No description available.

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på om det finns något samband mellan gymnasieelevers uppfattning om sin kunskapsnivå i matematik och hur roligt de upplever att ämnet och undervisningen är. Data till undersökningen samlade jag in via intervjuer, enkäter och en inlämningsuppgift med öppna frågor om upplevelser kring matematiken. Litteraturen, bland annat Skolverkets undersökning, pekade i stor utsträckning på att en känsla av lust i samband med undervisningen leder till bättre kunskapsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att det finns ett ganska starkt samband mellan elevernas uppfattning om den egna kunskapsnivån och hur roligt de tycker att ämnet är.</p>

Syftet med undersökningen var att ta reda på om det finns något samband mellan gymnasieelevers uppfattning om sin kunskapsnivå i matematik och hur roligt de upplever att ämnet och undervisningen är. Data till undersökningen samlade jag in via intervjuer, enkäter och en inlämningsuppgift med öppna frågor om upplevelser kring matematiken. Litteraturen, bland annat Skolverkets undersökning, pekade i stor utsträckning på att en känsla av lust i samband med undervisningen leder till bättre kunskapsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att det finns ett ganska starkt samband mellan elevernas uppfattning om den egna kunskapsnivån och hur roligt de tycker att ämnet är.

Sammanfattning/abstractFörfattare: Malin NilssonHuvudfrågan är: ”Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar kring utevistelse?”Hur tänker barn, pedagoger och föräldrar om utevistelse på en vanlig, kommunal förskola idag på 2000-talet? Hur upplever barnen det att gå ut? Vilken miljö väljer barnen helst och vad leker de där? Hur tänker pedagogerna kring barnens upplevelser under utevistelsen? Hur tänker föräldrarna kring sina barns utevistelse? Vad har föräldrarna själv för upplevelser när det gäller hälsa och allmänt mående? Jag har undersökt en kommunal förskolas syskonavdelning. Barn, pedagoger och föräldrar har deltagit i undersökningen. Observationer av barnen under på- och avklädningen samt under deras utevistelse på gården har gjorts. Bildintervjuer med barnen har genomförts inomhus. Där fick barnen berätta om sin utevistelse; hur de tyckte det kändes att vara ute, var de lekte och vad de helst lekte. Barnen fick också rita en teckning som beskrev känslan i kroppen efter utevistelsen. I intervjuer har pedagogerna svarat på hur länge barnen var ute, hur ofta och hur de tyckte att barnen ställde sig till att gå ut. Pedagogerna fick också ange hur de har uppfattat att barnen mådde efter en hel utedag respektive en hel dag inomhus. Till föräldrarna ställdes frågor i enkäter om hur mycket barnen var ute hemma, vad barnen lekte samt hur de trodde att barnen ställde sig till att gå ut i olika väderlek. Både pedagoger och föräldrar har också fått beskriva sina upplevelser av den egna utevistelsen när det gäller hälsa och allmänt mående.Ett resultat som kom fram var att barnen tänkte positivt om att vara ute och de tyckte utevistelsen var rolig. Under observationerna visade några barn att de tyckte det var jobbigt med påklädningen. Trots detta lekte de med glädje och stor kreativitet när de kom ut. Det visade sig också att naturens eget material tilltalade barnen mest. Pedagogerna har god uppfattning om vad barnen föredrar att göra och var barnen helst vistas under utevistelsen. Pedagogerna uppfattar också en skillnad på barnens reaktioner efter utevistelsen. Föräldrarna tänkte hälsomässigt om sina barns utevistelse. Några svarade att om barnen var ute uppstod färre sjukdomar hos deras barn. Nyckelorden är ”utevistelse”, ”barn”, ”tankar”, ”miljö”, ”upplevelser”, ”roligt”.

Dagens samhälle är i en hastig utveckling och kompetenskrav på både företag och anställda utvecklas konstant. Det har därmed blivit ett problem för organisationer att säkerställa att de besitter rätt kompetens för att klara de krav som ställs på dem. Det blir därmed viktigt att identifiera alternativa lösningar till formella utbildningar för att skapa rätt kompetens. Ett sätt är genom det informella lärandet och vilken roll att ha roligt på jobbet har när det kommer till det informella lärandet. Syftet med uppsatsen är att analysera uppfattningarna hos erfarna HR-personer gällande fenomenet att ha roligt på jobbet och genom det få en djupare förståelse i relationen mellan att ha roligt på jobbet och det informella lärandet. Studien utfördes genom semi-strukturerade intervjuer av fem HR-personer med lång erfarenhet i branschen. De teorier som analysen utgår ifrån är Billetts teori om affordans och det individuella engagemanget samt Moreland och Levines teori om gruppsocialisering. Resultatet visade att fenomenet att ha roligt på jobbet har en stor betydelse på arbetet och det informella lärandet som existerar i arbetet.