Syftet med studien var att, med hjälp av kritisk diskursanalys, undersöka och jämföra hur matematiklyftet omtalades i Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets medlemstidningar under 2012. Det empiriska materialet bestod av tre artiklar och ett remissyttrande från Lärarnas Riksförbund och fyra artiklar från Lärarförbundet, vilka alla analyserades utifrån Faircloughs tredimensionella modell. Undersökningen visar att respektive fackförbund omtalade Matematiklyftet på ett liknande sätt. I materialet från både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet gjordes hänvisningar till regeringen, Skolverket och/eller andra politiskt engagerade personer och myndighetspersoner. Reformen omtalades också i relation till lärarnas yrkesprofessionalitet. Därutöver omnämndes Matematiklyftet i samband med matematikundervisningen, elevresultat, internationella jämförelser och ekonomiska resurser. Vad gäller dessa sammanhang skiljde det sig dock hur de var fördelade mellan de olika artiklarna och remissyttrandet. I Lärarförbundets artiklar var de jämnare fördelade över de olika artiklarna, medan artiklarna och remissyttrandet från Lärarnas Riksförbunds erbjöd en större spridning. En liknande slutsats drogs vad gäller analysen av förekomsten av modala uttryck. Materialet från Lärarnas Riksförbund har en större variation, medan Lärarförbundets artiklar erbjuder i en liknande variation inom de flesta artiklarna.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift. Undersökningen av författarnas titlar har visat att de som kom till tals i Barn utgjordes till en stor del av professionella. Föräldrarna är inte synliga och slutsatsen som dras är att Barn inte utgör något undantag från den allmänna synen på föräldrarna och att den därför ej kan betraktas som en verklig representant för dessa.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Övergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder.</p><p>Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,</p><p>syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinna</p><p>övergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel och</p><p>rådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi har</p><p>uppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning på</p><p>grund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker.</p><p>Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivet</p><p>är att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkar</p><p>såväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket</p><p>innebär att EU har satt upp minikrav för att minska föroreningarna men att medlemsländerna</p><p>själva har möjlighet att skärpa dessa krav inom landet.</p><p>Vissa länder har dock frångått Nitratdirektivet på vissa punkter genom dispens eller dylikt.</p><p>Med anledning av detta har vi genom expertkonsultationer på olika internationella</p><p>miljömyndigheter sammanställt en internationell jämförelse över miljölagstiftningen i åtta</p><p>olika länder. De länder vi studerat i detta examensarbete är Sverige, Norge, Finland,</p><p>Danmark, Tyskland, Belgien samt Holland. Vi har koncentrerat oss på åtta olika föreskrifter</p><p>avseende skydd av vatten mot läckage av främst kväve och fosfor från jordbruket.</p><p>Utifrån våra resultat kan vi dra slutsatsen att vissa av de länder som undersökningen innefattar</p><p>har svårt att leva upp till Nitratdirektivets regler utifrån EU-kommissionens krav. Vad detta</p><p>kan bero på och vad som kan göras diskuteras vidare i vår diskussion.</p><p>ABSTRACT</p><p>Eutrophication has in recent years become a great and debated issue in many EU countries.</p><p>Although the problem has been reduced is it not enough, we still see the toxic algal blooms,</p><p>dead fish and oxygen-free bottoms. How far shall we go to overcome eutrophication</p><p>problems? We have reached a bit with different kinds of legislation, economic instruments</p><p>and advisory services. But it still requires some work before we have reached the goal.</p><p>Agriculture has been identified as one of the major sources of eutrophication due to the</p><p>surplus of nitrogen and phosphorus that every year leaks out from our arable lands.</p><p>In the EU, a common law has been implemented since 1991: The Nitrates Directive. The</p><p>directive aims to reduce nitrate pollution and other pollution from agriculture, since these</p><p>affects both surface water and groundwater as coastal waters and marine waters. The</p><p>Directive is a minimum directive, which means that the EU has set minimum requirements to</p><p>reduce pollution but the Member States themselves have the opportunity to sharp those</p><p>requirements in their country.</p><p>Some countries have abandoned the Nitrates Directive on certain points through dispensation.</p><p>In view of this we have through expert consultations on various international environmental</p><p>authorities compiled an international comparison of environmental legislation in eight</p><p>different countries. Our focuses in this in study have been nine different regulations regarding</p><p>the protection of water from leakage, mainly of nitrogen and phosphorus from agricultural</p><p>sources in the following countries: Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, Great</p><p>Britain, Belgium and Holland.</p><p>From our results we can sum up that some of the studied countries have difficulties to live up</p><p>to the Nitrates Directive rules on the basis of the EU Commission's requirements. What this is</p><p>due to, and what we can do about it is further discussed in this report.</p>

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift. Undersökningen av författarnas titlar har visat att de som kom till tals i Barn utgjordes till en stor del av professionella. Föräldrarna är inte synliga och slutsatsen som dras är att Barn inte utgör något undantag från den allmänna synen på föräldrarna och att den därför ej kan betraktas som en verklig representant för dessa.

SAMMANFATTNING Övergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder. Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd, syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinna övergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel och rådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi har uppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning på grund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker. Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivet är att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkar såväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att EU har satt upp minikrav för att minska föroreningarna men att medlemsländerna själva har möjlighet att skärpa dessa krav inom landet. Vissa länder har dock frångått Nitratdirektivet på vissa punkter genom dispens eller dylikt. Med anledning av detta har vi genom expertkonsultationer på olika internationella miljömyndigheter sammanställt en internationell jämförelse över miljölagstiftningen i åtta olika länder. De länder vi studerat i detta examensarbete är Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Belgien samt Holland. Vi har koncentrerat oss på åtta olika föreskrifter avseende skydd av vatten mot läckage av främst kväve och fosfor från jordbruket. Utifrån våra resultat kan vi dra slutsatsen att vissa av de länder som undersökningen innefattar har svårt att leva upp till Nitratdirektivets regler utifrån EU-kommissionens krav. Vad detta kan bero på och vad som kan göras diskuteras vidare i vår diskussion. ABSTRACT Eutrophication has in recent years become a great and debated issue in many EU countries. Although the problem has been reduced is it not enough, we still see the toxic algal blooms, dead fish and oxygen-free bottoms. How far shall we go to overcome eutrophication problems? We have reached a bit with different kinds of legislation, economic instruments and advisory services. But it still requires some work before we have reached the goal. Agriculture has been identified as one of the major sources of eutrophication due to the surplus of nitrogen and phosphorus that every year leaks out from our arable lands. In the EU, a common law has been implemented since 1991: The Nitrates Directive. The directive aims to reduce nitrate pollution and other pollution from agriculture, since these affects both surface water and groundwater as coastal waters and marine waters. The Directive is a minimum directive, which means that the EU has set minimum requirements to reduce pollution but the Member States themselves have the opportunity to sharp those requirements in their country. Some countries have abandoned the Nitrates Directive on certain points through dispensation. In view of this we have through expert consultations on various international environmental authorities compiled an international comparison of environmental legislation in eight different countries. Our focuses in this in study have been nine different regulations regarding the protection of water from leakage, mainly of nitrogen and phosphorus from agricultural sources in the following countries: Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, Great Britain, Belgium and Holland. From our results we can sum up that some of the studied countries have difficulties to live up to the Nitrates Directive rules on the basis of the EU Commission's requirements. What this is due to, and what we can do about it is further discussed in this report.

At the turn of the century agrarian parties emerged in large parts of Europe. The parties had one thing in common: they stood up for the social, economic, cultural, and political interests of the agrarian society. The Swedish agrarian parties - 1 Bondeförbundet ' and 'Jordbrukarnas Riksförbund1 - were formed between 1913 and 1915.In this study the agrarian parties are not considered to be class parties. Instead, they are described as traditional parties, defending the old agrarian community against expansive industrialization. Their potential voters belonged to various social strata in the agrarian community, and their political programme, often characterized by a markedly negative view of modern society and by cultural protectionism, is summarized here under the term agrarianism. Agrarianism seen as a political theory and an applicable ideology had features in common with Conservatism as well as with Fascism and Socialism. Liberal values, however, were kept in the background.A modernization perspective is adopted in order to demonstrate that the agrarian parties were in fact traditional parties. It is assumed that regional variation in the electoral support of the agrarian parties reflects the modernization process, and, consequently, that the parties were weaker in industrial areas and stronger in socially and economically backward areas.The empirical studies show that the Agrarian parties stand out as traditional parties rather than class parties. Their voter support was stronger in areas where the historical and economic development was characterized by stagnation and conservatism, as well as in areas where social mobilization advanced slowly. In more industrialized and modernized areas conditions were quite the opposite. A study of Swedish interwar agrarianism with special regard to regional variations in party strength proves the agrarian parties to be the inheritors of a way of life formed by centuries of agrarian traditions. / digitalisering@umu

This essay intends to focus on how the teachers in Sweden answers to a change in the laws regarding their right to use the strike weapon in negotiations with their employer. Before 1966 state-employed professions were not allowed to negotiate and take conflict action. In 1966 however a new law, giving the state-employed the right to negotiate with all that it entails, was passed. In the following negotiation the teacher called for strike action. My main material is the teacher union Lärararnas Riksförbunds’ own news paper Skolvärlden, which I have analysed with a qualitative text analysis. My theoretical perspective stems from how certain trade unions have worked with professional strategies in order to reach a ”professional status” for their profession. The results from my analysis show that the teachers used both professional methods as ”social closure”-techniques and the emphasis on the own professions autonomy and distinctive features, as well as more common union techniques as the strike weapon and the will to open up their union to some of the groups below.