Syftet med denna studie är att undersöka vad som skett i överföringen av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken (1984) till filmatiseringen med samma namn regisserad av Tim Burton (2005). Det som mer specifikt fokuseras på i analysen är vad som skett med karaktärerna, om genren har påverkats och vad som har lagts till och tagits bort. Vidare diskuterar denna studie, med utgångspunkt i läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011), de värden och normer som framkommer i verken. För att se hur dessa skulle kunna ligga till grund för värdegrundskopplad undervisning i mellanstadiet. Detta har undersökts genom en komparativ analys av de båda verken. Det vi har kommit fram till är att en av karaktärerna i överföringen till film har fått en mer fördjupad funktion. Detta är något som påverkar filmens genre och därigenom också hela filmens budskap. Filmen har en tydlig psykologisk vinkel som inte finns med i boken. De andra karaktärerna är förhållandevis lika i adaptionen. De normbrytande och säregna karaktärsdragen gör detta till ett bra underlag för diskussion med elever i mellanstadiet.

abstract: Roald Dahl's books for children have often been characterized as deviating from "normal" plots in books for children because they feature elements and themes (e.g., violence, crude/rude behavior and humor, inversions of authority) that make representatives of the dominant culture (parents, school officials, teachers, librarians, etcetera) uncomfortable. Rather than view the stories holistically, challengers are quick to latch on to the specific incidents within these texts that cause discomfort, and use the particular as grounds to object to the whole. A deeper, and more critical, look reveals that instead of straying from established elements and themes in children's stories, Dahl's works have much in common with fairy tales--narratives that have endured in multiple iterations and over millennia. As with fairy tales, Dahl's stories for children offer readers ways to interpret--to make sense of and derive meaning from--their lives, while reflecting and reinforcing the ideological structures (family, appropriate behavior, capitalism) within which we find ourselves. / Dissertation/Thesis / M.A. English 2013

Denna studie har som syfte att undersöka på vilket sätt muslimskt religionsutövande möjliggörs i en allsvensk fotbollsklubb. Forskningen som har gjorts är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer samt en granskning av klubbens skrivna material i form av dess värdegrund. Resultatet har analyserats med hjälp av två teorier som ser olika på mångfald, dels en liberal multikulturalism och dels en radikal multikulturalism – baserade på en distrinktion mellan dessa båda av Anne Sofie Roald. Därtill har John Rawls rättviseteoretiska begrepp "ursprungspositionen" använts som analysverktyg. Det har framgått att den allsvenska klubben har en välkomnande attityd gentemot mångfald. Det har också framkommit att den står på en sekulär grund. Detta kan utgöra en problematisk plats för en muslimsk religionsutövande spelare. Analysen belyser att klubben erbjuder de muslimskt religionsutövande spelarna förutsättningar, men dessa inte är permanenta och det kan ifrågasätta den välkomnande attityden klubben vill förmedla.

Syftet med detta arbete är att genom boken och filmen Kalle och chokladfabriken, beskriva hur Willy Wonka framställs, och hur han kan relateras till Dahls liv. Vi undersöker även vilka normsystem som blir framträdande i båda medierna samt hur Oompa-Loompiernas låtar ändrar form och hur olika aspekter beskrivs. En norm är något som definieras enligt följande: ”[…] ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med” (Bergström, 1990). Genom de olika medierna vi analyserat har vi kommit fram till att det finns många aspekter som omarbetats vid filmatiseringen av boken. Vårt resultat visar oss att normerna som finns i boken och filmen är baserade på samhället karaktärerna lever i samt att Wonka framställs på olika sätt beroende på vem han talar med. Vårt resultat visar även att Oompa-Loompiernas låtar ändrar karaktär samt att omgivning och personer beskrivs på olika sätt beroende på mediet som förmedlar dessa. Arbetet avslutas genom en diskussion gällande relevansen för undervisning baserad på Kalle och chokladfabriken. Under diskussionen behandlas även Dahls påverkan på boken och filmens kontext samt dess relevans i skolundervisning. Enligt Martinsson och Reimers (2014) är diskussion av stor vikt för att eleverna ska få bästa förutsättningarna för lärande. För att alla elever ska få möjlighet att utvecklas måste de få variation i undervisningen. Detta kan ske genom diskussion gällande frågor inom exempelvis normer, ironi och fantasi. En kombinerad undervisning är enligt både Skolverket (2011) och Nemert och Rundblom (2004) det bästa sättet att lära sig på och därför blir undervisning med Kalle och chokladfabriken relevant.

Denna uppsats är en komparativ analys av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken från 1964 med Mel Stuarts filmadaption från 1971 och Tim Burtons filmadaption från 2005. Syftet med uppsatsen är att se vilka möjliga likheter och skillnader som finns mellan karaktärerna och ifall de olika skillnaderna kan bero på tidsperioden verket skapades i. Analysen påvisar att det finns några tydliga skillnader som ändrar karaktärerna drastiskt och att detta bland annat kan kopplas till den tidsperiod som verket är gjord i. Således är det ingen stor skillnad i karaktärerna mellan Roald Dahls bok och Mel Stuarts filmadaption troligtvis då de skapats i samma tidsperiod. Budskapet i Burtons adaption har däremot blivit alternerat med mer fokus på tidens mer aktuella frågor såsom mental hälsa och familjerelationer och har därmed orsakat en stor förändring i karaktärerna Willy Wonka, Kalle Spann och Oompa-Loompianerna. Med dessa tre verk kan lärare didaktiskt undervisa eleverna om hur ett verk kan ändras när adaptioner sker för att passa samtiden. Dock får läraren påpeka att det inte alltid är självklart vad som är en produkt av tiden och vad som är en upphovsmans egen konststil.

Film adaptations are becoming more popular and past critics and scholars have discussed films based on dramas and novels. However, few have explored the children’s literature genre. In discussing such a topic, it takes more than just debating whether the novel or book is better. A discussion on what elements have been maintained, removed, or added in such an adaptation has to be made along with its success or failure. With this in mind, Roald Dahl’s 1964 novel, Charlie and the Chocolate Factory, and its two film adaptations will be explored along with an analysis of film adaptation theory to show that the first version of the novel succeeds and the second one fails.

Film adaptations are becoming more popular and past critics and scholars have discussed films based on dramas and novels. However, few have explored the children’s literature genre. In discussing such a topic, it takes more than just debating whether the novel or book is better. A discussion on what elements have been maintained, removed, or added in such an adaptation has to be made along with its success or failure. With this in mind, Roald Dahl’s 1964 novel, Charlie and the Chocolate Factory, and its two film adaptations will be explored along with an analysis of film adaptation theory to show that the first version of the novel succeeds and the second one fails.

A translator works as a mediator between an original work that has been written in one language, a source text, and those who will be the audience of the translation, or, in other words, the target text. Translating a text is often a challenging task, as the translator must keep in mind both the source text and its author’s intentions with the text, and also its intended audience, but also keep in mind the target audience of the target text. Translating can become even more challenging with children’s literature, as they, among other things, often can contain very creative, imaginative and playful use of language. In this study, The BFG, a popular children’s book from 1982 written by the British author Roald Dahl, is analyzed – both the English source text and the Japanese translation by Taeko Nakamura. The research question to be answered is the following: When looking at the speech style, or idiolect, of the character "the BFG" of Roald Dahl’s The BFG, with a focus on neologisms, wordplay and allusions, what difficulties exist in the source text and what efforts have been made by the translator in attempts to achieve an equivalent effect in the target text? The results of this study display several difficulties that can arise when attempting to translate the idiolect of the BFG, especially due to its vast amount of expressive language. Replacement with standard language and deletion were two of the main translation strategies, and the number of identified cases of neologisms, wordplay and allusions in the source text was over double the amount identified in the target text. However, it is also shown how the translator has used different means to compensate for the source text features that may have gotten lost in translation.

Resumé This diploma thesis deals with the didactic potential of Roald Dahl's books and examines their possible use at primary schools. The purpose of this thesis is a deeper analysis of the two of Roald Dahl's works (Danny, the Champion of the World and Charlie and the Chocolate Factory). The thesis focuses on both-the didactical and the literary theory analysis. The teaching units, which are part of the thesis, are based on the parts from the two mentioned Dahl's books. The choice of the parts and methods is didactically commented. Based on the practical credentials, the results are reflected throughout the teaching units. The work also gives information about Roald Dahl's life and contextualizes his works into his life. Last but not least, the thesis focuses on a mini-research of the amount of Dahl's texts in reading-books for the pupils of the fourth grade at primary schools.

Text in English / This study focuses on the strategies and devices used to create humour in children’s literature. No language is a replica of another language and it is generally accepted that a translator has to be creative in order to make the Source Text (ST) meaning available to the Target Text (TT) reader. The research conducted in this study aims to fill a gap regarding the application of humour in the rather under-researched field of children’s literature. A descriptive framework was used to conduct this qualitative study in order to be able to describe the linguistic strategies and devices used to translate the English source text by Roald Dahl, Charlie and the Great Glass Elevator into the Afrikaans Target Text, Charlie en die Groot Glashyser by Kobus Geldenhuys. Literary devices to create humour, employed by both the writer and the translator, were identified and analysed. Interviews and reading sessions with ST learners (English) as well as TT learners (Afrikaans) were conducted in order to observe their non-verbal reactions as well as document their verbal comments to complement the data obtained from the textual analysis. The textual analysis showed that the literary device most frequently applied in the ST was the simile and the main trend regarding the transference of humorous devices to the TT was to retain the device with formal equivalence. The most popular translation strategy was direct translation with the most important shifts identified on morphological and lexical level and shifts in expressive and evoked meaning were relatively low. With regard to the reading sessions, the most positive results from both groups of learners regarding humorous devices in the ST and TT were obtained for the device of inappropriate behaviour. / Linguistics and Modern Languages / M.A. (Linguistics)