No description available.

Coronapandemin är en pågående kris där de ekonomiska effekterna och inblandade faktorer för företag inte är helt klarlagda ännu. Teoretiska resonemang har förts kring om några av de effekter som sågs vid finanskrisen 2008–2009 (såsom förändrade revisionsarvoden) också kommer att ske till följd av coronapandemin. Studien syfte är att förklara om och isåfall hur coronapandemin påverkat noterade företags revisionsarvoden. Denna kvantitativa studie har utgått från deduktiv ansats för att pröva hypotes utifrån vetenskaplig teori. Datainsamling har gjorts från årsredovisningar från 187 företag på Stockholmsbörsen och Pearson r och OLS-regression har använts för att undersöka eventuella samband. Denna studie visar att coronapandemin har påverkat revisionsarvodet för svenska noterade bolag och att bidragande faktorer är storlek, komplexitet ochkonsultation.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Högskolan i Skövde.Kandidatuppsats, Externredovisning, vårterminen 2016 Bakgrund: Datorer har under ett halvt sekel använts i näringslivet och revisorer har använt datorer i revisionsprocessen sedan 1980-talet. Teknik är menat att effektivisera revisionen och möta behov av automatisering för att öka lönsamheten, minska tidsåtgången och underlätta revisorernas arbete. Betydelsen och utnyttjandet av automatisering och informationsteknik [IT] i revisionen har ökat kraftigt under 2000-talet som en följd av den tekniska utveckling som sker i samhället. Revisionsbevis går från papper till elektronisk form och informationssystem [IS] kontrollerar data med lite eller helt utan mänsklig inblandning. Branschens digitalisering innebär flera fördelar som flitigt belyses i litteraturen, medan eventuella nackdelar och risker lämnas obelysta.FAR publicerade år 2013 en framtidsstudie där de önskar förbereda branschen på olika förändringar och vara i framkant för att undvika fallgropar och utnyttja möjligheter. I studien utreds flera framtida drivkrafter och en av dem är digitaliseringen. Flera fördelar med digitaliseringen belyses, men också här missas eventuella nackdelar och risker. Syfte: Syftet med denna studie är att, genom att undersöka dagens yrkesverksamma revisionsutövare syn, öka revisionsbranschen och revisionens intressenters förståelse för hur revisionens tillförlitlighet och revisionsrisker påverkas av digitaliseringen. Metod: Studiens empiriska material samlades in genom en kvalitativ metod. Nio revisorer och tre personer som arbetar med risker inom revision och IT-revision har intervjuats genom elva semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien har kommit fram till att revisorerna i studien och forskningen är eniga om att digitaliseringen innebär flera positiva effekter för revisionen. Exempelvis en ökad kvalitet på slutprodukten, effektivare revisionsprocess och minskad upptäcktsrisk genom att större datamängder kan analyseras. Det föreligger dock en tvetydighet kring huruvida det påverkar revisionens tillförlitlighet som slutprodukt. Studien har visat att yrkesverksamma revisorer har svårt att se risker med den tekniska utvecklingen. Studien har även visat att revisorerna inte har eller anser sig behöva några speciella IT-kunskaper, samtidigt som forskningen menar att IT-kunskaper är mycket viktiga för revisorernas förmåga att göra kvalificerade riskbedömningar. Nyckelord: Revision, digitalisering, tillförlitlighet, förtroende, revisionsrisk, revisionskvalitet, revisionsautomatisering, IT, teknik, IT-revision, ARM. / Abstract Degree in Business Administration, University of SkövdeBachelor Thesis, Financial Accounting, spring term 2016 Background: Computers have been used for half a century in business and auditors have been using computers in the audit process since the 1980s. Technology is meant to make the audit more efficient and meet the needs of automation to increase profitability, reduce the timescale and facilitate the work of the auditors. The meaning and utilization of automation and information technology [IT] in the audit has increased greatly in the 2000s as a result of technological developments taking place in society. Audit evidence goes from paper to electronic and information systems [IS] controls data with little or no human intervention. The industry digitization has several advantages as extensively illustrated in the literature, but the possible disadvantages and risks left not observed. FAR published in 2013 a prospective study in which they wish to prepare the industry to various changes and be in the forefront to avoid pitfalls and exploit opportunities. The study investigated several future drivers and one of them is digitization. Several benefits of digitization are illuminated, but also this study missed potential disadvantages and risks. Purpose: The purpose of this study is that, by examining today's professionals audit practitioners sight, improve the accounting profession and audit stakeholders' understanding of how the reliability of audit and audit risks are affected by digitization. Method: The study's empirical material was gathered through a qualitative method. Nine auditors and three people working with risk assurance and IT audit have been interviewed through eleven semi-structured interviews. Conclusion: The study has concluded that the auditors of the study and research agree that digitization brings several positive effects for the audit. For example, a higher end product quality, a more efficient audit process and reduced detection-risk as a result of larger amounts of data being analyzed. However, there is an ambiguity as to whether it affects the reliability of the audit as a final product. The study has shown that practicing auditors has difficult to see the risks of technological progress. The study has also shown that the auditors did not have or think they need any special IT skills, but research says that IT skills are very important for the auditor's ability to make qualified risk assessments. Keywords: Audit, digitization, reliability, trust, audit risk, audit quality, audit automation, IT, technology, IT audit, ARM.

Den enskilde revisorn har till uppgift att granska ett företags finansiella rapporter och kommunicera resultatet till företagets intressenter. För att kvalitetssäkra att den finansiella informationen visar på en rättvisande bild av det reviderade företaget krävs det att revisorn är ifrågasättande och uppmärksam i sitt arbete. Denna attityd benämns professionell skepticism och ska återspegla en revisors alla handlingar. Revisionsbranschen står inför många utmaningar där den traditionella rollen kommer att förändras. En bidragande orsak till det är den exponentiella tekniska utvecklingen där automatiska processer i allt större grad tar över och den mänskliga inblandningen minskar. Syftet med studien är att studera huruvida graden av professionell skepticism hos den enskilde revisorn påverkas i takt med den tekniska utvecklingen. För att framställa en teori gällande den aktuella forskningsfrågan har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer varit utgångspunkten. Det skapar en möjlighet att studera den enskilde revisorn i sin naturliga omgivning och öka förståelsen för hur revisorn upplever den rådande situationen. Digitaliseringen har resulterat i att revisorerna numera kan analysera en större mängd data och uppnå en högre träffsäkerhet vilket bidrar till en högre kvalitet på revisionerna. Resultatet visar på attdigitaliseringen kräver en förändring av den enskilde revisorns professionella skepticism för att bibehålla en hög kvalitet. Digitaliseringen medför att det inte längre är tillräckligt att vara skeptisk i revisionen utan det krävs även att revisorn är ifrågasättande till de digitala hjälpmedlen. Det råder en stor ovisshet om revisorerna i framtiden kommer att bli programstyrda och inte utövar en tillräcklig professionell skepticism. För att förebygga detta krävs det att revisorerna besitter nödvändig kunskap för att förstå det bearbetade materialet och för att kunna vara skeptisk till det material som de automatiska processerna levererar. Resultatet visar därmed att kunskap är av stor betydelse för att den enskilde revisorn ska utöva en professionell skepticism. Revisioner kommer fortsatt att vara komplexa och revisionsprocessen går inte att automatisera fullt ut. En mänsklig inblandning och en professionell skepticism kommer därav alltid vara nödvändig och studiens resultat visar på att den enskilde revisorn kommer att behöva anpassa sättet att tänka skeptiskt i en digitaliserad värld. / The individual auditor has a responsibility to review a company's financial reports and communicate the results to the company's stakeholders. In order to assure that the financial information present a true and fair view of the audited company it requires that the auditor is questionable and observant. This attitude is called professional scepticism and should be reflected in all actions performed by the auditor. The auditing industry faces many challenges where the traditional role of the auditor will change. A contributing reason is the exponential technical development where automatic processes increasingly take over human involvement. The purpose of the study is to examine whether the degree of professional scepticism of the individual auditor is affected in line with technical progress. To formulate a theory regarding the current research question, a qualitative research method with interviews has been used. This creates an opportunity to study the individual auditor in his or her natural environment and creates an understanding of how he or she experiences the current situation. The technical development has resulted in auditors being able to analyze a bigger amount of data and therefore achieve a higher accuracy, which contributes to a higher quality in the audits. The result indicate that the technical development requires a change of the auditor´s professional skepticism in order to maintain a high quality. The auditor should not only be skeptical in audits but also have a questioning mind towards digital devices. The present auditors experience a big concern that the future auditors will not have a sufficient professional skepticism and only rely on the digital devices. To prevent this from happening the auditors need to understand the data presented by the digital devices in order to exercise a sufficient level of professional skepticism. Therefore, the result indicate that knowledge is of great importance for the individual auditor´s professional skepticism. Audits will continue to be complex and the audit process cannot be fully automated. A human involvement and a professional skepticism will therefore always be necessary and the result shows that the individual auditor will need to adapt the way of thinking skeptically in a digitalized world.

Bakgrund: Det råder inga tvivel om att revisorn har en explicit funktion till att stärka redovisningens trovärdighet. I det sociologiska perspektivet kan vi även förstå revisorns funktion som en producent av komfort medan vi i det ekonomiskt rationella perspektivet ser revision som ett medel för att minska informationsasymmetri. Covid-19 har orsakat omfattande utmaningar bland både företag och revisorer, vilket lyfter frågan om hur olika aspekter i revisionen har påverkats av att revidera företag med en uttalad riskfaktor. Riskfyllda företag i denna studie avser företag som har fått en utfärdad going concern-anmärkning. Sådana bedömningar har varit svåra för revisorn under covid-19, mot bakgrund av den ovisshet som präglat pandemin. Av den orsaken var det intressant att undersöka om revisionsprocessen har förändrats under covid-19 genom att analysera om det skett en förändring av revisionsarvodet och längden för revisionsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringen av revisionsprocessen i samband med ökade risker i företag i en orolig samhällskontext. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär då vi undersöker om det skett någon förändring av revisionsarvodet och längden på revisionsprocessen under covid-19. För att besvara syftet har relevanta variabler från årsredovisningar inhämtas för att göra tre olika statistiska undersökningar. Syftet var att undersöka frekvensen av skillnader och samband mellan variablerna. Slutsats: Resultatet visar att det skett en förändring av revisionsarvodet under covid-19. Resultatet påvisade även att det inte skett en förändring av revisionsprocessens längd under covid-19, även fast det förelåg en viss samvariation mellan revisionsarvode och längden på revisionsprocessen. Resultaten har visat tendenser till att kunna förklaras och förstås med hjälp av informationsasymmetri och skapande av komfort. / Background: There is no doubt that auditors have an explicit function to strengthen the credibility of a firms’ accounting and reporting. In the sociological perspective it can be understood that auditors function as a producer of comfort, meanwhile in the economical rational perspective, auditors are a function to reduce information asymmetry. Covid-19 has caused extensive challenges for firms and auditors, which enlightens the issue of auditing troubled firms. Troubled firms are in this study referenced to firms that have been assessed with a going-concern opinion. Going-concern opinions was difficult for the auditors to review during Covid-19, in the light of the uncertainties that bear the stamp of the pandemic. For this reason, it was interesting to study if the audit effort had changed during covid-19 by analyzing the possible changes in audit fees and audit reporting lag. Purpose: The purpose of this study is to analyze the changes of audit effort in association to increased risk in firms in context to a crisis. Method: The study identifies with a quantitative orientation as it studies the changes of audit fees and audit reporting lag during Covid-19. In order to achieve the purpose of the study, pertinent variables from the firms’ annual reports have been obtained to perform three statistical analyses. The purpose was to study the changes between two years and the correlation between the two variables. Conclusion: The results suggest an increase in audit fees during Covid-19. The results also indicate no change in the length of audit reporting lag during Covid-19, even though a covariance between audit fees and audit reporting lag was identified to a certain extent. The results have shown to be understood with support by information asymmetry and establishment of comfort.