En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige. Vi har i denna studie konstaterat att ryktet var viktigast för revisorerna. Revisorerna menade att varumärket gav en kvalitetsstämpel på revisionen, att ryktesrisken var svår att skydda sig mot, att den påverkade deras personliga karriärmöjligheter samt att det rent historiskt inte varit särskilt hög risk för skadestånd. Majoriteten av revisorerna menade att det fanns en skadeståndsrisk för revisorer men att deras revisionsbyrås riskbedömning och resurser eliminerade skadeståndsrisken.

<p>Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar.</p><p>Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området.</p>

No description available.

Revisorer har en viktig funktion i samhället där de med professionell skepticism ska säkerställa att företagets räkenskaper sköts utefter de lagar och regler som fastställts. Därför är det viktigt att se till att revisorer inte förfar oredligt genom tillsyn och kvalitetskontroller av bland annat Revisorsinspektionen. Trots denna tillsyn förekommer brister i revisionsberättelsen och när bristerna är av allvarlig beskaffenhet är den disciplinära verksamheten av Revisorsinspektionen betydelsefull genom verkställandet av påföljder. Under året 2017 avgjorde Revisorsinspektionen 44 ärenden där revisorn fick en påföljd, antingen varning, erinran eller upphävande av godkännande eller auktorisation. Syftet med studien är att undersöka vilka de mest frekventa bristerna som förekommer i de svenska disciplinärendena är, för att förstå vilka brister som kan leda till revisionsmisslyckanden. Metoden har i grunden en kvalitativ forskningsdesign där Revisorsinspektionens disciplinärenden avgjorda år 2017 har studerats. Urvalet ledde till 44 ärenden, varav 4 ärenden var bortfall. Framtagningen av kategorierna samt underkategorier av specifika brister gjordes, utöver disciplinärenden, med hjälp av tidigare forskning och stöd av Weberprotokollet. Sex kategorier med underliggande brister identifierades i den framtagna empirin. De kategorierna som förekom mest frekvent visade sig vara granskning och underlåtit något, där framförallt underkategorierna ospecificerade intäkter och underlåtenhet att rapportera i revisionsberättelsen innehöll de mest frekventa bristerna.

Blockchaintekniken är omskriven och beryktat inom många olika branscher. Mycket av det som skrivs både vetenskapligt och inom övrig media har dock en spekulativ prägel och det saknas i stor utsträckning empiriska kunskaper om teknikens egenskaper i allmänhet och inom revisionsbranschen i synnerhet. Ur tidigare forskning identifieras tre nyckelbegrepp: transparens, säkerhet och effektivitet. Utifrån dessa studeras potentiella förbättringsmöjligheter inom dagens revision och vilken effekt som hade kunnat uppnås med hjälp av blockchaintekniken på desamma. Med hjälp av en kvalitativ studie där fyra respondenter intervjuades kunde studiens frågeställning besvaras. Respondenterna var yrkesverksamma revisorer på större byråer vilka selekterades utifrån noga valda kriterier. Resultatet visar att det finns områden där blockchaintekniken kan utnyttjas för att få en mer effektiv och transparent revision vilket är till fördel för det reviderade bolagets intressenter. Frågetecken kring säkerhetsaspekter angående tekniken kvarstår dock. Möjligheten att kunna granska ett bolag med hjälp av saldoavstämningar i realtid inom ett blockchain-nätverk ses som en av de största effektivitetsvinsterna som blockchain kan generera.   Studien anses bidra med en nyanserad bild av teknikens möjligheter inom revision där även dess brister identifieras. Fall- eller observationsstudier inom området behövs dock för att fastställa huruvida resultatet av denna studie tangerar med praktiken. Studien har även inte tagit hänsyn till hur en faktisk implementering av tekniken inom revision skulle kunna ske.

Den lagstadgade revisionen har anpassats i allt större utsträckning gentemot stora aktiebolag. Detta medför svårigheter för samarbetet mellan revisorer och små ägarledda företag då lagstiftningen inte är helt kompatibel med företagets storlek. För att underlätta samarbetet efterlyser revisorsprofessionen en ny standard som är mer anpassad mot mindre företag. Förväntningarna som företagarna har på revisorernas skyldigheter och ansvar är ofta mer långtgående än revisorns faktiska uppdrag. Skillnaden mellan de förväntningar som finns på revisorns uppdrag och deras faktiska uppdrag kallas för förväntningsgapet. Hur förväntningsgapet ter sig mellan stora företag och deras revisorer är ett väl utforskat område. Men förväntningsgapet mellan små ägarledda företag och deras revisorer är ett relativt outforskat ämne.  Skillnad på förväntningarna skapar problem då revisorns trovärdighet undermineras genom att revisorn inte tillmötesgår förväntningarna. Därför är det viktigt att identifiera och eliminera skillnader i förväntningar. Syftet med denna uppsats är således att skapa en förståelse för hur förväntningsgapet tar sig i uttryck i små ägarledda företag. För att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med djupgående intervjuer med tre revisorer och tre företagare i Skellefteå. Den teoretiska referensramen och resonemanget bygger på en modell av Öhman (2007) som beskriver det kognitiva förväntningsgapet ur ett normativt och deskriptivt perspektiv. En av slutsatserna som framkommer är att revisorerna upplever ett förväntningsgap men arbetar aktivt för att sluta förväntningsgapet. De har lyckats i så hög grad att företagarna inte upplever något förväntningsgap. Förväntningsgapet tar sig dock i uttryck från revisorernas sida genom att företagarna förväntar sig mer rådgivning och stöd än den lagstadgade revisionen kräver.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige med avsikt att underlätta villkoren för de minsta företagarna. Kraven för frivillig revision är att företagen inte överstiger mer än ett av följande värden; högst tre anställda, nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor och balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. Syftet med en revisor var att denne skulle generera trygghet och trovärdighet både internt och externt. Internt i företaget som har reviderats samt även externt för att minska osäkerheten för bolagets intressenter och att förstärka den finansiella informationen som tillförlitlig. Trygghet och trovärdighet används ofta gentemot banker vid kreditbedömning. Syftet med studien är att undersöka revisorns betydelse för bankernas kreditbedömning sju år efter att revisionsplikten avskaffats. Vilken betydelse har den för småföretag i Sverige sett ur bankernas perspektiv? Utöver revisorns betydelse vill jag studera vilka faktorer banker utgår ifrån när man gör sin kreditbedömning av småföretag och om det finns svårigheter kring kreditbedömningen. Utifrån en kvalitativ studie har sex banker/kreditgivare intervjuats där empiri samlats in för att svara på dessa forskningsfrågor. Studien visar att revisorn har betydelse vid bankernas kreditbedömning av småföretag efter avskaffandet av revisionsplikten. Revisorn fungerar som en kvalitetsstämpel där banken kan känna sig trygg i att siffrorna från den kvantitativa informationen stämmer samt att det skapar ett förtroende mellan kreditgivare och kredittagare.

Sedan 2016 gäller lagstiftningen om obligatorisk byrårotation. Syftet var att stärka revisorns oberoende. Kritiker menar dock att regleringen förstärker oberoendet på bekostnad av kvalitén. Detta innebär att det finns både möjligheter och svårigheter med obligatorisk byrårotation. Utifrån Agent-principalteorin och legitimitetsteorin har studien skapat förståelse för hur revisorns oberoende påverkas av hot, samt hur byrårotation påverkar oberoendet hos revisorn. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer med revisorer. Resultatet tyder på att revisorerna har en väl inarbetad professionell integritet i sin yrkesroll. Revisorerna är överens om att obligatorisk byrårotation förstärker oberoende genom att främst förhindra vänskapshot som riskerar att uppstå med en lång relation med en klient.

Förtroendet för revisorn har varit ett debatterat område de senaste decennierna med anledning av flertalet revisionsskandaler som uppdagats. Dessa skandaler fortsätter att lösa av varandra trots lagstiftarnas försök till att återuppbygga detta förtroende genom regleringar i lag. Ett förtroende som tidigare har varit oantastbart är inte längre garanterat. Kommuner har i allt större utsträckning börjat använda sig av kommunala aktiebolag för sina verksamheter, även där återfinns dessa skandaler. Eftersom dessa bolag utgör en allt mer betydande ställning i samhällsekonomin ställer det ökade krav på redovisning och förvaltning. Med detta som bakgrund har denna uppsats som syfte att förklara hur kommunfullmäktige upplever förtroendet för revisorerna samt att klargöra kommunfullmäktiges syn på kommunala aktiebolag och dess verksamhet. I inledningen presenteras en bakgrund till ämnet, den historiska utvecklingen av förtroendet för revisorn, exempel på skandaler som har uppmärksammats samt syfte och diskussion kring problemet. Följer gör sedan en teori och referensram där lagregleringar och relevant akademisk forskning till ämnet presenteras. Sedan kommer ett metodavsnitt som presenterar processens gång, val som gjorts under arbetets gång och anledningar till att dessa val har tagits. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer. Empirin följer sedan och visar vad kommunfullmäktige har för tankar och idéer kring problemområdet. Analysen tar sedan upp en jämförelse mellan teori och empiri, diskussioner kring dessa upptäckter och uppsatsen avslutas sedan med en slutsats som visar vad studien har kommit fram till efter genomförd undersökning. Slutsatsen är att kommunfullmäktige välkomnar kommunal verksamhet i aktiebolagsform, dock inte all verksamhet. För kommunfullmäktige är förtroendet för revisorn baserat på olika aspekter och detta förtroende skapas på olika sätt. Den gemensamma nämnaren för kommunfullmäktige och förtroendet för revisorn är att det är starkt till dess att motsatsen är bevisad. / The confidence in the auditor has been a well debated area over the last couple of decades. This because of the multiple audit scandals that has been revealed. These scandals continuously follow each other despite the efforts from the regulators of law to restore this confidence through regulations in law. A confidence that used to be untouchable are no longer the case. Municipal limited companies are something that municipalities are starting to use more frequently in their operations, audit scandals occur in these operations as well. These companies takes a larger and more important position in the economics of society, therefore demands on accounting and management increases. The background just mentioned leads this essay and its purpose to explain how the Municipal Council experiences confidence for the auditors and clarify the views of Municipal Councils on Municipal limited companies and their operations. The essay begins with background information in the subject, the historical development of confidence in the auditor, examples of scandals that has been revealed and the purpose of this essay followed by a problem discussion. Thereafter follows a chapter with theory and reference frame including law regulations, relevant theory and the meaning of these. After this comes a chapter that presents how the essay has been formed, by choices throughout the essay and the reasons behind these choices. The empirical part of the essay then shows what the municipal council thinks about confidence and what their ideas are about the problem at hand. The empirical part then compares theory in the following chapter named analysis. In this chapter discussions about these discoveries takes place and leads the essay into the final chapter, where the authors makes their conclusions made from this research. The conclusions are that the Municipal Council welcomes Municipal limited companies, but not in all their operations. For the Municipal Council are confidence in the auditor based on several different aspects and that confidence are created in many ways. The common factor for the Municipal Council and their confidence in the auditor are that it is strong until opposite proof are provided.

En revisors huvudsakliga arbetsuppgifter består av att granska bolagets räkenskaper och gerådgivning inom revisionens område. I ett led att stärka revisorns brottsförebyggande rollskrevs lagstiftningen om i slutet på förra seklet. 1999 införlivades revisorns anmälningsplikt inya aktiebolagslagen, vilket gav denne en skyldighet att anmäla brottsmisstankar till åklagaresom fattades under revisionsuppdraget. Det var en stor omställning för revisorn som tidigarevarit hindrad av rådande lagstiftning att agera i liknande situationer. 2004 publiceradeBrottsförebyggande rådet en rapport där de följt upp revisorernas inställning tillanmälningsplikten. Den visade på ett brett missnöje inom yrkeskåren där en majoritet avrevisorerna ställde sig kritiska till förändringen.Syftet med denna uppsats är att redogöra för och analysera revisorns anmälningsplikt vidmisstanke om brott och se hur revisorn förhåller sig till den idag – 20 år efter dess tillkomst.Vi har även följt upp och undersökt om lagen fyller sin funktion med att förebyggaekonomisk brottslighet. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi valt denrättsanalytiska metoden. Vi har även utfört en empirisk undersökning där vi genomkvantitativ och kvalitativ metod skickat ut en enkät till revisorer och intervjuat myndigheterför att få deras bild av anmälningsplikten idag.De slutsatser vi kan dra av studien är att det har skett en tydlig förändring i revisornsinställning till anmälningsplikten. En majoritet av de tillfrågade revisorerna i vårundersökning anser att den fyller en funktion och har en brottsförebyggande effekt. Ävenmyndigheterna vi intervjuat betonar att anmälningspliktens största styrka finns i detpreventiva. Många revisorer vi varit i kontakt med anser att anmälningsplikten fungerar somett verktyg att ha i tjänsten och stärker deras ställning.Efter anmälningspliktens ikraftträdande 1999 kan man även konstatera att det blivit vanligareatt revisorn någon gång gjort en anmälan för misstanke om brott. 42 % av de revisorer vitillfrågat uppger att de har upprättat en anmälan för misstanke om brott till åklagare, vilketgår att jämföra med de 6 % som svarade ja på samma fråga 2004.Många revisorer har dock anmärkt på anmälningspliktens omfattning av brott och menar attmyndigheterna borde ta ett större ansvar kring bokföringsbrott som rör försenadeårsredovisningar. Myndigheterna har kännedom om den kritiken och arbetar för att skapabättre arbetsrutiner i den frågan. Det går även att se ett visst tolkningsutrymme i frågan närrevisorn ska göra en anmälan. Lagen förordar att denne ska ingripa redan vid misstanke, meni vår undersökning framkommer det att många revisorer vill vara 100 % säkra på att ett brottär begånget innan de anmäler. Denna bild delar även de myndigheter som verkar inomområdet.Slutligen kan vi konstatera att slopandet av revisorskravet för mindre aktiebolag för 10 årsedan, har gjort att antalet inkomna anmälningar från revisorer har sjunkit dramatiskt desenaste åren. Reformen har gjort det lättare för bolagen ett begå ekonomiska brott och fleramyndigheter har uttryckt en oro över utvecklingen, däribland Ekobrottsmyndigheten ochRiksrevisionen, och argumenterar för en återgång till revisorsplikten.