<p>Uppsatsen behandlar ämnet personalutbildning, som sträcker sig sedan långt tillbaka i tiden och omtalas i form av lärande. Detta har satt sina spår i många organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig på yrket revision och redovisning som är en bransch som satsar stark på personalutbildningar.</p><p>Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav på vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte är att få insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.</p><p>Författarna har valt att använda sig utav både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ”begränsad attitydstudie”, där tio ny examinerade studenter tillfrågades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.</p><p>Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bästa möjliga resultat vid anställning. Den viktigaste kvalifikationen är den sociala kompetensen som speglar individens rätta jag och är även avgörande för karriärutvecklingen. En annan avgörande faktor för den sociala kompetensen är samarbetsförmågan, där de anställda ständigt arbetar i grupp men även samarbetet med kunder. Andra kvalifikationer är den personliga kompetensen, där etik, moral och värderingar hos den anställde prioriteras högt, strategiska kompetensen där den nyanställda ska vara införstådd med verksamhetens mål och innehåll, och den sista är yrkestekniska kompetensen som omges av utbildningar inom revision och redovisningar och dessa sätts ihop utav revisorsnämnden och FAR SRS.</p><p>Den andra delen av slutsatsen behandlar studenternas egna uppfattningar om den egna utbildningen i organisationen, där majoriteten av dem tillfrågade nyexaminerade är ganska positiva till den egna organisationen och anser sig vara nöjda med tillämpningen av teorin i praktiken.</p> / <p>This essay depicts the subject of educating personnel, an occurrence which stretches back a long period of time and has continuously been retold in the form of teaching. This has naturally affected several classes of education throughout countless organisations. The essay specifically describes accounts and the nature of the financial profession which is a field greatly focusing on educating personnel.</p><p>The main purpose with this study is to gather information regarding the needs of the financial companies in terms of qualifications among the new graduates. Simultaneously find out whether or not the competence among the new graduates matches the requirements of the company. The secondary purpose is also to gather insight of the student's understanding of the education in question.</p><p>The authors have chose to use both a qualitative and quantitative approach. The qualitative consists of three interviews with three different financial companies, KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers and Linderberg Grant Thorton. The quantitative approach, on the other hand, consists of a "limited attitude study", where ten new graduates participated in a poll regarding their understanding of the organisation in question.</p><p>The conclusions in the essay shows that the financial companies are looking for different qualifications among the new graduates, and that when initiating employment a match of these qualifications generates the best result possible. The most important qualification is the social capability that reflects the true self of the individual and is crucial to the career development. Another imperative factor to the social capability is the ability to cooperate, where the employees constantly work in groups and even more importantly the cooperation with the customer. Another qualification is the personal competence where ethics, moral and values with employee are highly prioritised. Strategic competence, meaning that the new employee is to be in agreement with the organisation in terms of content and goals. The last qualification is to have competence included in the account and finance educations, both designed by the accounting committee and FAR SRS.</p><p>The second part of the essay describes the students' personal understanding about the education in question, where the majority of the subjects are relatively positive towards the organisation and consider themselves pleased with the balance between theory and practice.</p>

Uppsatsen behandlar ämnet personalutbildning, som sträcker sig sedan långt tillbaka i tiden och omtalas i form av lärande. Detta har satt sina spår i många organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig på yrket revision och redovisning som är en bransch som satsar stark på personalutbildningar. Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav på vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte är att få insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen. Författarna har valt att använda sig utav både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ”begränsad attitydstudie”, där tio ny examinerade studenter tillfrågades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen. Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bästa möjliga resultat vid anställning. Den viktigaste kvalifikationen är den sociala kompetensen som speglar individens rätta jag och är även avgörande för karriärutvecklingen. En annan avgörande faktor för den sociala kompetensen är samarbetsförmågan, där de anställda ständigt arbetar i grupp men även samarbetet med kunder. Andra kvalifikationer är den personliga kompetensen, där etik, moral och värderingar hos den anställde prioriteras högt, strategiska kompetensen där den nyanställda ska vara införstådd med verksamhetens mål och innehåll, och den sista är yrkestekniska kompetensen som omges av utbildningar inom revision och redovisningar och dessa sätts ihop utav revisorsnämnden och FAR SRS. Den andra delen av slutsatsen behandlar studenternas egna uppfattningar om den egna utbildningen i organisationen, där majoriteten av dem tillfrågade nyexaminerade är ganska positiva till den egna organisationen och anser sig vara nöjda med tillämpningen av teorin i praktiken. / This essay depicts the subject of educating personnel, an occurrence which stretches back a long period of time and has continuously been retold in the form of teaching. This has naturally affected several classes of education throughout countless organisations. The essay specifically describes accounts and the nature of the financial profession which is a field greatly focusing on educating personnel. The main purpose with this study is to gather information regarding the needs of the financial companies in terms of qualifications among the new graduates. Simultaneously find out whether or not the competence among the new graduates matches the requirements of the company. The secondary purpose is also to gather insight of the student's understanding of the education in question. The authors have chose to use both a qualitative and quantitative approach. The qualitative consists of three interviews with three different financial companies, KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers and Linderberg Grant Thorton. The quantitative approach, on the other hand, consists of a "limited attitude study", where ten new graduates participated in a poll regarding their understanding of the organisation in question. The conclusions in the essay shows that the financial companies are looking for different qualifications among the new graduates, and that when initiating employment a match of these qualifications generates the best result possible. The most important qualification is the social capability that reflects the true self of the individual and is crucial to the career development. Another imperative factor to the social capability is the ability to cooperate, where the employees constantly work in groups and even more importantly the cooperation with the customer. Another qualification is the personal competence where ethics, moral and values with employee are highly prioritised. Strategic competence, meaning that the new employee is to be in agreement with the organisation in terms of content and goals. The last qualification is to have competence included in the account and finance educations, both designed by the accounting committee and FAR SRS. The second part of the essay describes the students' personal understanding about the education in question, where the majority of the subjects are relatively positive towards the organisation and consider themselves pleased with the balance between theory and practice.

Föreliggande studie grundar sig på Riksdagens beslut år 2010, att genom en reform avskaffa revisionsplikten för småföretag. Målet med revisionspliktens avskaffande var att minska småföretagens kostnader och administration, men även att förbättra konkurrenssituationen och tillväxtmöjligheterna. Det har gått drygt sju år sedan reformen trädde i kraft i Sverige och Riksrevisionen rekommenderade nyligen att återinföra revisionsplikten. En rekommendation som startade en debatt hos olika branschorganisationer och indikerade att det tycks råda stor oenighet om vilka förväntningar som avskaffandet förde med sig för småföretag, revisorer och berörda myndigheter samt hur dessa förväntningar har uppfyllts. Därmed bedömde vi att detta gap är av nationellt intresse för att närmare undersöka hur reformen för revisionspliktens avskaffande i mindre aktiebolag har uppfyllt förväntningarna från småföretag, revisorer och berörda myndigheter. Detta har vi gjort genom att beskriva, analysera och skapa förståelse för hur reformen har påverkat småföretag, revisionsbyråer och myndigheterna Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten. Studien har anammat en kvalitativ metod där det empiriska underlaget består av intervjuer med tio personer som på olika sätt påverkats av reformen. Dessa personer har valts utifrån tre urvalskategorier: myndigheter (Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten), revisionsbyråer samt branschorganisationer (FAR och Svenskt Näringsliv). Vår studie visar att framförallt arbetsbördan, men även kostnaderna, inte minskat så mycket som det förväntats. Småföretagen har främst påverkats genom en ökad valfrihet att välja de tjänster som de har bäst nytta av. Samtidigt har många småföretag som etablerats innan reformen valt att behålla revisionen. Reformen har därför haft mindre påverkan på dessa befintliga småföretag än vad som uppfattats tidigare. Småföretagens valfrihet har gjort att revisionsbyråerna anpassat sitt tjänsteutbud efter den förändrade efterfrågan. De har även behövt utveckla sin relation till småföretag, leverera mervärde och arbeta mer aktivt för att bibehålla sina revisionsuppdrag. Nya typer av uppdrag, minskat antal revisorer och ökat antal aktiebolag har resulterat i att revisionsbranschen fortfarande har hög arbetsbelastning. Revisionsbyråerna anser att förväntningarna ändå uppfyllts till det bättre. Bolagsverkets och Ekobrottsmyndighetens farhågor har uppfyllts, med försämrad kvalitet på årsredovisningar och redovisning, samt minskat förtroende för aktiebolag. Skatteverkets möjlighet att själva styra sitt behov av kontroll, samt förebyggande och framåtsyftande arbete har gjort att de upplever att reformen uppfyllts till det bättre. Däremot tycks det funnits förväntningar på att andra aktörer skulle möta upp reformen tydligare. Det råder en osäkerhet om vem som bör ansvara för vad, men samtliga respondenter i studien anser att revision i sig gör nytta och har en god funktion. Studien visar att det behöver införas någon form av kontroll i småföretag. Det finns flera tänkbara möjligheter till detta, men det är tydligt att dagens ISA-revision inte passar småföretag.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till revisionsplikten.</p><p>Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer.</p><p>Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter.</p><p>Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna. För att företagen ska uppleva nyttan med revisionen måste dagens revisionsstandard omarbetas och anpassas till småföretag. Att avskaffa revisionsplikten helt kan leda till sämre revisionskvalité samt att kontrollen av företagens räkenskaper blir svårare.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett värde och vad som utgör detta eventuella värde. Vi vill också utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda värde beroende på ägarförhållanden, revisionsbolag och kontakt med revisorn.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkät till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen på två företag i Kristianstad för att få djupare förståelse för aktiebolagens uppfattning av revision som värdeskapande.</p><p><strong>Empiri: </strong>Webbenkäten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt värde, många har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstämpel och att reviderad finansiell information är mer kvalitativ än ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar även på att relationen med revisorn är betydande för företagens uppfattning om revisionens värde. Vidare påverkas upplevt värde av valet av revisionsbolag samt om företagen anser att de anlitat det bästa revisionsbolaget.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Vi har funnit att revisionen har ett värde för merparten av aktiebolagen då de anser att fördelen med revisionen överstiger kostnaden.  Revisionens värde består av kvalitetssäkrad information, företagen är nöjda med det revisionsbolag som anlitats samt har en god relation till revisorn. Företagen upplever högre värde om de anlitar en big 4 samt om de är nöjda med sin revisor och sitt revisionsbolag.</p> / <p><strong>Purpose: </strong>The purpose with this thesis is to study if audit customers perceive value adding and what they believe is causing audit value. We also investigate if there are any differences in perceived audit value depending on owner-structure, audit firm and contact with the auditor.<strong> </strong></p><p><strong>Methodology: </strong>We preformed a quantitative research by sending a web survey to 540 limited and public companies. Furthermore we did a qualitative study through semi-structured interviews with the financial managers of two companies in Kristianstad.   </p><p><strong>Empirical foundations:    </strong>The web survey was answered by 139 companies.<strong> </strong>Most respondents reckon audit gives an economical<strong> </strong>value, many indicate the audit to be a quality assurance and that audited financial information have higher quality than not audited information. The results indicate that the relation with the auditor is important for the companies’ opinion about audit value. Further, their view on whether they have the best audit firm or not are depending for how they perceive audit value, so does the choice of audit firm.</p><p><strong>Conclusions: </strong>Our findings shows that the audit is valuable for most companies, this because the benefits from the audit exceeds the costs. The value consists from quality secured information, satisfaction with the audit company and the good relation with the auditor. The companies experience higher audit value if they have a big 4 and if they are satisfied with their auditor and audit firm.</p> / VG

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till revisionsplikten. Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer. Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter. Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna. För att företagen ska uppleva nyttan med revisionen måste dagens revisionsstandard omarbetas och anpassas till småföretag. Att avskaffa revisionsplikten helt kan leda till sämre revisionskvalité samt att kontrollen av företagens räkenskaper blir svårare.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län. I denna ställdes frågor om revision och aktiebolagens inställning till denna. För att utröna samband genomfördes chi-två test. Svaren analyserades sedan utifrån ett antal egenformulerade antaganden. Av respondenterna angav 53 procent att de tänker behållarevision, 33 procent upphöra med den, medan 14 procent avvaktar.Det finns ett samband mellan aktiebolagens val och deras inställning till ett antal faktorer. Aktiebolag som anser att kostnaden för revision är betungande avstår från revision, medan aktiebolagsom behåller revision tycker att den ger en kvalitetssäkring avbolagets redovisningssystem och bokföring. Att revision ökar kreditvärdigheten samt att den minskar risken för skatterevision visade sig också vara faktorer som ledde till att bolagen valde att behålla en frivillig revision. Däremot ansågs inte aktiebolagens intressenter ställa några krav på reviderade årsredovisningar.

De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika.   Syftet med vår undersökning är att förklara ”hög” revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn.   En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats. Hypoteserna undersöker om det finns skillnader mellan revisorer och revisionens intressenter om vad hög revisionskvalité är. Genom en webbenkät fick respondenterna bedöma i vilken utsträckning 28 variabler leder till högre revisionskvalité.    Med undersökningen har vi funnit bevis för att det finns skillnader i uppfattningen om hur hög revisionskvalité uppnås mellan revisorer och intressenterna. Skillnader uppmättes för följande kategorier; revisorns oberoende, revisorns egenskaper, en god kommunikation och extern kontroll. Vi har också kunnat urskilja enskilt viktiga kvalitetsvariabler.   Eftersom författarna av denna uppsats inte har funnit någon tidigare studie som tittat på skillnader mellan revisorerna och studiens tre utvalda intressentgrupper i vad som leder till hög revisionskvalité, kan resultatet hjälpa till att sprida ljus över detta område. Resultatet kan också vara användbart för att se hur revisorerna och intressenterna ska närma sig varandra för att uppnå en trovärdigare revision. / In recent years, the importance of a credible financial report of high quality, have been highlighted. A high audit quality is ensured by the adoption of common rules and principles for accounting firms. The interest of the audit is different and therefore are there different views on the purpose and what the audit should contain. Interpreting differences allows high quality to be perceived different.   The aim of our study is to explain the “high” audit quality by auditors and audit stakeholders’ perspectives and to identify any differences between the auditors and those stakeholders’ views.   A quantitative approach has been used and based on the theory has six hypotheses been created. The hypotheses investigate whether there are differences between auditors and audit stakeholders on what the high level of audit quality is. Through a web survey, respondents were assessing the extent to which 28 variables leads to higher audit quality.   In our study we found evidence that there are differences in perceptions of the high level of audit quality is achieved between the auditors and stakeholders. Differences were measured for the following categories: auditor independence, auditor characteristics, good communication and external control. We have also been able to distinguish individual key quality variables.   Since the authors of this paper haven’t found any previous study that looked at the differences between the auditors and this study’s three selected stakeholder groups in what leads to high audit quality, the result may help to give light on this area. The results can also be useful to see how auditors and stakeholders should approach each over to achieve a credible audit.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett värde och vad som utgör detta eventuella värde. Vi vill också utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda värde beroende på ägarförhållanden, revisionsbolag och kontakt med revisorn. Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkät till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen på två företag i Kristianstad för att få djupare förståelse för aktiebolagens uppfattning av revision som värdeskapande. Empiri: Webbenkäten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt värde, många har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstämpel och att reviderad finansiell information är mer kvalitativ än ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar även på att relationen med revisorn är betydande för företagens uppfattning om revisionens värde. Vidare påverkas upplevt värde av valet av revisionsbolag samt om företagen anser att de anlitat det bästa revisionsbolaget. Slutsatser: Vi har funnit att revisionen har ett värde för merparten av aktiebolagen då de anser att fördelen med revisionen överstiger kostnaden.  Revisionens värde består av kvalitetssäkrad information, företagen är nöjda med det revisionsbolag som anlitats samt har en god relation till revisorn. Företagen upplever högre värde om de anlitar en big 4 samt om de är nöjda med sin revisor och sitt revisionsbolag. / Purpose: The purpose with this thesis is to study if audit customers perceive value adding and what they believe is causing audit value. We also investigate if there are any differences in perceived audit value depending on owner-structure, audit firm and contact with the auditor.  Methodology: We preformed a quantitative research by sending a web survey to 540 limited and public companies. Furthermore we did a qualitative study through semi-structured interviews with the financial managers of two companies in Kristianstad.    Empirical foundations:    The web survey was answered by 139 companies. Most respondents reckon audit gives an economical value, many indicate the audit to be a quality assurance and that audited financial information have higher quality than not audited information. The results indicate that the relation with the auditor is important for the companies’ opinion about audit value. Further, their view on whether they have the best audit firm or not are depending for how they perceive audit value, so does the choice of audit firm. Conclusions: Our findings shows that the audit is valuable for most companies, this because the benefits from the audit exceeds the costs. The value consists from quality secured information, satisfaction with the audit company and the good relation with the auditor. The companies experience higher audit value if they have a big 4 and if they are satisfied with their auditor and audit firm. / VG

Avskaffandet av revisionsplikten har lett till att små svenska aktiebolag inte längre måste anlita en revisor. Företagsägarna står nu inför ett val där de behöver fundera över de eventuella fördelar som en revisor medför till företaget. Tidigare litteratur har behandlat vilken nytta större företag får ut av revision, men väldigt få studier har undersökt mindre aktiebolag. Studiens syfte har därför varit tvådelad där den första delen är att beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. För att närmare förstå vad som gör att dessa företag väljer en revision har studiens andra delsyfte varit att förklara vilka faktorer som avgör valet med en finansiell revidering. Denna studie är byggd på agent-, intressent- och legitimitetsteori, där varje teori ger ett antagande om fördelarna med revision och som därmed bildar ett teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuform där fem fallföretag har präglat empirin. Studiens teoretiska referensram utgör en analysmodell med olika antaganden på nyttan med revision. Utifrån denna modell har sedan den insamlade empirin analyserats där vi kunde få fram olika nyttofaktorer som fallföretagen upplevde. Exempel på nyttofaktorerna som fallföretagen upplevde med revision är kunskap, effektivitet, lärande och trygghet. Slutsatsen är att den största upplevda nyttan återfinns i hur små företagsägare försöker vinstmaximera sitt eget arbete genom att anlita en revisor, vilket går att härleda från ett agent och principalteori perspektiv.