamhet i andra medlemsstater finns det fortfarande skattemässiga hinder som avskräcker från sådana etableringar. Endast ett fåtal direktiv har utfärdats inom bolagsbeskattningen för att underlätta för företag på den inre marknaden. Anledningen till avsaknaden av reglering är att artikel 94 i EG-fördraget föreskriver att rådet måste vara enigt vid utfärdandet av direktiv inom direkt skatt i vilket bolagsbeskattning inkluderas. Eftersom det saknas tillräcklig reglering har EG-domstolen kommit att spela en roll i harmoniseringsarbetet. Domstolens domar skapar en negativ harmonisering där nationell lagstiftning döms som oförenlig med EG-fördraget men ger samtidigt inget förslag på ny reglering. Det är även ett problem när de olika medlemsstaterna skall tolka domstolens domar och tillämpa dem i de egna rättssystemen. Resultatet blir en osäkerhet inom bolagsbeskattningen som inte främjar EU:s vision om en fungerande inre marknad.</p><p>Ett område där bristen på harmoniserade bestämmelser är ett problem är gränsöverskri-</p><p>dande resultatutjämning. Inom ett företag tillåts oftast resultatutjämning och EG-</p><p>domstolen har slagit fast att en medlemsstats lagstiftning inte får diskriminera ett fast driftställe baserat på var dess säte är etablerat. För företag som valt att organisera sin verksamhet i form av en koncern ser situationen dock annorlunda ut. Resultatutjämning mellan bolag i olika medlemsstater tillåts endast i vissa specifika fall. Kommissionen har dock lagt fram olika förslag på hur problemet med gränsöverskridande resultatutjämning skulle kunna lösas. I dagsläget arbetar kommissionen med ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.</p><p>Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen skulle innebära att företag och koncerner får konsolidera sitt resultat från verksamhet i de olika medlemsstaterna. Nettoresultatet delas sedan ut till de olika bolagen eller de fasta driftställena enligt en fördelningsmekanism och varje bolag betalar skatt till den egna staten på det tilldelade resultatet. Många medlemsstater är kritiska till detta av rädsla för att förlora skatteintäkter medan företagen ser en möjlighet att minska sina fullgörandekostnader. Det har dock redan nu utkristalliserats vissa frågor som skulle kunna innebära problem med den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Två av de viktigaste är enhällighetskravet enligt artikel 94 i EG-fördraget och fördelningsmekanismen. En alternativ lösning till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, om inte enhällighetskravet kan uppfyllas, är att ett mindre antal medlemsstater börjar tillämpa basen. På så sätt skulle övriga medlemsstater få en möjlighet att se hur den fungerar i praktiken. Kommissionens förhoppning är då att fler medlemsstater skall ansluta sig så som har skett med va-</p><p>lutaunionen. Ett annat alternativ är att utfärda direktiv för mindre områden inom bolagsbeskattningen. Ett sådant område skulle kunna vara gränsöverskridande resultatutjämning. Det torde vara lättare att nå enighet i rådet när ett beslut rör en mindre ingripande åtgärd än en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.</p><p>I dagsläget hindrar bristen på harmoniserade regler på området många företag och koncerner att utöva verksamhet på den inre marknaden. Oberoende av vilken metod som väljs är det viktigt att en lösning hittas på problemen med gränsöverskridande resultatutjämning.</p>

No description available.

Syftet: Syftet är att utreda om det finns ekonomiska incitament i form av opportunism som påverkar nedskrivningar av goodwill hos börsnoterade företag i Sverige. Metod: Studiens syfte har besvarats genom en undersökning med kvantitativ metod. Korrelationstest samt regressionsanalys har gjorts för att testa studiens hypoteser. Resultat &amp; Slutsats: Resultat av de utförda statistiska testerna visade inga signifikanta samband mellan de fyra undersökta incitamentrelaterade faktorerna och nedskrivning av goodwill. Cheferna har inte agerat opportunistiskt vid nedskrivningar av goodwill hos börsnoterade företag i Sverige. Däremot har testerna visat ett signifikant negativt samband mellan förändring i omsättning och nedskrivning av goodwill. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med kunskap kring goodwillnedskrivningar enligt IAS 36 hos börsnoterade företag i Sverige under åren 2019 - 2021. Förslag till fortsatt forskning: En mer omfattande studie där jämförelse mellan hur goodwillnedskrivningar hanteras under Covid-19 och perioden före eller efter görs. / Aim: The purpose of this study is to examine whether there are opportunistic incentives that affect impairments of goodwill in listed companies in Sweden. Method: The study’s aim has been answered through a quantitative method. Correlation and regression analysis have been done to test the study’s hypotheses. Results &amp; Conclusions: Results of the performed statistical tests showed no significant associations between the four investigated incentive-related factors and impairment of goodwill. Managers have not acted opportunistically during impairments of goodwill in listed companies in Sweden. On the other hand, the tests have shown a significant negative association between change in turnover and impairment of goodwill. The study’s contribution: The study contributes with knowledge about goodwill impairments according to IAS 36 in listed companies in Sweden during the years 2019 - 2021. Suggestions for future research: A more extensive study in which a comparison is made between how goodwill impairments are handled during Covid-19 and the period before or after.

On the internal market within the EU, freedom of establishment under articles 49 and 54 TEU stipulates that companies have the right to set up businesses in other Member States. On the internal market there are 27 different national tax law systems which have caused obstacles regaring taxation between Member States. These obstacles have been shown deterrent when a company enters a new market. One problem area is the lack of cross-border loss compensation for groups. This means that cross-border groups is over taxed when they are unable to set of gains against losses. Within the EU, there is a constant process trying to resolve these problems, both short and long term. Regarding short term, the Court of Justice has presented a number of case law. The result from these is that Member States must give groups the right to crossborder loss compensation when the loss of the subsidiary is final. However, the case law did not solve the problems with over taxtion, instead they created difficulties for Member States regarding the interpretation of the cases due to the absence of a uniform principle to follow. Swedish tax legislation within the area is narrowly designed and allows cross-border loss compensation in few cases. The Commission has now announced a long-term solution in the form of a directive that means that Member States can use a Common Consolidated Corporate Tax Base. Adoption of the directive would eliminate the obstacles whitin the internal market. Cross-border groups would be fully recognized by being provided the opportunity to set off gains against losses in the entire group regardless of the place of orgin.

Denna studie undersöker huruvida publika IFRS-rapporterande EU-banker använder kreditförlustreserven i syfte att styra resultatet. Genom att studera publicerad bokslutsdata för totalt 360 banker över tidsperioden 2012-2018 finner vi att när resultatet före skatt och kreditförlustreservering ökar med 1% av totala tillgångar ökar avsättningen för kreditförluster med 0,15% av totala tillgångar. Detta innebär att vi finner stöd för att företagsledare i banker använder kreditförlustreserven för att jämna ut resultatet över tid. Våra resultat visar vidare att banker som marginellt slagit ett nollresultat också har gjort avsättningar för kreditförluster som är 0,1% lägre än andra banker vilket innebär att vi finner stöd för att banker använder kreditförlustreserven för att slå ett nollresultat. Vårt resultat indikerar slutligen även att banker som redovisat en marginell vinsttillväxt också redovisat avsättningar för kreditförluster som är 0,1% lägre än andra banker. Detta innebär att vi finner stöd för att banker använder kreditförlustreserven för att kunna redovisa vinsttillväxt. Vi hävdar att det i huvudsak är kapitalmarknadsmässiga incitament som ligger bakom våra resultat.  De finansiella rapporterna anses vara företagsledares främsta verktyg för att kommunicera information om bolagets prestation och finansiella ställning och är en viktig informationskälla för externa intressenter. I EU upprättas finansiella rapporter vanligtvis enligt IFRS vilket är ett principbaserat redovisningsregelverk som saknar detaljerade regler för hur det ska tillämpas. Regelverket öppnar således upp för företagsledare att använda subjektiva bedömningar i sin redovisning. Att utnyttja den diskretion som råder på ett sätt som inte medför att de finansiella rapporterna förmedlar en rättvisande bild av företagets prestation och finansiella ställning går under begreppet resultatstyrning. Kreditförlustreserven är en redovisningspost som avser att spegla bankens konstaterade och framtida förväntade kreditförluster i de finansiella rapporterna och den frågeställning denna studie ämnar besvara grundar sig i att företagsledare gör egna subjektiva bedömningar vid uppskattningen av dess storlek. Bedömningen är komplex och svår för externa intressenter att ifrågasätta vilket gör att posten lämnar utrymme för resultatstyrning. Det finns en bristfällig mängd forskning som studerar kreditförlustreservens koppling till resultatstyrning i Europa, vår studie bidrar därför till tidigare litteratur genom att den är baserad på EU-banker. Vår studie har vidare en annan infallsvinkel än många andra studier som undersökt kreditförlustreservens koppling till resultatstyrning vilket gör att den även bidrar med värdefull kunskap om resultatstyrning genom kreditförlustreserven i två situationer som inte testats i tidigare forskning.

Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning. Grunderna i lagstiftningen finns dock kvar i dagens lagstiftning avseende metoder och förhållningssätt. Lagstiftaren vidhåller sin ståndpunkt medan flera aktörer på marknaden som är kunniga på området ifrågasätter vissa förhållningssätt och regleringar främst i form av spärrlagstiftning. Regelverket har ett allmänt rykte om sig att vara krångligt och svårtolkat men dess konstruktion försvaras av lagstiftaren genom att det krävs så pass avancerad lagstiftning för att uppfylla grundsyftet med spärrlagstiftningen, att hindra handeln med s.k. skalbolag. Spärrarna i lagstiftningen aktiveras av förändringar i ägarkonstruktionen vid förvärv av andelar i ett underskottsföretag. Det finns flera alternativ till resultatutjämning som tillämpas och tillämpats av flera länder internationellt sett och de svenska utredningarna alla fokuserat på samma metod – förlustavdrag genom carry forward. Metoden innebär att ett beskattningsårs förlust får sparas genom att rullas framåt och kvittas mot ett efterföljande års positiva resultat. Förutom denna metod finns även två andra sätt att genomföra ett förlustavdrag. Det finns en metod som innebär utjämning bakåt i tiden, carry back, samt en fullständig metod, recoupment, som leder till en negativ skatt för ett förlustår. En av huvudorsakerna till svårigheterna med tillämpningen av lagen anses ligga i de många odefinierade och tvetydliga begrepp kapitlet innehåller. Det saknas sedan tidigare tydliga definitioner av deras innebörd i förarbeten vilket leder till problem vid tolkningen av reglernas verkan. Ramen för regelverket har istället i mångt och mycket klargjorts genom praxis vilket i huvudsak reglerar tillämpningen av detta kapitel i Inkomstskattelagen (IL). För att förhindra möjligheten till undandragande av skatt genom handel med förlustbolag, skalbolag, infördes även en spärrlagstiftning. Regelverket innebär att i de fall andelar motsvarar bestämmande inflytande förvärvas aktiveras en spärr. Det gäller främst för det förvärvade bolagets underskott från tidigare beskattningsår. Spärrarna består av dels en beloppsspärr baserad på förvärvsbeloppet samt dels en koncernbidragsspärr som hindrar möjligheten till utjämning genom koncernbidrag. Valet av utjämningsmetod gjordes 1958 under den utredning som föregick lagstiftningen 1960. Fortsättningsvis håller efterföljande utredningar fast vid samma metod trots att det gått många år sedan dess och att utvecklingen både nationell och internationellt genomgått stora förändringar. Vårt förhållningssätt till verksamheter har även förändrats och handeln sker inte enbart inom landets gränser utan även till stor del internationellt. Vi ingår även numer i ett samarbete, EU, som förutsätter att medlemmarna ska arbeta över länders gränser och främja ett unisont klimat. Kanske borde det även innebära en översikt över lagstiftning som skiljer sig från andra länder som är våra konkurrenter för att om möjligt öka våra konkurrensfördelar till att komma närmare deras lagstiftning. Rättsläget för avdragsrätten av tidigare års underskott bestäms i stor mån av praxis på området. De begrepp som styr tillämpningen av regelverket saknar stundom helt definition även i de förarbeten som föregått stiftandet. Kritiken för detta är omfattande inom doktrinen eftersom reglerna blir svåra att överskåda och tillämpa. Den förenkling som var syftet med skattereformen som inleddes i slutet av 1980-talet syns inte i detta regelverk. Bristen på definitioner och förklaringar gör att tolkning även måste sökas inom andra områden och på så vis bilda praxis på området. Området är krångligt och det är stundtals svårt att tolka verkningarna av ett agerande tillfredställande. Det räcker inte på långa vägar att låta sig ledas av kapitlets paragrafer utan ett måste att läsa in sig på den omfattande praxis som finns inom ämnet. Som ett led i denna problematik innebär det att området är mycket konsultvänligt som i vissa fall ändå kräver förhandsbesked för att säkerställa bedömningen av förvärvet eller omstruktureringen.

EU har under lång tid sökt lösa de problem som finns på den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade åtgärder har förverkligats genom praxis. Jämte riktade åtgärder har även kommissionen arbetat med en långsiktig lösning där bolag ska ges möjlighet att använda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Denna studie behandlar förekomsten av resultatstyrning i svenska kommuner. Tidigare forskning visar på att styrning främst tar form av periodiseringar samt att de främsta förklarande faktorerna för förekomsten är ekonomi, politik och tjänstemän. Existerande teori menar på att övergången från kassabaserad redovisning till bokföringsmässiga grunder underlättade resultatstyrning och att det förekommer både i kommuner och företag i Sverige.Undersökningen syftar till att förklara förekomsten av resultatstyrning i kommuner med hjälp av posten “bidrag till statlig infrastruktur”. I analysen ifrågasätts användandet av resultatstyrning, vilka incitament som finns samt hur dess incitament påverkar beslutprocessen.Studien är en dokumentstudie och har genomförts som en kvantitativ analys. Det empiriska materialet har främst samlats in från kommuners årsredovisningar. Flera statistiska analyser genomförs och leder fram till studiens resultat. Resultaten visar på att resultatstyrning förekommer i kommuner och att det främst är kortsiktiga incitament som styr besluten. Tiden som kommuner väljer att periodisera bidragen på beror främst på hur stora beloppen på bidragen som lämnas är samt om kommunen har mottagit stora engångsbelopp i form av till exempel AFA-försäkringar, AFA-premier eller konjunkturstöd från staten de åren eller inte. / This thesis is an analysis of the occurrence of earnings management in Swedish municipalities. Previous theory claims that the change from cash accounting to accrual accounting has made it easier to involve in earnings management actions and that these actions are broadly used in both municipalities and corporate companies. Similar studies proves economy, politics and civil servants to be explanatory for why earnings management takes place in municipalities.We seek to explain this occurrence by using the accounting record contribution to national infrastructure. The aim is to answer what the main incentives are for manipulating the results in municipalities and how these incentives affect the decision making progress.This is mainly a documentary study that focuses on the public financial reports of municipalities. A statistical analysis is performed and conclusions are drawn. We find evidence that earnings management exist in municipalities and that the biggest explaining factor of how the contribution is accounted for depend on the size of the contribution to infrastructure and if the municipality has received any big amounts from the government in form of AFA-insurances, AFA-premier or cyclical support that year or not. This indicates a short-term thinking with high focus on net income. This study is hereafter written in Swedish.

Titel: Earnings management i svenska kommuner Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Frida Johansson och Jonas Magnusson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 – januari Syfte: Syftet med studien var att undersöka och kartlägga huruvida earnings management i form av diskretionära periodiseringar förekommer i svenska kommuner. Metod: I studien har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Finansiell information rapporterad från de 289 svenska kommunerna inhämtades från Statistiska Centralbyråns databas för räkenskapsåren 2017–2020. Insamlad data har testats med hjälp av multipla regressionsanalyser och har analyserats via statistikprogrammet SPSS. Resultat &amp; slutsats: Resultatet relaterat till studiens första hypotes påvisade ett starkt signifikant, negativt samband mellan den relativa förändringen i periodiseringskostnader och större underliggande underskott innan dessa periodiseringskostnader. Det negativa sambandet kan tolkas som att de svenska kommunerna inte är benägna att belasta större underskott med ytterligare periodiseringskostnader enligt teorin om reningsbad. Utifrån resultatet falsifieras studiens första hypotes. Resultatet kopplat till studiens andra hypotes påvisade ett mindre signifikant samband, vilket ger, om än icke signifikant, visst stöd till antagandet om att de svenska kommunerna strävar efter att rapportera moderata överskott. Utifrån resultatet falsifieras dock även studiens andra hypotes. Uppsatsens bidrag till ämnet: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet gällande earnings management i de svenska kommunerna genom förekomsten av diskretionära periodiseringar. Studien bidrar även till ett nytt teoretiskt perspektiv genom att föra in resultatutjämningsreserven i förklaringsmodellen till varför graden av earnings management i de svenska kommunerna minskat i omfattning. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning vore att undersöka om förekomsten av reningsbad och resultatutjämning som metod skiljer sig åt mellan kommuner de år ett val äger rum eller när en revision har skett. En annan synvinkel hade varit att genomföra studien med en kvalitativ inriktning. Detta då det endast finns ett fåtal tidigare studier gällande earnings management inom kommunsektorn som har använt sig av en kvalitativ metod. / Title: Earnings management in Swedish municipalities Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Frida Johansson and Jonas Magnusson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 – January Aim: The aim of the study was to investigate and identify whether earnings management in terms of discretionary accruals occur in Swedish municipalities. Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Financial information reported from the 289 Swedish municipalities was obtained from Statistics Sweden database for the financial years 2017-2020. The collected data was tested using multiple regression analyses and is analyzed through the statistical program SPSS. Result &amp; Conclusions: The results related to the first hypothesis of the study demonstrated a strongly significant, negative relationship between the relative change in accrual costs and larger underlying deficits before these accruals. The negative relationship was interpreted as if Swedish municipalities are not likely to burden larger deficits with additional accruals, according to the theory of big bath accounting. Based on the results, the first hypothesis of the study was falsified. The results related to the second hypothesis of the study, indicated a smaller significant correlation which provides, although non-significant, support for the assumption that the Swedish municipalities strive to report moderate surpluses. Based on these results, the second hypothesis of the study is also falsified. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research for the Swedish municipalities on whether earnings management occurs in terms of discretionary accruals. The study also contributes to a new theoretical perspective by introducing RUR (profit equalization reserve) into the explanatory model of why earnings management has decreased in Swedish municipalities. Suggestions for future research: A suggestion for further research would be to investigate whether big bath or income smoothing as a method differs between municipalities in the years when an election takes place or when an audit has taken place. Another point of view would have been to conduct the study with a qualitative focus, as there are only a few previous studies for earnings management in the municipal sector that have used a qualitative method.

Inledning: Svenska kommuners verksamhet betecknas som säregen. Till detta hör att kommunerna skiljer sig från den privata sektorn i avseende på målsättning och utförande. En utav de särdrag som finns inom kommunerna är deras redovisning av pensionerna som skall ske enligt blandmodellen. Ett flertal studier har lyft upp farhågor om att redovisningen enligt blandmodellen anses leda till diskretionära tolkningsutrymmen som troligtvis kommer utnyttjas av politikerna i syfte att påverka redovisningen. En del av de diskretionära åtgärder som antas vara möjliga är pensionsförvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Syfte: Studiens syfte är att förklara kommunernas val av förvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Metod: En deduktiv ansats har använts i studien för att kartlägga de olika teoretiska förhållandena mellan pensionsförvaltning och pensionsredovisning. Studiens utförande grundar sig i att tillföra en ny inblick i redovisningsforskningen. För att åstadkomma detta har tolv hypoteser sammanställts och prövats utifrån den statistiska analysen. Slutsatser: Studien har visat att variabeln lönsamhet har varit signifikant inom samtliga analyser. Detta har lett till att hypotesen om resultatutjämning har använts som en förklaring till kommunernas val av pensionsförvaltning. Variablerna befolkningsstorlek och befolkningsförändring har även de visat sig påverka valet av pensionsförvaltningen. I den logistiska regressionen har det dock varit problematiskt att införa samtliga variabler i samma modell. Därför har hypoteserna om befolkningsstorlek och befolkningsförändring förkastats tillsvidare. Hypoteserna som utformades har stundom växlat mellan positiv redovisningsteori och institutionell teori för att på så vis ge en mer utförligt förklaring. De anses därför ha bidragit var på sitt sätt till att förklara valet av pensionsförvaltningen. / Introduction: Swedish municipalities’ operations are described as being distinctive. This means that the municipalities differ from the private sector in terms of goal settings and performance. One of the characteristics found in the municipalities is their reporting of pensions that is to be accounted for according to the mixed model. Several studies have brought forward concerns that the accounting according to the mixed model may give rise to discretionary interpretations that assumedly are going to be exploited by the politicians in order to affect the financial reporting. A part of the discretion that is used in the earnings management is assumed to occur in the pension management of the defined benefit pension plans. Aim: The aim of the study is to explain the municipalities’ choice of management of the defined benefit pension plans. Method: A deductive approach has been used in the study to identify different theoretical relationships between the pension management and pension accounting. The study's design was based on providing a new insight into accounting research. To achieve this, twelve hypotheses were formulated and later tested using the statistical analysis. Conclusions: The study has shown that the variable profitability has been significant in the overall analyzes. This has led to the hypothesis that income smoothing could be used as to explain the municipalities’ choice of pension management. The variables population size and population change have also been shown to affect the choice of pension management. Doing the logistical regression with all the variables was however problematic. Therefore, the hypotheses on population size and population change have been rejected for the time being. The hypotheses that were designed have been interchangeable at different points between positive accounting theory and institutional theory, which has led to a more detailed explanation. They are therefore considered to have contributed each in its own way to explain the choice of pension management.