<p>I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvägagångssättet vid sin granskning. Det finns dock situationer där revisorn måste förlita sig på riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstår här ett problem för hur revisorn skall gå tillväga då prognoser karaktäriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrån vår frågeställning: Vilket tillvägagångssätt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna fråga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer från tre olika revisionsbolag av varierande storlek. Deras svar har vi analyserat utifrån begreppen struktur och bedömning. Dessa termer har ansetts vara varandras antagonister och har debatterats flitigt av ett flertal forskare. Debatten har handlat om att hitta den optimala revisionstekniken – ett strukturerat arbetssätt innefattande modeller och verktyg eller en revisionsprocess som präglas av revisorns egna bedömningar. Åsikterna skiljer sig åt och det vi har kommit fram till är att en kombination av de två tillvägagångssätten tycks vara att föredra då de oftast går hand i hand. Just vid prognoser är det dock revisorns egna bedömningar som ges störst utrymme.</p>

<p>Under senare år har en debatt frambringats i anknytning till revisorns oberoende i förhållande till ekonomiska skandaler. Med hänsyn till tidigare ekonomiska skandaler har en mer riskbaserad ansats inom revision utvecklats. Idag skall revisorerna förutom att granska företagets finansiella rapporter även arbeta för att eliminera eventuella risker för väsentliga fel i redovisningen. Fokus skall ligga på att koncentrera revisionen till högrisk områden istället för områden där risken för väsentliga fel är låg. Syftet med studien är att beskriva hur revisorn går tillväga vid bedömningen av väsentlighet och risk i revisionsprocessen. Studien baseras på en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Det empiriska resultatet visar att vid bedömningen av väsentlighet och risk utgår revisorerna från företagets storlek, bransch och marknad. För att effektivisera revisionen används ett revisionsverktyg i form av ett revisionsprogram. Revisionsprogrammet hjälper revisorerna att dokumentera samt identifiera riskfyllda och väsentliga områden. Trots en utvecklad automatisering och effektivisering av revisionsprocessen visar intervjuerna att en betydande del av revisionsuppdraget vilar på revisorns professionella bedömning.</p>

<p>I de företagsformer där ägarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar ställs det särskilda krav på den information gällande företagets resultat och finansiella ställning vilken redovisas utåt. Företagets intressenter måste kunna lita på den information de får av företaget gällande dess förvaltning och dess finansiella information. För att säkerställa att informationen går att lita på har lagstiftningen ansett det nödvändigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna måste vid varje revision göra en väsentlighetsbedömning. Processen vid väsentlighetsbedömning är svår ur flera hänseenden, dels måste både kvalitativa och kvantitativa aspekter utvärderas och dels ger inte revisionsstandarden någon formell guide om hur revisorn ska implementera väsentlighetskonceptet. Vad som skall anses väsentligt är en fråga för revisorns professionella omdöme. Eftersom konceptet med väsentlighetsbedömning är svårdefinierat och bygger på en professionell bedömning anser vi att detta är intressant för närmare studier. Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur revisorer arbetar praktiskt gällande väsentlighet. Vi vill ta reda på vad revisorer grundar sin väsentlighetsbedömning på, samt hur de kvantitativa beloppen och de kvalitativa faktorerna tas fram. Utifrån detta har vi som delsyfte att se om vi kan identifiera några bakomliggande faktorer som kan påverka väsentlighetsbedömningen.</p><p>För att på bästa sätt uppfylla syftet med vår uppsats har vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats. Detta för att kunna tolka och förstå hur väsentlighetsbedömningen går till i praktiken. Som informationsinsamlings instrument har vi valt att använda strukturerade intervjuer för att få ökad kontroll av svarens reliabilitet och få möjlighet att ställa många frågor. Vårt val att endast intervjua ett fåtal individer medförde att den kvalitativa ansatsen föll sig naturlig. Valet av respondenter hamnade på påskrivande revisorer, vilka vi antagit har den kunskap om väsentlighetsbedömningen vilken vi vill undersöka. Resultatet av vår studie visar att bedömningen av vad som är väsentligt bör göras redan i planeringen av revisionen. Denna bedömning kan dock komma att ändras allt eftersom granskningen framskrider på grund av att yttre omständigheter gällande företaget har förändrats eller att det framkommit ytterligare information som inte fanns tillgänglig vid</p><p>planeringen. För att kunna göra en väsentlighetsbedömning krävs att revisorn fastställer en kvantitativ nivå för väsentlighet, ett så kallat väsentlighetsbelopp. Denna undersökning visar att väsentlighetsbeloppet tas fram med hjälp av beräkningsmodeller. Beräkningsmodellerna använder varierande procentsatser på olika baser, som till exempel omsättning och resultat efter finansnetto, vilka resulterar i ett intervall som hjälpmedel för revisorn i sin bedömning. Det är sedan upp till varje enskild revisors professionella omdöme att avgöra vad väsentlighetsbeloppet slutligen hamnar på. Denna undersökning styrker hypotesen om att revisorns erfarenhet påverkar väsentlighetsbedömningen i den bemärkelsen att revisorer med mer erfarenhet tenderar att använda sig av ett högre väsentlighetsbelopp.</p>

I de företagsformer där ägarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar ställs det särskilda krav på den information gällande företagets resultat och finansiella ställning vilken redovisas utåt. Företagets intressenter måste kunna lita på den information de får av företaget gällande dess förvaltning och dess finansiella information. För att säkerställa att informationen går att lita på har lagstiftningen ansett det nödvändigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna måste vid varje revision göra en väsentlighetsbedömning. Processen vid väsentlighetsbedömning är svår ur flera hänseenden, dels måste både kvalitativa och kvantitativa aspekter utvärderas och dels ger inte revisionsstandarden någon formell guide om hur revisorn ska implementera väsentlighetskonceptet. Vad som skall anses väsentligt är en fråga för revisorns professionella omdöme. Eftersom konceptet med väsentlighetsbedömning är svårdefinierat och bygger på en professionell bedömning anser vi att detta är intressant för närmare studier. Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur revisorer arbetar praktiskt gällande väsentlighet. Vi vill ta reda på vad revisorer grundar sin väsentlighetsbedömning på, samt hur de kvantitativa beloppen och de kvalitativa faktorerna tas fram. Utifrån detta har vi som delsyfte att se om vi kan identifiera några bakomliggande faktorer som kan påverka väsentlighetsbedömningen. För att på bästa sätt uppfylla syftet med vår uppsats har vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats. Detta för att kunna tolka och förstå hur väsentlighetsbedömningen går till i praktiken. Som informationsinsamlings instrument har vi valt att använda strukturerade intervjuer för att få ökad kontroll av svarens reliabilitet och få möjlighet att ställa många frågor. Vårt val att endast intervjua ett fåtal individer medförde att den kvalitativa ansatsen föll sig naturlig. Valet av respondenter hamnade på påskrivande revisorer, vilka vi antagit har den kunskap om väsentlighetsbedömningen vilken vi vill undersöka. Resultatet av vår studie visar att bedömningen av vad som är väsentligt bör göras redan i planeringen av revisionen. Denna bedömning kan dock komma att ändras allt eftersom granskningen framskrider på grund av att yttre omständigheter gällande företaget har förändrats eller att det framkommit ytterligare information som inte fanns tillgänglig vid planeringen. För att kunna göra en väsentlighetsbedömning krävs att revisorn fastställer en kvantitativ nivå för väsentlighet, ett så kallat väsentlighetsbelopp. Denna undersökning visar att väsentlighetsbeloppet tas fram med hjälp av beräkningsmodeller. Beräkningsmodellerna använder varierande procentsatser på olika baser, som till exempel omsättning och resultat efter finansnetto, vilka resulterar i ett intervall som hjälpmedel för revisorn i sin bedömning. Det är sedan upp till varje enskild revisors professionella omdöme att avgöra vad väsentlighetsbeloppet slutligen hamnar på. Denna undersökning styrker hypotesen om att revisorns erfarenhet påverkar väsentlighetsbedömningen i den bemärkelsen att revisorer med mer erfarenhet tenderar att använda sig av ett högre väsentlighetsbelopp.

Under senare år har en debatt frambringats i anknytning till revisorns oberoende i förhållande till ekonomiska skandaler. Med hänsyn till tidigare ekonomiska skandaler har en mer riskbaserad ansats inom revision utvecklats. Idag skall revisorerna förutom att granska företagets finansiella rapporter även arbeta för att eliminera eventuella risker för väsentliga fel i redovisningen. Fokus skall ligga på att koncentrera revisionen till högrisk områden istället för områden där risken för väsentliga fel är låg. Syftet med studien är att beskriva hur revisorn går tillväga vid bedömningen av väsentlighet och risk i revisionsprocessen. Studien baseras på en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Det empiriska resultatet visar att vid bedömningen av väsentlighet och risk utgår revisorerna från företagets storlek, bransch och marknad. För att effektivisera revisionen används ett revisionsverktyg i form av ett revisionsprogram. Revisionsprogrammet hjälper revisorerna att dokumentera samt identifiera riskfyllda och väsentliga områden. Trots en utvecklad automatisering och effektivisering av revisionsprocessen visar intervjuerna att en betydande del av revisionsuppdraget vilar på revisorns professionella bedömning.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvägagångssättet vid sin granskning. Det finns dock situationer där revisorn måste förlita sig på riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstår här ett problem för hur revisorn skall gå tillväga då prognoser karaktäriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrån vår frågeställning: Vilket tillvägagångssätt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna fråga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer från tre olika revisionsbolag av varierande storlek. Deras svar har vi analyserat utifrån begreppen struktur och bedömning. Dessa termer har ansetts vara varandras antagonister och har debatterats flitigt av ett flertal forskare. Debatten har handlat om att hitta den optimala revisionstekniken – ett strukturerat arbetssätt innefattande modeller och verktyg eller en revisionsprocess som präglas av revisorns egna bedömningar. Åsikterna skiljer sig åt och det vi har kommit fram till är att en kombination av de två tillvägagångssätten tycks vara att föredra då de oftast går hand i hand. Just vid prognoser är det dock revisorns egna bedömningar som ges störst utrymme.

Forskningsfråga: Finns det ett samband mellan revisorns riskbedömning och yrkeserfarenhet? Skiljer sig sambandet mellan olika riskfaktorer? Påverkar yrkeserfarenhet den totala riskbedömningen? Syfte: Syftet är därför att undersöka om revisorns riskbedömning inför nio riskfaktorer påverkas av yrkeserfarenhet. Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ metod med datainsamling   genom enkäter. Deskriptiv statistik användes för att presentera hur riskbedömningen blev utifrån medelvärdet och var standardavvikelsen var som störst respektive minst. Detta följdes av Pearsons korrelationsanalys, för att se sambandet mellan riskfaktorer och yrkeserfarenhet för varje riskfaktor, och en enkel linjär regression för den totala riskbedömningen. Slutsats: Studien visade att det inte fanns något statistiskt säkerställt samband mellan yrkeserfarenhet och riskbedömning för enskilda riskfaktorer eller för den totala riskbedömningen. Baserat på det kommer studien fram till att riskbedömningen inte påverkas av yrkeserfarenhet. / Research questions: Is there a relationship between auditor's risk assessment and professional experience? Does the relationship differ between different risk factors? Does auditor’s professional experience affect the overall risk assessment? Purpose: The purpose of this study is to determine if the auditor's risk assessment of nine risk factors is affected by experience. Method: The study was conducted through a quantitative method with data collection through questionnaires. Descriptive statistics were used to present how the risk assessment turned out based on the mean value and standard deviation. This was followed by Pearson's correlation analysis, to see the relationship between risk factor and professional experience for each risk factor, and a simple linear regression for the overall risk assessment. Conclusion: The study shows no statistically significant correlation between professional experience and risk assessment for the nine risk factors individually nor together. Based on the results, auditor’s professional experience does not affect the risk assessment.

Digitalization is a fast-paced phenomenon that is recognized to be of importance for the auditing profession. Research whether digitalization affects the auditor’s work process and what further impacts it has on the audit risk, is in a national context explored within a limited area. That contributed to identify the study's research question: How does digitalization affect the auditor's work process during the audit process and how does it impact the audit risk? In order to answer the research question, a qualitative study consisting of interviews with auditors at audit firms within the Big Four, was conducted. The findings of this study show that the digital progress has a positive impact on the work process due to increased efficiency where accessibility to information has increased and the need for the physical meeting with the client while gathering information has decreased. The audit process can also be carried out with safer samples by using various digital tools, which can reduce the audit risk due improved priority systems. Furthermore, the result shows that the ongoing digitalization has increased the requirements of auditor’s IT knowledge. It also enables a more automated process, which leads to a reduction of certain tasks. Automatized processes tend on the one hand lead to reduced understanding of the work, which may affect the audit risk negative if significant deviations may not be detected and on the other hand, an easier identification of deviations by using automated systems which can contribute to a reduced risk. / Revisionsyrket har under de senaste åren genomgått stora förändringar vilket har inneburit en omstrukturering av revisorns arbete. En av de betydande faktorer som bidragit till denna förändring, är den digitala utveckling som har tagit fart och i framtiden förutspås accelerera ytterligare. Forskning om huruvida digitaliseringen påverkar revision och vilka vidare effekter detta får för revisionsrisken, är nationellt sett utforskat inom ett begränsat område. Med detta som utgångspunkt, formulerades studiens forskningsfråga enligt följande: Hur påverkar digitaliseringen revisorns arbetsmetodik vid revisionsprocessen och vilka effekter får det för revisionsrisken? För att besvara studiens frågeställning, genomfördes en kvalitativ studie bestående av intervjuer med dels auktoriserade revisorer och dels revisorsassistenter på revisionsbyråer inom Big Four. Studiens slutsatser visar att den digitala utvecklingen har bidragit till en mer effektiviserad arbetsmetodik där tillgängligheten till information har ökat och behovet av det fysiska mötet mellan revisor och klient vid informationsinhämtning har minskat. Revisorns granskningsarbete kan enligt studien, med hjälp av olika digitala verktyg, genomföras med säkrare stickprov vilket kan ge en minskad revisionsrisk där väsentliga avvikelser enklare upptäcks till följd av förbättrade prioriteringssystem. Studien visar även att det i takt med digitaliseringen ställs högre krav på revisorernas IT-kompetens vid utförandet av arbetet och att revisorns arbetsmetodik blir alltmer automatiserad. En mer automatiserad arbetsmetodik tenderar däremot att leda till en minskad förståelse för arbetet vilket kan få effekter för revisionsrisken då väsentliga felaktigheter riskerar att inte upptäckas.

Sammanfattning Titel: Revisionens digitala transformering ställer nya krav på utförandet Författare: Johan Antonsson, Lisa Haack och Johan Paulsson Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning Handledare: Petter Boye Institution: Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar   Inledning: I många år har digitaliseringen tagit allt mer plats i samhället, både hos individen men även företagen. Arbetsmarknaden har förändrats då arbeten försvunnit, men även nya uppkommit. Inom revisionsbranschen används nya affärssystem som ska underlätta för revisorn och därmed öka produktiviteten i arbetet. De nya affärssystemen kommer dock även med risker, de kan vara svårförståeliga, tidskrävande eller öppna upp för informationsstöld.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur digitaliseringen har påverkat arbetsmetodiken och på så vis hur riskerna inom revisionen förändrats. Vår förhoppning är att resultatet ska leda till att revisionsbranschen och revisionens intressenter får en ökad förståelse för ämnet.   Metod: Vi har använt en abduktiv ansats för att kunna öka förståelse för vårt ämne. För att kunna fördjupa oss i ämnet användes en kvalitativ metod där yrkessamma revisorer intervjuades för att vi skulle kunna uppfylla studiens syfte. Det motiveras även varför vi använt just de källor vi valt samt kritik mot dem.   Slutsats: Vi kom fram till att arbetsmetoden underlättas då nya analysverktyg hjälper revisorn i sitt vardagliga arbete. Det har lett fram till att revisionsriskerna sänkts då programmen kan stå för en stor del av arbetet och revisorn bara behöver lite manuell handpåläggning. Däremot förutsätter det att revisorn besitter en viss IT-kunskap för att revisionsriskerna ska säkerställas som minskade. Om IT-kunskapen inte finns förhöjs riskerna istället, vilket i framtiden kan bli ett mera aktuellt problem. Vi tror att kraven för att bli auktoriserad revisor kan komma behöva förändras. / Abstract Title: The audit's digital transformation requires new demands on the execution Authors: Johan Antonsson, Lisa Haack and Johan Paulsson Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning Advisor: Petter Boye Institution: Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar   Introduction: For several years digitalization has taken increasingly more room in the society, both for the individual and for the company. The labor market has changed because work has disappeared but new jobs have also been created. Within the accounting profession new ERP systems are being used to make the work easier for the auditor and thereby increase the productivity in the work. The new ERP systems comes with new risks, they can be hard to understand, time consuming or opening up avenues for information thefts.   Purpose: The purpose of this essay is to explain how digitalization has impacted the work process of auditers and how the risks have changed in the auditing process.   Method: We have used an abductive approach to be able to increase our understanding for the subject. To deepen our understanding of the subject we used a qualitative method where auditors were interviewed. We also discuss why we have chosen the sources we chose and critique against them.   Conclusion: Our conclusion is that the work process has become easier due to new analyzing programs which helps the auditor in their daily work. This has led to a decrease in auditing risk because the programs can do a lot of the work and the auditor only need to do some of the manual work. However, this requires that the auditor possess some IT knowledge, otherwise the auditing risk can´t be ensured to be decreased. If the IT knowledge doesn´t exist the risks will increase instead, which in the future might become a more important problem. We believe that the qualifications required to become an authorized auditor may need to change for the future.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi, 4FE17E, VT2020.   Författare: Stina Holmesson och Linus Johansson Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Andreas Jansson   Titel:Nätverkets påverkan på väsentlighetsbedömningen – ”Hade ni frågat 10 olika revisorer, skulle ni få 10 olika svar” -  B.M1   Bakgrund: Väsentlighetsbedömningen påverkas av kvantitativa, kvalitativa samt subjektiva faktorer. Med teorin att personer i likande nätverk agerar på likartat vis uppkommer antagandet om hur storlek på stad kan ha en inverkan på väsentlighetsbedömningen. Genom detta utgår studien från att revisorn i en småstad kan få mer information från sitt nätverk än revisorn i den större staden med utgångspunkt i Granovetters teori ”Styrkan av svaga band”. Detta kan i sin tur ge utrymme för nätverkseffekter att ha en inverkan på väsentlighetsbedömningen på grund av dess frånvarande standarder och riktlinjer.    Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för vad som kan påverka revisorns väsentlighetsbedömning med fokus på det nätverk som revisorn befinner sig i.   Metod: Med intervjuer som utgångspunkt och med ett deduktivt angreppssätt ämnar denna studie att öka förståelsen kring hur revisorns nätverk kan komma att påverka dennes väsentlighetsbedömning. Studiens utvecklade teoretiska modell kommer följa genom uppsatsen vilken berör revisorns nätverk, riskbedömning, komfort, väsentlighetsbedömning samt hur nämnda faktorer slutligen kan komma att påverka revisionsprofessionen.    Slutsatser: Studiens empiri styrker teorin om att väsentlighetsbedömningen påverkas av kvantitativa, kvalitativa samt subjektiva faktorer vilket kan leda till inkonsekventa bedömningar. Studiens resultat indikerar även att revisorns upplevda komfort och riskbedömning påverkar väsentlighetsbedömningen. Avseende hur revisorns nätverk påverkar väsentlighetsbedömningen påträffas indikationer att revisorn i den lilla staden får till sig samt tar till sig mer information från sitt nätverk än revisorn i den större staden. Således indikerar studien att väsentlighetsbedömningen kan skilja sig beroende på storlek på stad där revisorn är belägen där skillnader antyds komma från revisorns nätverk. / Abstrakt  Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 4FE17E, VT-2020.   Authors: Stina Holmesson and Linus Johansson Supervisor: Christopher Von Koch Examiner: Andreas Jansson    Tile: The networks impact on materiality assessment – “If you would have asked 10 auditors, you would receive 10 different answers”-  B.M1   Background:The materiality assessment is influenced by quantitative, qualitative and subjective factors. With the theory that people in similar networks act in a similar way, the assumption arises how the size of a city can have an impact on the materiality assessment. This study assumes that the auditor in a small town can get more information from his network than the auditor in the larger city based on Granovetter's theory "The strength of weak ties". This allows room for network effects to have a great impact on the materiality assessment due to its absent standards and guidelines.   Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of what may affect the auditor’s materiality assessment with focus on the network in which the auditor is located.     Method:Based on interviews as a starting point and with a deductive approach, this study aims to increase the understanding of how the auditor's network may affect his/her materiality assessment. A working model will be followed through the thesis which includes the auditor's network, risk assessment, comfort, materiality assessment and how these factors may ultimately affect the audit profession.   Conclusions:The study emphasizes the theory that the materiality assessment is affected by quantitative, qualitative and subjective factors which can lead to an inconsistency in the assessment. The study also shows that there are indications that the auditor's perceived comfort and risk assessment influence the materiality assessment. Whether the auditor's network influences the materiality assessment, indications are found that the auditor in the small town receives and utilize more information from his network than the auditor in the larger city. Thus, the study shows that the materiality assessment may differ depending on the size of the city where the auditor is located. Also these differences are indicated to come from the auditor's network.