Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del. Undersökningen visar att Lärarnas riksförbund för ett enkelspårigt resonemang om status där lönen framstår som den i särklass viktigaste faktorn för att påverka statusen, följd av förslag på specifika ”statushöjande” åtgärder, som: lärarlegitimation, karriärmöjligheter och en bättre lärarutbildning. Gymnasielärarna sammanfaller till stor del med Lärarnas Riksförbund i att lönen är en viktig del, men utöver det, för de ett mer nyanserat resonemang om att statusen är beroende av samhällets syn på yrket. Denna insikt bidrar till att andra perspektiv förs in, som: medias bild av läraryrket och att det är samhället omkring lärarna som i någon mån bekräftar deras yrkesstatus. I den avslutande diskussionen förs ett resonemang utifrån aktuell forskning om att läraryrket först måste åtnjuta ett förtroende i samhällets ögon innan lönen kan höjas och en lärarlegitimation införas. Den avslutande diskussionen tillsammans med undersökningens resultat utgör således ett inlägg i debatten om läraryrkets status.

This thesis examines the formative years of the Swedish tenants´ associations in Gothenburg and Stockholm and the strategies used by these organizations to alter the housing market, both on a local and on a national level. It is both a transfer analysis, examining how strategies from the labor market came to be applied to the rental market and a comparative study, comparing tenants´ associations in two Swedish cities. Hyresgästernas Centralförsamling (HCF) in Gothenburg had a more conflict-oriented approach toward both individual and collectively organized landlords. The organizational structure of HCF was similar to that of a trade union federation. This differed from Stockholms Hyresgästförening (SHG). Resembling more a political association than a militant union, SHG adopted strategies more focused on gaining legislative protection for tenants and increasing the supply of available housing. This was partly achieved through the co-operative housing society Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening (HSB). This thesis argues that the common denominator for all these strategies was to reduce the internal competition between tenants and thus strengthening them as a collective force on the rental market. The main conclusion of the thesis is that the tenants´ associations cannot be easily categorized by standard organizational models. Shaped by local, organizational and ideological factors the tenants´ associations were hybrid organizations resembling both trade unions, cooperative societies

This essay aims to research how the discussion within the two big teacher unions in Sweden has looked in three different issues. The researched issues are the question of individual and differentiated wages, the question of teacher certification and the question of career opportunities for teachers. Previous research has shown that the teacher profession has been individualized in some aspects, and through an idea analysis I investigate how this is shown in the discussion within the unions. From my material – protocols from four different congresses – I draw the conclusion that the idea of individualisation is strong from the union boards and more mixed from the members. The question of individual and differentiated wages is the issue with the biggest spread of ideas and opinions in the union discussion, while the question of teacher certification is the closest to consensus.

<p>The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture.</p><p>What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture.</p><p>Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture. They thought tat the products represented high quality and they had a tendency to prefer them in front of other choices.</p> / <p>För hundra år sedan var större delen av befolkningen i Sverige bönder, brukare av jorden, och mer eller mindre självförsörjande. Med tiden har detta förändrats och idag är förhållandet omvänt, landsbygden avbefolkas till fördel för de ständigt växande städerna och väldigt få arbetar med att bruka jorden. Vi är dock fortfarande beroende av det som jorden ger och därför även av jordbruket, men hur ser vi på jordbruket och dess produkter och hur kopplar vi dessa till oss själva?</p><p>Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, startade under hösten 2008 (projektet) konsumentdialogen, en satsning vars syfte är att stärka och visa på relationen mellan konsument och producent. Denna uppsats är en liten del i arbetet med att förstå konsumenten. Avsikten med min studie är att belysa konsumentens åsikter och värderingar kring effekter av och produkter från det svenska jordbruket. Genom en intervjustudie med utgångspunkt i fenomenologin har jag undersökt konsumenters uppfattningar och värderingar till produkter och effekter av det svenska lantbruket inom områdena mat, energi och natur.</p><p>Min studie visar att det tillfrågade generellt ser positivt på produkter som det svenska jordbruket producerar och förknippar dessa med hög och god kvalité. Merparten av de tillfrågade väljer i första hand matprodukter från Sverige och fyra av de informanterna anser att småskalig energiproduktion inom jordbruket har stora potentialer i framtiden.</p>

The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture. What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture. Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture. They thought tat the products represented high quality and they had a tendency to prefer them in front of other choices. / För hundra år sedan var större delen av befolkningen i Sverige bönder, brukare av jorden, och mer eller mindre självförsörjande. Med tiden har detta förändrats och idag är förhållandet omvänt, landsbygden avbefolkas till fördel för de ständigt växande städerna och väldigt få arbetar med att bruka jorden. Vi är dock fortfarande beroende av det som jorden ger och därför även av jordbruket, men hur ser vi på jordbruket och dess produkter och hur kopplar vi dessa till oss själva? Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, startade under hösten 2008 (projektet) konsumentdialogen, en satsning vars syfte är att stärka och visa på relationen mellan konsument och producent. Denna uppsats är en liten del i arbetet med att förstå konsumenten. Avsikten med min studie är att belysa konsumentens åsikter och värderingar kring effekter av och produkter från det svenska jordbruket. Genom en intervjustudie med utgångspunkt i fenomenologin har jag undersökt konsumenters uppfattningar och värderingar till produkter och effekter av det svenska lantbruket inom områdena mat, energi och natur. Min studie visar att det tillfrågade generellt ser positivt på produkter som det svenska jordbruket producerar och förknippar dessa med hög och god kvalité. Merparten av de tillfrågade väljer i första hand matprodukter från Sverige och fyra av de informanterna anser att småskalig energiproduktion inom jordbruket har stora potentialer i framtiden.

This thesis at the Institute for Language and Folklore has as its purpose to lay a foundation for a continuinginventory work. The tasks I have performed during my time there was to create an archival description, anintroduction to the material and a process map showing the process of incoming delivery of documents. The aimwas never to finish the list of work, but to structure the material to get an insight into the material and to theproblems that existed within. The documents are of a very unique nature and require that the archivist is familiarwith and have knowledge of sign language. One of the problems I encountered was how fragmented the materialwas. The documents are divided between Stockholm and Uppsala, which means that provenance becomesparticularly significant for this material. By revoking parts of the material from the National Archives in Stockholm,the institute is trying to reduce the distribution part of the process. But this is a problem that affects all documentsand will therefore affect the entire inventory process. The Institute's goal is to digitizing documents and make itmore accessible for researchers.

Den här uppsatsen undersöker de identifikationer som erbjuds av tidskriften Hemslöjden (från 2011 Hemslöjd). Som källmaterial används alla ledartexter samt, som komplettering, framsidor under dess utgivning under åren 1933–2020. Undersökningen sker mot ett bakgrundsantagande om att hemslöjdsrörelsen har och har haft en stor påverkan på vad som ses som slöjd och vem som ses som slöjdare, vilket i sin tur kan påverka identifikationer mellan elever och slöjd i grundskolan. Resultatet visar att tidskriftens första tre decennier är betydligt mindre präglade av nationalism än vad man kan förvänta sig utifrån tidigare forskning, men att anknytning tilll andskap är viktig under hela utgivningen. Först från 1960-talet och kommande tre årtionden syns en tydlig retorik om nationell identitet och kulturarv. Detta kan framförallt kopplas till en argumentation om att hemslöjdsrörelsen då går dåligt ekonomiskt och behöver stöd från samhället. En intern identitetskonflikt som källmaterialet verkar kämpa med handlar om att hemslöjdsrörelsen vill vara folklig men inte upplever sig lyckas med det. Från och med 1990-talet flyttas myndigheten Nämnden för Hemslöjdsfrågor från industridepartementet till kulturdepartementet och samtidigt får hemslöjdsrörelsen en ny roll som kulturinstitution, från att tidigare i första hand ha varit en sysselsättningspolitisk verksamhet. Under denna sista tredjedel av utgivningsperioden skiftar också fokus från slöjden till slöjdaren. När det inte längre främst handlar om att marknadsföra produkterna, får slöjden som livsstilsaktivitet en mer framskjuten plats. Undersökningen visar vidare att tidskriften kommunicerar en romantisering av naturen som allra tydligast tar sig uttryck i utsagor om naturmaterial, men som efter millennieskiftet paras ihop med en retorik om miljö och hållbarhet som under denna period blir en dominant del av diskursen. Sammantaget visar undersökningen att det finns en förändring över tid med två tydliga milstolpar, en i början av 1960-talet och en under 1990-talet. De tre perioder som utgivningen därmed kan delas in i gestaltas på sidorna 81-82 i uppsatsen i form av tre olika personas baserade på varje periods mest typiska identifikationer. / <p>Godkänt datum 2021-08-29</p>