Mellan åren 1934-1946 pågick en debatt i Sverige om kvinnlig samhällstjänst skulle införas som en frivillig eller obligatorisk tjänst. År 1939 startades Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst som en ideell organisation. Studiens syfte var att undersöka Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst under och kort efter andra världskriget. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ textanalys med genusperspektiv. Riksförbundet kvinnlig samhällstjänsts huvudsakliga syfte var beredskap och fostran.  Grundtanken var en frivillig tjänst för unga kvinnor, mellan 17–25 år, med en teoretisk och en praktisk del med arbete på landsbygden hos överbelastade husmödrar. Tjänsten hade tydliga nationalistiska drag och skulle verka för landets gemenskap. Initiativtagaren för Riksförbundet kvinnlig samhällstjänst var  Nora Torulf som hade kopplingar till flera nazistiska rörelser. / Between the years of 1934 – 1946 a debate was held in Sweden about whether female civil service should be a voluntary or an obligatory service. In 1939 the National Organization of Female Civil Service started as a voluntary organization. The purpose of the study was to investigate this national organization during and shortly after World War II.  The study was carried out through a qualitative text analysis with a perspective on gender. The organization’s main purpose was mobilization and nursing. The idea was a voluntary service for young women, between 17 – 25 years of age, with one theoretical and one practical part working in the countryside for overburdened housewives. The service had clear nationalistic traces and would help the nation’s community. The originator of the organization, Nora Torulf, had connections to many Nazi movements.

Detta är ett examensarbete på kandidatnivå på Lantmätarprogrammet med ekonomiskoch juridisk inriktning vid Högskolan i Gävle. Arbetet utförs på initiativ ochuppdrag av Riksförbundet Enskilda Vägar och handlar om ledningsrätt i enskild väg.Målet med studien är att utreda om samfällighetsföreningar har intressen och rättighetersom faller utanför lantmäteriförrättningen, identifiera orsaken samt ge konkretalösningsförslag. För att uppfylla studiens mål har följande frågeställningar formulerats:Hur upplåts ledningsrätt i praktiken inom en enskild väg som förvaltas av en samfällighetsförening? samt Har samfällighetsföreningar intressen, som borde beaktas, som fallerutanför ledningsrättsförrättningen? För att besvara ovanstående frågeställningar har intervjuer genomförts med RiksförbundetEnskilda Vägar, Lantmäteriet, ledningsägare samt en samfällighetsförening.Det har även sammanfattats ett antal förrättningsakter och rättsfall som varit av betydelseför studien. Det som kunde konstateras utifrån resultatet och diskussionen var att även fast ledningsrättutförs korrekt i praktiken innebär det inte att brister inte kan förekomma.Detta tros bero på bland annat de överenskommelser som kan ligga till grund förmånga ledningsrätter. Vidare kunde slutsatsen dras att de bestämmelser och standarddokumentsom används i ledningsrättsbesluten inte är anpassade utefter enskildavägar, vilket gör att några av samfällighetsföreningarnas intressen faller utanför förrättningen.Till exempel finns inga strikta bestämmelser kring ledningsrättens placering,återställning av vägen, hur arbetet bör utföras eller någon form av trafikanordningsplan.Detta bör åtgärdas genom att utbilda förrättningslantmätare i hur de börbemöta enskilda väghållare samt anpassade standarddokument och bestämmelser utefterenskilda vägar. Förslagsvis genom ett samarbete mellan Lantmäteriet och RiksförbundetEnskilda Vägar. / This is a bachelor thesis at the Study Programme in Land Management with financialand legal focus at the University of Gävle. This study is on the initiative and missionof the Swedish private road association, in Swedish Riksförbundet Enskilda Vägar, andis about the utility easement in private roads. The aim of this study is to investigatewhether joint road management associations has interests and rights that’s not consideredin the utility easement procedure, identify the cause and give concrete solutionsto the problem. In order to fulfill the objectives of the study, the followingquestions have been formulated: How is utility easement actually established within a privateroad that is managed by a joint road management association? and Do joint road managementassociations have interests, that should be taken into consideration, that’s not attendedin the utility easement procedure? In order to answer the questions above, interviews have been conducted with theSwedish private road association, the National Land Survey authority, owners ofutilities and a joint road management association. Several cadastral dossiers and legaldocuments, which has been of importance for the study, has also been summarized. What could be ascertained based on the results and the discussion was that eventhough the utility easement procedure is carried out correctly in practice, it doesnot mean that deficiencies cannot occur. This is believed to be due, among otherthings, to the agreement that the utility easement right is based. Furthermore, itcould be concluded that the regulations and standard documents used in the utilityorder are not adapted according to private roads, which means that some of the jointroad management association's interests are not considered in the utility easementprocedure. For example, there are no strict regulations regarding the location of theutility easement, restoration of the road, how the work should be carried out orsome sort of planning for the traffic during the utility construction. This should beremedied by educating the cadastral surveyors in how they should pay regard to privateroad owners as well as adapting the standard documents and regulations to privateroads. Suggested through a collaboration between the National Land Survey authoritiesand the Swedish private road association.

<p>Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död.</p><p>Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta.</p><p>Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ”vita slavhandeln”. Den ersattes senare av den ”svarta slavhandeln” som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden. I den första vågen kom kvinnorna från Asien, i den andra från Sydamerika och i den tredje från Afrika. Nu i den fjärde vågen kommer kvinnorna från Central- och Östeuropa. Det fanns knappast några kvinnor från dessa länder före 1992. Enligt FN kan så många som 2 miljoner människor per år falla offer för trafficking. Uppskattningsvis tjänar de kriminella grupperna 7 miljarder dollar per år på verksamheten. Då handlar det inte bara om trafficking för sexuella syften utan t.ex. även arbetskraftsexploatering. Vinsterna i trafficking är jämförbara med smuggling av droger och vapen. Den stora förtjänsten med trafficking, både den i sexuellt syfte och arbetskraftsexploatering, ligger bland annat i att människor kan säljas om och om igen.</p><p>Den här uppsatsen handlar om hur fem olika organisationer i Sverige diskuterar fenomenet trafficking av kvinnor för sexuella ändamål. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer med representanter från organisationerna Kvinna Till Kvinna, Kvinnoforum, Palmecentret, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Även tryckt material från organisationerna som tar upp fenomenet finns med i empirin.</p>

Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död. Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta. Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ”vita slavhandeln”. Den ersattes senare av den ”svarta slavhandeln” som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden. I den första vågen kom kvinnorna från Asien, i den andra från Sydamerika och i den tredje från Afrika. Nu i den fjärde vågen kommer kvinnorna från Central- och Östeuropa. Det fanns knappast några kvinnor från dessa länder före 1992. Enligt FN kan så många som 2 miljoner människor per år falla offer för trafficking. Uppskattningsvis tjänar de kriminella grupperna 7 miljarder dollar per år på verksamheten. Då handlar det inte bara om trafficking för sexuella syften utan t.ex. även arbetskraftsexploatering. Vinsterna i trafficking är jämförbara med smuggling av droger och vapen. Den stora förtjänsten med trafficking, både den i sexuellt syfte och arbetskraftsexploatering, ligger bland annat i att människor kan säljas om och om igen. Den här uppsatsen handlar om hur fem olika organisationer i Sverige diskuterar fenomenet trafficking av kvinnor för sexuella ändamål. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer med representanter från organisationerna Kvinna Till Kvinna, Kvinnoforum, Palmecentret, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Även tryckt material från organisationerna som tar upp fenomenet finns med i empirin.

The debate in the media on a new Swedish sex education movie sparked our interest in this study. The twenty-eight minutes long movie “Sex on the map” is the first of it’s kind in twenty-five years. It is also part of a bigger sex educational project that contains, apart from the movie, a book about sex education, a documentary and a teachers guide. The project is a co-production between the Swedish Educational Broadcasting Company (UR) and the Swedish Association for Sexuality Education (RFSU). We were interested in how teachers received information about the project, and what their attitudes were towards it. In the starting phase of the launching of the project, UR and RFSU sent out a promotional box to all Swedish high school headmasters. This was a way to inform schools about the new educational material. Our finding’s showed that most of the respondents did not obtain the box. They recognized parts of the project but had not formed any attitudes towards it. Despite this, the teachers were positive and thought the material could be a great tool to develop and modernize Swedish sex education.