Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger, som arbetar med barn i autismspekrat, uppfattade hur barnen/ eleverna utvecklades fysiskt, kunskapsmässigt och socialt genom relationen till hästar och ridning. Fyra pedagoger har intervjuats, en observation som fullständig observatör har genomförts och innehållet i två hästböcker har studerats. Dessa hästböcker är en individuell dokumentation för varje elev och ridtillfälle som görs i en speciell bok i ord och bild av medföljande pedagog.   De intervjuade pedagogerna uppfattade att deras elever med autism utvecklas positivt genom att vistas i stallet och genom att rida. Mest framträdande är att de utvecklas fysiskt men också att de utvecklar initiativ och kommunikationsförmåga. Vidare visar studien att genom att vara i stallet med dess rutiner som skapar en struktur för barnen med autism så mår de väl och blir harmoniska. När eleverna lärt sig rutinerna i stallet visar de motivation till att göra nya saker och tar egna initiativ till det.

Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment. Forskning har även tillämpats för att berika vissa resultat och för att komplettera brister i teorier för att kunna analysera resultat. Studiens resultat visar att utifrån anknytning kan hästens funktion vara att främja anknytning mellan deltagare och häst samt att vara flexibel i relationen som skapas med deltagaren. Miljöns egenskaper kan bidra till att miljön fyller funktionen att uppmuntra deltagaren till att söka kontakt med terapeuten och andra människor, och därmed främja anknytning. Terapeuten fyller funktionen att hjälpa deltagaren att skapa relationer genom den hästunderstödda terapin. Utifrån mentalisering kan hästen fylla funktionen att spegla deltagarens affekter. Stallmiljön kan besitta funktionen att synliggöra deltagares känslor i behandlingsarbetet. Terapeutens funktion i behandlingen kan vara att avläsa sina hästars spegling för att förstå deltagare och underlätta relationsbyggandet. Utifrån empowerment kan hästen fylla funktionen att främja barnets motivation och maktposition i behandlingen. Miljöns funktion kan vara att gynna att det goda samtalet uppstår mellan terapeut och barnet, att möjliggöra olika stalluppgifter som kan anpassas till det enskilda barnets nivå samt hjälpa barnet att se sig själv i positiva sammanhang. Terapeutens funktion kan vara att stärka barnet och låta barnet inverka i behandlingen.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi som behandlingsform har funnits sedan många år tillbaka i tiden, det har påvisats att ridterapi kan ge goda effekter. Trots att arbetsterapeuter använder ridterapi som intervention, finns det lite vetenskaplig litteratur om arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Författarna vill därför uppmärksamma och undersöka hur en arbetsterapeut kan använda behandlingsmetoden ridterapi. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Metod: I arbetet har författarna hämtat inspiration från Grundad teori eftersom det är en lämplig metod när man vill söka ny kunskap. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval och inkluderade två verksamheter i mellersta Sverige, där yrkeserfarna arbetsterapeuter använder ridterapi som behandlingsmetod för sina klienter. Datainsamling har skett genom ostrukturerade observationer, dokumenterade med videoinspelning, samt anteckningar. Sammanlagt har fem lektioner observerats fördelade på två dagar inom verksamheterna. I analysarbetet har metoden kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Utifrån analysen framkom det sex teman: ”Arbetsterapeutens roll vid behandlingstillfället kan se olika ut”, ”Arbetsterapeuten använder sig av stöd och hjälpmedel”, ”Genom sitt bemötande kan arbetsterapeuten påverka klienternas upplevelse av aktiviteten”, ”Tydliga förklaringar leder till förståelse”, ”Arbetsterapeuten utbildar medhjälpare”, ”Arbetsterapeuten kan följa upp och summera behandlingstillfället på olika sätt”. Slutsats: Arbetsterapeuter har olika sätt att påverka vad som händer under ett behandlingstillfälle med ridterapi. Verksamheterna vi observerade i denna studie skilde sig väldigt mycket åt både vad gäller både upplägg och i bemötande av sina klienter. Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade olika förhållningssätt och sätt att framföra instruktioner på, samt använde hjälpmedel och samarbetade med andra yrkesgrupper. Arbetsterapeutens val i alla dessa faktorer påverkade hur behandlingstillfället utformades.

<p>Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för vilken betydelse ridterapi kan ha för patienter inom psykiatrin. Studiens frågeställning var: Vilken betydelse kan ridterapi ha för att minska problematiken och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk hälsa och social situation? För att besvara frågeställningen tillämpades en mixad metod vilken bestod i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod i en enkätundersökning riktad till 25 patienter inom psykiatrin i Skellefteå som vid undersökningstillfället deltog i ridterapi. Den kvalitativa delen utgjordes av en fokusgruppsintervju med fyra behandlare som arbetar med ridterapi i Skellefteå. Resultaten i studien visar att ridterapin har påverkat dessa patienter positivt inom alla undersökta variabler. Patienterna har fått en ökad känsla av livsmening, de har fått en bättre syn på den egna personen, den psykiska hälsan och den sociala situationen har förbättrats. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv utifrån en postpositivistisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, KASAM och begreppet återhämtning. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.</p>

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för vilken betydelse ridterapi kan ha för patienter inom psykiatrin. Studiens frågeställning var: Vilken betydelse kan ridterapi ha för att minska problematiken och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk hälsa och social situation? För att besvara frågeställningen tillämpades en mixad metod vilken bestod i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod i en enkätundersökning riktad till 25 patienter inom psykiatrin i Skellefteå som vid undersökningstillfället deltog i ridterapi. Den kvalitativa delen utgjordes av en fokusgruppsintervju med fyra behandlare som arbetar med ridterapi i Skellefteå. Resultaten i studien visar att ridterapin har påverkat dessa patienter positivt inom alla undersökta variabler. Patienterna har fått en ökad känsla av livsmening, de har fått en bättre syn på den egna personen, den psykiska hälsan och den sociala situationen har förbättrats. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv utifrån en postpositivistisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, KASAM och begreppet återhämtning. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi. Två intervjuguider med öppna frågor användes vid intervjuerna som spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att barnen hade en positiv upplevelse av hippoterapin och belyste flera fysiska förbättringar. Lärarna upplevde förbättringar gällande barnens motoriska förmåga, språkliga utveckling och inlärningsförmåga. Konklusionen, baserad på överenstämmelser mellan barnens och lärarnas upplevelser, är att hippoterapi är en positiv behandlingsform för dessa barn med avseende på såväl fysiska som psykiska aspekter. / Hippotherapy is a form of physiotherapy where the horse is used as a part of the treatment. The aim with this qualitative study is to investigate Indian disabled children's experiences of hippotherapy. The study is based on interviews with four children and three teachers. The interviews were conducted with an interpreter in English and Tamil. The children’s interviews were focused on their personal experiences, and the teachers’ interviews focused on their observations of the children. Two guides based on open questions were formed for the interviews witch were recorded, transcribed and analyzed. The results show that the children were positive regarding the hippotherapy and had experienced physical improvement. The teachers experienced that the children had improved regarding motor skills, speech and learning ability. The conclusion based on agreement between children and teachers, is that hippotherapy is a positive form of therapy for these children in both physical and psychological aspects.

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande. Analysen visar att både det terapeutiska innehållet och målet med den Hästunderstödda terapin i de fyra analyserade artiklarna till största del innefattar sociala relationer. Utifrån detta dras slutsatsen att deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi låter sig förstås ur ett sociologiskt perspektiv, då sociala relationer är essentiellt inom sociologin.

Bakgrund   En växande äldre befolkning innebär utmaningar gällande ensamhet, fallolyckor, demenssjukdom och att kunna tillgodose en god hälsa bland äldre personer. För att möta de utmaningarna krävs en bredd av åtgärder. Ett område som fått allt större genomslag är djurassisterad terapi. Tidigare studier har bland annat visat hur djurens närvaro bland människor bidrar med upplevelser av lugn. I Sverige finns numera rekommendationer från Socialstyrelsen om att djurassisterad terapi kan användas hos äldre med demenssjukdom. En central del av sjuksköterskans profession är att främja hälsa och förebygga sjukdom. De omvårdnadsåtgärder som görs för att uppnå detta ska vara evidensgrundande. Ett ökat intresse finns därmed för djurassisterad terapi utifrån den kontexten.   Syfte Syftet var att beskriva vilken betydelse djurassisterad terapi kan ha för äldres hälsa.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes med sökningar i tre olika databaser. Dessa var PubMed, CIHNAL och PsycINFO. Tydliga avgränsningar med inklusions- och exklusionskriterier arbetades fram. Totalt inkluderades 15 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design. Nogsam kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag. Vidare gjordes en integrerad dataanalys beskriven av Kristensson för att sammanställa resultatet. Först gjordes detta individuellt för att sedan diskuteras gemensamt. Detta för att säkerställa ett så tillförlitligt tillvägagångssätt som möjligt.  Resultat Tre områden där hälsan kan påverkas av djurassisterad terapi framkom, dessa var fysisk, psykisk och social hälsa. Bland annat ökade rörelseförmågan och den sociala interaktionen. Smärta och känslor av ensamhet minskades samtidigt som puls och blodtryck sänktes och det allmänna stämningsläget förbättrades. Slutligen påverkades även den kognitiva förmågan. Slutsats Djurassisterad terapi kan ha betydelse för äldre personers hälsa även om det finns ett behov av fortsatt forskning på området. Vidare finns behovet av riktlinjer på nationell nivå för implementering av djurassisterad terapi. I dagsläget bygger det nämligen på enskilda kommuners arbete för att ta fram riktlinjer kring användningen på särskilda boenden. / Background An increasing amount of elderly people creates challenges regarding loneliness, fall injuries, dementia as well as challenges to work towards a good health. One method which has gotten more attention recently is animal assisted therapy because it contributes to people’s experience of calmness among other things. In Sweden there are recommendations from the National Board of Health and Welfare that animal assisted therapy can be used in nursing homes for people with dementia. An important part of the profession of nurses is to promote health and to prevent diseases. This work should be based on evidence. Therefore, there is a growing interest for animal assisted therapy. Aim The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for the health of elderly people.  Method  A non-systematic literature review was conducted by using terms in three databases: PubMed, CINAHL and PsycINFO. Delimitations with clear inclusion and exclusion criteria are presented in the literature review. In total 15 articles were included with quantitative and qualitative data. Their quality was analyzed by using an assessment tool from Sophiahemmet University. The result was compiled by using an integrative data analysis described by Kristensson. First made individually and then together to make sure it was made in a reliable manner.  Results Three main categories were identified where animal assisted therapy can influence the physical, mental, and social health. Among other things it improved the patients’ mood, mobility and social interaction while it decreased blood pressure, heart rate as well as the feeling of loneliness and pain. The cognitive functioning also got affected. Conclusions Animal assisted therapy can be important for the health of older people, but it needs further research. National guidelines to implement animal assisted therapy are also needed because today the municipalities themselves must create the guidelines in their nursing homes.

Ridterapi har på senare tid börjat användas som en komplettarande behandlingsmetod för psykosocial problematik. I dagsläget finns ännu inte mycket forskning inom ämnet och behandlingsmetoden är vare sig speciellt känd eller etablerad. I denna uppsats görs en kartläggning av socialsekreterares uppfattning och kännedom om ridterapi. Undersökningen var i form av en enkät och genomfördes i Uppsala län där socialsekreterare som arbetar med placeringar på HVB-hem medverkade. Vi ville se om olika faktorer som exempelvis ett eget djurintresse, kunskap om behandlingsmetoden, kön och ålder kunde påverka deras inställning till ridterapi. Resultatet av undersökningen visade att våra respondenters generella attityd till behandligsmetoden var positiv och att de i hög grad kunde tänka sig att göra sådana placeringar och de olika faktorerna vi jämfört med i undersökningen påverkade inte resultatet nämnvärt. Dock visade det sig att det var många som inte kände till vad ridterapi var. / Recently it has been more common to use Equine assisted therapy (EAT) as a complementary treatment for psychosocial issues. Today, not much research has been done in this area and therapy method is neither known nor established. In this essay a survey has been done in the purpose to get a grip of social workers attitude toward and knowledge about EAT. The survey was performed in Uppsala County and social workers who put clients in care or residence homes (HVB) were queried. We wanted to investigate how different factors such as an interest in animals, knowledge about the therapy method, gender or age could affect the respondents attitude toward EAT. The result from our investigation has shown that our respondents had an overall positive attitude toward EAT and that they to a high degree would make such a placement. The different factors that we compared with did not affect the result in a high degree. However, our results also showed that the majority of our respondents did not know about EAT or what it can be used for.

Syftet med pilotstudien var att undersöka hur klienter som deltog i hästunderstödd behandling (n = 13) till följd av psykisk ohälsa såg på relationen till hästen och dess anknytningsfrämjande och alliansskapande egenskaper, samt i vilken utsträckning respondenterna hade ett auktoritärt förhållningssätt gentemot hästen. För jämförelse användes en grupp fritidsryttare (n = 23). Klientgruppen rekryterades genom intresseföreningen Organisationen för Hästunderstödda Insatser (OHI) och fritidsryttargruppen från två ridskolor. Deltagarna fick genomföra en enkät med frågor avseende anknytningsfrämjande kvaliteter i relationen till hästen, samt vilka relationsskapande egenskaper de ansåg hästen besitta. Resultatet indikerade att båda grupperna i hög utsträckning såg positiva egenskaper i hästen och såg relationen till hästen som positiv. Resultaten indikerade att klientgruppen i högre utsträckning såg egenskaper och relationella kvaliteter i hästen som kan ses som anknytningsfrämjande och alliansskapande. Fritidsryttargruppen uppgav i högre utsträckning ett auktoritärt förhållningssätt gentemot hästen. Trots det begränsade urvalet och att resultatet inte genomgående var entydigt, tolkas resultaten som att det finns belägg för vidare utforskning av ämnet och undersökning av frågeställningen för ett större urval med en reviderad kvantitativ enkät då pilotstudien fann signifikanta skillnader mellan grupperna. / The purpose of this pilot study was to explore clients undertaking equine assisted treatment for mental illness (n = 13) view of the horses attachment and working alliance facilitating abilities. Further, the study aimed to explore to which extent the respondents viewed themselves as being authoritative in relation to the horse. For comparison a group of recreational equestrians (n = 23) were used. The respondents in the client group were recruited from the association Organisationen för Hästunderstödda Insatser (OHI) and the recreational equestrians were recruited from two riding schools. The participants undertook a survey with questions regarding attachment facilitating qualities in their relationship with the horse, and which relationship facilitating characteristics they experienced in the horse. The results indicated that the respondents in both groups over all viewed the horses’ characteristics and their relationship with the horse as positive. The results indicated that the client group to a higher extent regarded the horse as having characteristics and relational qualities that could be viewed as alliance and attachment facilitating. The recreational equestrians reported an authoritative approach toward the horse to a larger degree than the client group. Although there were limitations regarding the size of the sample, and coherence in the results, the results indicated that there are grounds for future research of the subject and research question at hand, with the use of a larger population and a revised survey, as the pilot study did find significant differences between the groups.