I både våra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med barnen på förskolans gård varierar i omfattning. Det här innebär att barnen påförskolans gård har olika förutsättningar till ett utökat lärande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta barnen på förskolegårdenoch hur den här interaktionen kan stötta barnens lärande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de äldre barnen på gården.Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt på förskolans gård som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de äldsta barnen på förskolans gård och hur detta kan stöttabarnens lärande. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lärande där stöttning och interaktion är betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som består av videofilmer ochfältanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, därbarnen är 3-5 år. Empirin analyserades utefter interaktionsanalys. Resultatet visar att det somkännetecknar interaktionen på den specifika förskolan är en interaktion som bidrar till attbarnen gör egna konkreta erfarenheter. Det andra som kännetecknar interaktionen är attinteraktionen utgår från personalens frågor i barnens aktiviteter. Dessa frågor utmärks av attde får mer eller mindre respons utav barnen. Slutsatsen utifrån resultatet är att den specifikaförskolans interaktion på förskolegården varierar, dock rör det sig mestadels av en interaktiondär fokus ligger på att förändra eller stötta barnens aktiviteter.

Bakgrund: Då patienter förflyttas från sluten somatisk sjukhusvård till att vårdas inom kommunal hemsjukvård händer det att patientinformation inte når fram till sjukvårdspersonal i hemsjukvården. Samtliga sjukvårdsprofessioner har i uppgift att bidra med den information som krävs för att, på ett patientsäkert sätt, tillgodose de insatser som patienter är i behov utav. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur kommunikation fungerar i övergången från sluten somatisk sjukhusvård till kommunal hemsjukvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård med manifest innehållsanalys som analysmetod. Resultat: Kommunikationsmedel som sjuksköterskor använder är elektroniska kommunikationssystem, samordnade vårdplaneringar och kommunikation med närstående. Sjuksköterskors arbetssituation är mångfacetterad och kräver samarbete mellan vårdprofessioner, tidseffektivitet och kommunikation baserad på ett patientperspektiv. Brister i kommunikationen beskrivs bero på sjukhusmiljön och vårdprofessionernas språkbruk. Idéer finns för förbättringar men åtgärder uteblir. Slutsats: Brister i kommunikationen leder till merarbete för sjuksköterskor i deras förfarande att tillhandahålla korrekt information. Förseningar i vårdarbetet kan leda till stress för sjuksköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård. Kommunikation är grundläggande för att upprätthålla optimal patientsäkerhet. Däremot beskriver sjuksköterskor att de inte vet hur de ska omsätta och kommunicera idéer med förslag till förändring till klinisk praxis.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet på en skola i Mellansverige, där vi har fokuserat på elevens perspektiv och lärarens roll. Vi har undersökt progressionen i årskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. Vårt syfte är att undersöka om eleverna har det inflytandet som de är berättigade till utifrån styrdokumenten. Vi har använt oss av både intervjuer med elever och lärare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken årskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrån intressen och idéer. Om eleverna får ett ökat inflytande beror på den enskilda läraren. Resultatet visar att lärarna i studien är mer inriktade på att mål och kriterier i styrdokumenten ska uppnås än att elever ska få ett ökat inflytande.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar. Observationerna och intervjuerna visade att under den fria leken får barnen samspela och samarbeta samt lösa olika konflikter tillsammans med förskollärarna. Slutsatser från studien är att förskollärarnas roll är väldigt viktig i barns fria lek för att det är förskollärarna som uppmuntrar och stödjer barnen genom att ge olika förslag till barnen under den fria leken.

Introduktion: Alzheimers sjukdom är den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar därmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod användes. Databaserna Cinahl och PubMed användes till sökningar efter studier. Urval skedde i tre olika steg efter databassökningarna, 39 studier granskades i de tre urvalen och tio studier inkluderades sedan i litteraturstudien. Resultat: presenteras i sex olika teman; förbättrad gångförmåga där individen gick stabilare och säkrare. Förbättrat humör där individen blev gladare och förbättrad kognitiv förmåga. Förbättrad aktivitet i dagliga livet individen klarade av att utföra dagliga saker såsom borsta tänderna och kamma håret samt fick förbättrad sömn individerna sov längre och var mindre oroliga under den vakna tiden. Negativa effekter av träning kunde uppstå där smärta och obehag uppstod som gjorde att individer valde att avstå från träningen. Slutsats: Fysisk aktivitet har en positiv påverkan för individer med Alzheimers sjukdom.

Bakgrund Smärta är en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma kognitiva och språkliga förmåga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smärta. I ljuset av detta är sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smärtskattning och behandling för att på så sätt undvika de konsekvenser en obehandlad smärta kan föra med sig. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smärta hos barn. Metod Den valda metoden är litteraturöversikt då författarna ansåg att det på bästa sätt skulle beskriva kunskapsläget inom det valda området samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjälp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning. Resultat De faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtskattning och smärtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa är: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation. Sjuksköterskans begränsade kunskap identifierades som ett hinder i samband med smärthanteringen. Dock påvisades inget belägg för att kunskapen ökade i samband med erfarenhet eller om det berodde på andra faktorer såsom attityd och utbildning.Enligt sjuksköterskorna var ett av de mest pålitliga tecknen på smärta hos barnet, dess verbala och orala uttryck. Kombinationen av barnets beteendemässiga och verbala indikationer på smärta ökade tron på att barnet upplevde smärta. Uteblev någon av dessa indikatorer skapade det en misstro hos sjuksköterskorna gentemot graden av barnets smärta.Läkemedelsordinationer identifierades som ett hinder för en adekvat smärthantering då sjuksköterskor beskrev problem rörande otillräckliga ordinationer.Otillräcklig dokumentation var en viktig faktor som påverkade smärthanteringen negativt. Slutsats Sjuksköterskans smärtskattning och behandling av barns smärta påverkas av flera faktorer såsom barnets ålder, diagnos och föräldrar men även sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och attityd samt organisatoriska faktorer såsom dokumentation och läkemedelsordinationer.

Det här självständiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns språkutveckling.Syftet är att undersöka hur förskollärare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet på förskolan. I undersökningen vill vi även studera förskollärarens upplevelse av vilken påverkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns språkutveckling.Studiens teoretiska utgångspunkter är kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning påvisar att det är många faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. Förskollärarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strävansmålen i Läroplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla måste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet är av betydelse för hur barnet tillägnar sig språket. Samtalet med barnet bör byggas på något som barnet är intresserat av för att få den mest utvecklande dialogen. Det är viktigt att förskolläraren har kunskap och medvetenhet för att kunna ta sig in i barnets värld och hitta något att samtala om. En genomtänkt och välorganiserad fysisk inomhusmiljö kan vara ingången till samtal. Det vardagliga samtalet är det som berikar barns språk, språkinlärningen sker hela dagarna på förskolan och inte bara vid planerade aktiviteter. Under studiens gång har vi successivt insett hur viktig kommunikationen med det enskilda barnet på förskolan är för att barnen ska utvecklas språkligt. Vi ser även hur viktigt förhållningssätet är och att kommunikationen mellan kollegorna fyller en viktig funktion i hur hela förskolan arbetar med miljön och språket. Närvaro, medvetenhet och benämning är några av de betydelsefulla faktorer som leder till utveckling och lärande. Utgångspunkten i resultatet är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet pekar på att det ska ske samspel mellan pedagogerna och den fysiska miljön för att ge barnen de bästa förutsättningarna i kommunikation och språkutveckling.

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur officerare inom den Svenska Försvarsmakten upplever sin yrkesidentitet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sex manliga officerare som studerar till överstelöjtnanter på Försvarshögskolan. Samtliga informanter valdes ut med hjälp av snöbollsurval och en av intervjuerna bestod av en pilotintervju. Vi har använt oss av Goffmans rollteori som teoretiskt ramverk, där Goffman använder sig av teatern som en metafor för att beskriva hur individer ständigt spelar olika roller. Dessa roller är knutna till vissa skyldigheter och rättigheter vilka utgör den sociala fasaden som tillhör en specifik roll. Individen använder sig därför av intrycksstyrning för att styra sin publiks uppfattning av individens roll och de budskap som individen försöker leverera. En individ som lurar sin publik i syfte att styra sin publiks uppfattning och deras övertygelser kallas för en cynisk individ. I våra intervjuer framkom det att officersrollen upplevs vara knuten till vissa förbestämda skyldigheter och krav på egenskaper tillhörande rollen. Detta gör att när individen går in i officersrollen så träder denne in i en förbestämd social fasad, innehållande de förväntningar som finns på rollen. Individen försöker även styra omgivningens uppfattning, genom att klä sig eller uttrycka sig på ett visst sätt för att förmedla ett budskap av att individen innehar en viss känsla eller egenskap. De officerare vi har intervjuat anser inte själva att de går in i en officersroll, men vi menar trots detta att en officer går in i en officersroll såväl medvetet som omedvetet. En officer intar officersrollen medvetet då individen ser trovärdigheten som ett krav för att passa in i officersrollen. Individen försöker då att spela officersrollen på ett trovärdigt sätt gentemot omgivningen för att inte bli ifrågasatt. Detta medför att individen själv inte erkänner att den går in i en roll, då individen vill bibehålla trovärdigheten för officersrollen. Officerarna intar officersrollen omedvetet då de spelar upp rollen upprepande gånger, vilket leder till att individen slutligen ser officersrollen som en del av sin identitet. De intervjuade officerarna menar dock att i och med införandet av den grundläggande militärutbildningen kommer förväntningarna på officersrollen att förändras.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar och reflekterar kring jämställdhet. Studien undersöker hur jämställdhetsarbetet kan tillämpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnå en demokratisk förskola. Observationer och intervjuer genomfördes i två olika förskolor med sammanlagt åtta pedagoger. Jämställdhet och demokrati är begrepp som alla pedagoger i vår studie är bekanta med och uttrycker som en självklarhet i dagens förskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vår studie visade att det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiska praktiken gällande att arbeta med jämställdhet och demokrati. Under intervjuerna uttryckte informanterna som deltog i studien att de arbetar aktivt med demokrati och jämställdhet. Observationerna visade däremot att det finns brister i att konkretisera demokrati- och jämställdhetsarbete i verksamheten. Vår röda tråd i studien är att jämställdhetsarbete är en förutsättning för en demokratisk förskola.

Denna studie baseras på förskollärares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser även hur förskollärare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som metod där sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att lek och lärande bildar en helhet där leken inte kan skiljas ifrån barnens utveckling. Resultatet visar även att förskollärare bör respektera barns lek, men att gränsen i förhållande till att stödja eller styra barns lek är svår att urskilja. Resultatet visar även att förskollärarna ansåg den egna rollen som betydelsefull, de menade att möjligheter och gränser för barnens lek formas utifrån förskollärarnas synsätt. Respondenterna i denna studie uppvisade även ett synsätt som var motiverat utifrån ny forskning. Slutsatsen utifrån detta är att lek i förskolan förfogar över en stor betydelse för barnens utveckling och lärande, framför allt i relationen till förskollärarens närvaro och pedagogiska roll.