Bakgrund: Rapportering är ett kritiskt moment för att bibehålla en säker vårdkedja för patienterna, dock saknas ofta fasta rutiner för hur rapporteringen ska gå till. Strukturerade rapporter har för avsikt att standardisera överföringen av patientuppgifter och därmed stärka patientsäkerheten. Syfte: Att belysa betydelsen av att använda en strukturerad rapportering av patienter inom sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där studier med flera olika former av strukturerade rapporter granskas. Resultat: Utifrån artikelgranskningen uppkom tre huvudkategorier; Rapporters kvalitet och säkerhet inom vården, Sjuksköterskans roll samt Patientperspektiv. Strukturerade rapporter hade positiv effekt på patientsäkerheten och ledde till en reduktion av antalet vårdincidenter. Rapporterna kunde även ta mindre tid med en strukturerad metod. Sjuksköterskorna upplevde att de fick en ökad förmåga att ta ansvar för patientens vård och att kommunikationen sinsemellan förbättrades. När strukturerade rapporter innefattade patientnära moment fick det patienterna att känna sig mer välinformerade och involverade i sin vård. Diskussion: Trots att strukturerade rapporters olika metoder kan skiljas åt sinsemellan går det att se hur de har positiva effekter på rapporters kvalitet och därigenom vården i stort. Slutsatser: Strukturerade rapporter har visat sig ha betydelse för rapporternas kvalitet. Forskningsområdet är dock nytt och fler studier behövs för att avgöra vilka metoder som ger bäst resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka förväntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förväntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker också om ettförväntningsgap existerar mellan revisionsbyråer och deras anställda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie där godkända och auktoriserade revisorer påKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundläggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. Där presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförväntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.Förväntningsgapet äger rum när beställare av revision har en annan uppfattning än revisornom vad revisionen innebär, dess räckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förväntningsgapet är kommunikation ett viktigt instrument. Revisorsarbete ochrevisorsroll styrs av lagstiftningen. Den kan även tänkas har en upplysningsfunktion förintressenterna vad gäller revisionens innebörd och revisorsansvaret.De slutsatser som vi drar i det arbetet är att förväntningsgapet inte uppfattas som ett problemutan snarare tänkas vara en konsekvens som följer om det inte finns tillräckligt medupplysningen om revisionsarbetet. Om förväntningsgapet uppstår kan det hanteras meddiskussion och kommunikation mellan parterna.Vad gäller det interna förväntningsgapet mellan revisorsbyråer och dess anställda revisorervisar vår studie att det inte är vanligt för revisorsbyråerna Detta kan förklaras med attrevisorsarbetet styrs av ett detaljerat regelverk och av interna regler. Revisorsbyråernaförväntar att revisorer följer lagar, regler, normer och standarder under genomförandet avrevisionsuppdrag vilket förhindrar uppståndet av förväntningsgapet. Betydelsefullaförutsättningar för revisorsyrket är uppföljning av tystnadsplikten och behållandet avrevisorsintegriteten.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssäljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger på hur butikssäljarna själva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. Då vi har utfört denna studie utifrån en deduktiv ansats har vi använt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrån en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med. Materialet har sedan kodats i ett antal meningskategorier för att lättare kunna analyseras. De stora kategorierna om kodades var roll, fasad, arbetsmarknad och interaktion, under dessa konstruerades sedan ytterligare underkategorier. Vi har även i denna studie utfört deltagande observationer för att se om vi kunde identifiera det som våra informanter berättade för oss och få en djupare förståelse för vad yrkesrollen innebär. Resultatet i studien har sedan visat att rollintagande sker till viss del i butikerna då butikssäljarna anpassar sitt agerande efter kunden men att detta rollintagande anses vara en del av dem själva och en självklarhet då man som butikssäljare förväntas uppträda på ett visst sätt inför kunden.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken matematik som uppstår i barnens fria lek på förskolans gård och under vilka förutsättningar detta sker. Våra frågeställningar är: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi använt under vår undersökning är observationer. I observationsschemat använde vi oss av kategorier som hade anknytning till våra frågeställningar. I vår undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom på förskolans gård. I samtalet under leksituationerna lyftes matematiken men vid flertal tillfällen såg vi att interaktionen med barnen inte blev så långa.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll på Länsstyrelsen i Kronobergslän. Den nya rollen är ett utökat chefskap som är en del av en omorganisering. Syftet med studien är att ta reda på hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna påverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap längre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har används. Metoden som använts är främst intervjuer. Resultatet visar på rollproblem som rolloklarhet, rollöverlastning och rollkonflikt men även på problem med mellanchefsrollen. Det gick inte att påvisa några större förändringar i arbetsgemenskapen som berodde på den nya rollen. Omorganiseringen har uppfyllt sitt syfte med att få ner ledarskapet i organisationen och med ge medarbetarna en större tillgång till sin chef, enligt de flesta intervjuade. Nyckelord:  Roll, Ledarskap, Organisation, Institution

En av förskolans viktigaste uppgifter är att hjälpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger bemöter de barn som har svårt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken är samt hur miljön på förskolan påverkar barnens förutsättningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten på förskolan. I leken lär barnen, har startar det livslånga lärandet. I leken tränar barnen upp sin sociala kompetens och de får på olika sätt bearbeta det som de upplever i sin vardag. Förskollärarna i studien poängterar vikten av en god psykisk miljö, finns brister i detta så påtalar flera av förskollärarna att chansen till god samlek mellan barnen minskade, råder det däremot en god psykisk balans i gruppen så ansåg förskollärarna att barnen blev lugnare.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete. Tredje huvudkategorin var sjuksköterskans möte med en patient i palliativt skede med underkategorierna: sjuksköterskans roll, symtomlindring, känslor och skapa trygghet. Konklusion: Sjuksköterskorna försökte se patienters alla behov för att kunna väva ihop alla trådar för att få en trygg och säker vård för en patient i palliativt skede trots tidsbrist och stressig miljö.

Sammanfattning   Datum: 2011-05-16 Nivå: Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för hållbar samhälls- & teknikutveckling, HST, Mälardalens högskola Författare: Johanna Gremberg 9 februari 1984 Titel: Ökad kontroll för controllern         - hur en controller ska arbeta för att tillföra största möjliga verksamhetsnytta Handledare: Marie Mörndal Nyckelord: Controller, business controller, verksamhetscontroller, controllerns roll Frågeställning: Hur   ska   en   controller   inom   Scanias   produktion   arbeta   för   att   tillföra  största  möjliga  verksamhetsnytta?     Syfte: Undersökningen   syftar   till   att   beskriva   och   analysera   hur   en   produktionscontroller   på   Scania   ska   arbeta   för   att   tillföra största möjliga verksamhetsnytta.   Metod: Studien är av en kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av böcker och artiklar inom ämnet ␣controlling␣. Den datainsamlingsmetod som användes var personliga intervjuer utifrån ett selektivt urval med 7 respondenter från Scania. Analysmetoden bestod i att den teoretiska referensramen jämfördes med det som framkom vid datainsamlingen. Slutsatserna består av följande delar: Det är tydligt att det finns ett behov av en definition av controllerrollen, enligt såväl teori som empiri. Controllerns plats organisatorisk sett på Scania stämmer inte med synen i den teoretiska referensramen Vissa risker är förknippade med den organisationsform som valts, bl.a. är det av stor vikt att controllerns oberoende säkras Då delade meningar råder kring vilka arbetsmoment som en controller bör utföra och syftet med arbetet bör detta klargöras En controller bör stanna på sin tjänst under flera år för att nytta ska kunna tillföras verksamheten, dessutom är det viktigt att ha en mix i controllerpopulationen Vid en nyrekrytering bör en rad kvalifikationer och egenskaper bejakas hos de personer som är aktuella.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom i Sverige. Sjuksköterskor spelar en central roll i möten med hypertonipatienter. Vårdrelationen kan påverkas på olika sätt, exempelvis hur sjuksköterskans kommunicerar i mötet med hypertonipatienter. Syfte: Syftet med studien är att är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av möten med hypertonipatienter. Metod: En systematisk litteraturöversikt grundad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Flera av sjuksköterskans erfarenheter framkom, bland annat hennes upplevelser av att ge information gällande hypertoni och medvetenheten om sättet det sker på. Slutsats: Sjuksköterskan har flera roller. Det är viktigt att hon är medveten om vilka det är och hur de går att påverka. Såväl egenskaper hos sjuksköterskan själv som yttre faktorer kan påverka hur djup relationen blir mellan sjuksköterska och patient.

Uppsatsen är ett försök till att belysa programledarens roll i två svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow är att den är ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhållande. Syftet med uppsatsen är att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvärd för en talkshow använder sig av för sätt att kommunicera på samt att se hur programledarna ifråga agerar under själva samtalet.    Jag har analyserat dessa två talkshows genom samtalsanalys och gästerna genom att använda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmärksamma de tillvägagångssätt programledarna använder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har också undersökt programledarnas roller utifrån Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet består av ungefär 30 minuters speltid från vardera talkshow, det vill säga ungefär ett halvt avsnitt av varje program.       De två inspelningsstudiorna ser ganska olika ut. Efter tio har en scen som liknar gemene mans vardagsrum, medan man i Skavlan har ett podium vars utseende kan kopplas till vardagsrummet, men runtomkring har man en stark studionärvaro. Då programvärdarna talar till den icke-närvarande publiken ser de rakt in i kameran. Fredrik Skavlan har också en fysiskt närvarande publik som han måste ta hänsyn till och vänder sig således oftare till den än till den icke-närvarande publiken, eftersom han kan interagera med denna på ett mer aktivt sätt. Han intar mer frekvent rollen som journalist än Malou von Sivers, som snarare blir en del av det samtal som förs.    Det vanligaste sättet som de båda programledarna använder sig av för att bekräfta gästerna är genom att ge ifrån sig en verbal respons i form av mm eller ja, men de kan också använda sig av ett icke-verbalt bekräftande, som exempelvis att nicka till gästen då hon eller han talar.