Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna. För omverksamheten inte känner till kompetensen, uppskattas den inte och därmed används intekompetensen i det kliniska arbetet.Vidare behöver ett förtydligande göras av vilken kompetens som behövs i det kliniska arbetet.

Background: Globally, one percent of all people diagnosed with cancer are children. Childhood cancer often requires long and tough treatments. When a child is diagnosed with cancer it also affects the family and the relatives. Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s role in the care and treatment of children with cancer. The aim was also to examine the data acquisitions of the articles. Method: A literature review with a descriptive design. Through searching in the databases Cinahl, PubMed and Scopus 11 research articles were found. The articles were examined by the purpose of the present study and compose the result of this study. Results: The main result of this literature review identifies communication as a pre-eminent core of the nurse’s role in the care and treatment of children with cancer. Another important part of the role is to create a good and trustful relationship between the patient and the nurse. In the care and treatment of children with cancer the nurse has an important role to ease painful and unpleasant procedures. As a nurse it is also important to possess knowledge and experience to be able to provide the best care as possible. The examination of the methodological aspect showed that semi-structured interviews, focus group interviews, telephone interviews and questionnaires were used to collect data. Conclusion: The nurse has an important role in the care and treatment of children with cancer. The role includes being able to communicate, create good and trustful relationships, ease painful and unpleasant procedures and possess knowledge and experience in the area. There is extensive research on the nurse’s role in the care and treatment of children with cancer, but more research is needed in the area based on the perspective of the child and its relatives. / Bakgrund: Globalt sett är en procent av alla cancerdrabbade personer barn. Vid barncancer krävs ofta långa och tuffa behandlingar. När ett barn drabbas av cancer påverkas även dennes familj och närstående. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer, samt att granska de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Vid sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus framkom 11 vetenskapliga artiklar.  Dessa artiklar granskades utifrån föreliggande studies syfte och utgör resultatet i denna studie. Resultat: Huvudresultatet i denna litteraturstudie identifierar kommunikation som en framstående kärna i sjuksköterskans roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer. En annan viktig del i sjuksköterskans roll är att kunna skapa en god och tillitsfull relation till patienten. I vårdandet och bemötandet av barn med cancer har sjuksköterskan även en viktig roll i att underlätta vid smärtsamma och obehagliga procedurer. I rollen som sjuksköterska är det dessutom viktigt att inneha kunskap och erfarenhet för att kunna ge en så god vård som möjligt. Granskningen av den metodologiska aspekten visade att semistrukturerade intervjuer, fokusgruppsintervjuer, telefonintervjuer samt enkäter använts som datainsamlingsmetod. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer. I rollen ingår att kunna kommunicera, skapa goda och tillitsfulla relationer, underlätta vid smärtsamma och obehagliga procedurer samt att inneha kunskap och erfarenhet inom området. Det finns mycket forskning gällande sjuksköterskans roll i vårdandet och bemötandet av barn med cancer, dock behövs mer forskning inom området utifrån det sjuka barnets och dess närståendes perspektiv.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka de attityder som pedagoger i förskolan har till förändringar som de möter i sitt yrkesliv. Vidare syftar studien till att belysa pedagogernas syn på specialpedagogens funktion som förändringsagent i förändringsprocessen. Den teoretiska ansatsen för studien har drag av det fenomenologiska forskningsfältet men reflekterande forskning står i huvudsak för vårt ramverk. Metoden som valdes var fokusgrupper, detta för att deltagarna genom denna metod delges stor frihet i att uttrycka sina tankar och åsikter. Resultatet av intervjuerna mynnade ut i fyra olika teman, pedagogers attityder till förändringar, återkoppling och reflektion, utbildning samt tid. Dessa teman resulterade tillsammans i en tydligare bild av vad vi specialpedagoger kan bistå med i förändringsprocesser. Vid implementering av förändringsarbete ser vi genom studien att aktionsforskning, till exempel genom forskningscirklar, som bidrar med relevant forskning och litteratur, kan vara till hjälp när det gäller att tänka nytt i förändringar.

Engelsk titel:” The task is to be active with the children in different situations.” Preschool teachers´ description of their professional role comparing indoor- and outdoor stay.   Tidigare forskning visar på att då barn vistas utomhus ägnas dem mindre uppmärksamhet än då de vistas inomhus (McClintic & Petty, 2015). I den här kvalitativa intervjustudien är syftet att bidra med kunskap om hur pedagoger beskriver sin yrkesroll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö. De frågeställningar som vi ämnar söka svar på är 1). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras roll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 2). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med barnen i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 3). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med varandra i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? I studien använder vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt åtta pedagoger på två olika förskolor. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av Goffmans dramaturgiska analysmodell samt det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs proximala utvecklingszon som centralt begrepp. I resultatet framkommer det att pedagogerna till viss del ser liknande på sin roll både vid inomhus – och utomhusvistelse vilket innebär att pedagogerna beskriver sin roll som deltagande, aktiv och medforskande. Både vid inomhusvistelse och utomhusvistelse ser pedagogerna goda möjligheter till interaktion med barnen. I resultatet kan vi urskilja att pedagogerna ser få hinder till interaktion med barnen vid utomhusvistelse. Trots det sker det mer interaktion vid inomhusvistelse. Kan detta bero på att pedagogernas fokus vid utomhusvistelse är att interagera med varandra?

Denna studie behandlar kommunal platsmarknadsföring med utgångspunkt i Knivsta kommun. Flera teorier om platsmarknadsföring tas upp. Bland annat om invånarnas betydande roll i platsmarknadsföringen och tidigare exempel på lyckade och mindre lyckade platsmarknadsföringskampanjer. Genom att intervjua representanter för Knivsta kommun och ett antal av kommunens invånare, skapades en överblick av platsmarknadsföringen i området. Resultatet visar att Knivsta kommun har en tydlig vision om vart de vill komma i framtiden, vilket innebär en del förändringar som till exempel att växa från att vara en liten pendlarkommun och villastad, till att bli mer av en småstad. Dessutom framhävs en vilja att etablera flera företag inom kommunen. Om Knivsta kommuns planer på förändring inte får stöd av kommunens egna invånare riskerar planerna att misslyckas. De tillfrågade invånarna i Knivsta kommun ger indikationer på en positiv inställning till kommunens framtidsplaner. Men i vissa frågor som Knivsta kommuns planerade förändring till att bli en småstad är stödet mindre och en mer grundläggande undersökning av kommunens invånare vore därför intressant.

Undersökningens syfte är att sammanställa vad den didaktiska forskningen kommit fram till angående hur lärare kan upptäcka lässvårigheter hos elever i årskurs 1–3 utifrån ett läsinlärningsperspektiv, samt hur lärarens kunskaper, inställningar och metoder påverkar elever i lässvårigheter. Litteraturen som använts i denna studie har hittats genom informationssökning i tre databaser, ERIC, PsycINFO och SWEPUB. Tre doktorsavhandlingar och sex vetenskapliga artiklar har använts för att få fram resultatet. Resultatet visar att flera forskare anser att lärare behöver ha kunskap inom de olika problemområden som elever kan uppleva under läsinlärningen. Det betyder att lärare behöver ha kunskap om hur läsinlärning är uppbyggt för att kunna förstå vad det är eleven har svårigheter med. Resultatet visar även att läraren vanligtvis upptäcker lässvårigheter på grund av brister inom fyra områden och därmed är det extra viktigt läraren har kunskap inom de fyra områdena. Utöver det visar forskning att identifiering av elever i lässvårigheter bör ske så tidigt som möjligt, helst innan eleven börjar i årskurs ett. Anledningen till att identifiering bör ske tidigt är för att eleven inte ska hamna efter resten av klassen. Dock visar forskningen att flertalet lärare har en inställning till lässvårigheter som kallas ”vänta-och-se” pedagogik. Det innebär att lärarna väntar med att identifiera lässvårigheter hos eleverna eftersom de tror att svårigheterna beror på elevernas mognad. Den här attityden kan orsaka mer svårigheter för eleverna och därmed minska deras läslust. När läraren har identifierat lässvårigheter hos en elev behöver de har tillräckligt med kunskap om metoder för att stödja eleven. Läraren behöver ha kunskap om olika metoder och kunna vara flexibel i sin undervisning eftersom det kan finnas många olika sorters lässvårigheter som kräver olika metoder i en klass. Därmed behöver bra lärare ha god kunskap om läsinlärning, lässvårigheter och metoder, dessutom behöver läraren ha en inställning att vilja identifiera lässvårigheter så tidigt som möjligt.

Specialpedagogen antar en professionell roll i den svenska skolan. Rollen är teoretiskt betingad av omgivande medarbetare och bestäms av pedagogiska aktiviteter som specialundervisande-, handledande-, dokumenterande-, skolutvecklande- och hälsofrämjande aktiviteter. Rollteori och empirisk forskning visar att roller påverkar prestationer. I skolan är elevprestationer och pedagogiska prestationer centrala för att förstå den miljö som specialpedagoger verkar i. Den här uppsatsen har utifrån tidigare studier skapat en unik konceptualisering med flervariabelsmått som mäter roller definierade efter specialpedagogiska aktiviteter och även flervariabelsmått på prestationer. För att följa upp konceptualiseringen gjordes en pilotstudie och enkäten reviderades. Enkätens giltighet testades sedan på 132 pedagoger i en medelstor kommun där samtliga yrkesgrupper som omger en specialpedagog ingick. Resultaten visar att specialpedagogens roll är unik och uppfyller olika syften beroende på vilken prestation rollen riktas emot. Vi ser till exempel att specialpedagogiska aktiviteter som specialundervisning, handledning och skolutveckling är viktiga för elevens prestation. Vi ser att dokumentation, skolutveckling och elevhälsofrämjande aktiviteter har en statistiskt signifikant påverkan på den pedagogiska prestationen. Eftersom konceptualiseringen är en första mätning som visar hur konkreta praktiska specialpedagogiska professionella aktiviteter påverkar prestation tror vi att studien inte bara kan inspirera fortsatt forskning inom området utan även kunna användas för skolutveckling som stöder arbetsbeskrivningar och organisation av det pedagogiska arbetet. / Special educators needs coordinator enter a professional role in Swedish schools, which is theoretically conditioned by other colleagues and which is determined by educational activities such as teaching, supervision, documentation, school development and health promoting activities. Role theory and empirical research show that roles affect performance in various ways. At school, student performance and pedagogical performance are key performance measures to understand the environment in which special educators operate. Based on previous studies, this thesis proposes a unique conceptualization with multivariate measures that target roles defined by pedagogical activities and multivariate measures of performance. To follow up the conceptualization, a pilot study was conducted, and the questionnaire was revised. The applicability of the questionnaire was finally tested on 132 educators in a medium-sized municipality where all occupational groups surrounding a special educator were included. The results show that the role of the special educator is unique and fulfills different purposes depending on what performance the role is directed at. For example, we see that special educational roles such as teaching, supervision and school development are important for the student's performance. Furthermore, we see that documentation, school development and student health promotion activities have a statistically significant impact on the pedagogical performance. Since this is a first attempt to uniquely conceptualize how concrete practical pedagogical professional activities affect performance, we believe that the study can not only inspire continued research in the field, but also supports job descriptions and organization of the pedagogical work pursued by leaders of a school.

Enligt TIMSS–studien 2015 presterar elever inom matematikämnet sämre i kategorintaluppfattning och aritmetik än i de övriga kategorierna. Med det som utgångspunkt är syftet med vår litteraturstudie att beskriva hur huvudräkningsstrategin talsortsräkning behandlas inom matematikdidaktisk forskning. Frågeställningarna ”vilka fördelar/nackdelar har strategin talsortsräkning?”, ”när väljer elever talsortsräkning?” och ”vad bör en lärare tänka på när undervisning om strategin planeras och genomförs?”utformades utifrån syftet. För att vidare besvara frågeställningar har vi analyserat ett flertal publikationer. Det analyserade materialet omfattar 9 vetenskapliga tidskriftsartiklar och 2 konferensbidrag. Samtliga publikationer är studier som utförts inom matematikdidaktik och berör huvudräkning. Forskning visar att talsortsräkning kan vara användbar i ett flertal situationer. Det kan vara en god ide att låta elever påbörja undervisning om huvudräkning med strategin talsortsräkning. Strategin används främst av elever med lägre taluppfattning och vid enkla uppgifter och har visat sig mer effektiv att använda vid additionsuppgifter jämfört mot subtraktionsuppgifter. Resultatet visar på ett antal olika nackdelar gällande talsortsräkning. Vid beräkning av subtraktionsuppgifter kan det exempelvis bli nödvändigt att behöva byta räknesätt samt att det finns en risk för att negativa tal kan uppstå. Det har visat sig att en lärares roll och förhållningssätt vid undervisningssammanhang har en stor betydelse för elevers syn och användning av strategier.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på föräldrasamverkan i förskolan och hur förskollärare betraktar sin roll i samverkan med föräldrar samt hur de anser att de kan utveckla trygghet i sin yrkesroll gällande samverkan mellan förskola och hem. Studiens frågeställningar var: hur beskriver förskollärarna sin roll i föräldrasamverkan? Vad kan bidra till känsla av trygghet i rollen som förskollärare i föräldrasamverkan? Studiens teorier är det sociokulturella perspektivet och det dramaturgiska perspektivet. Metoden är kvalitativ och innehåller åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. I resultatet redovisas fyra teman. I vår studie kom vi fram till att förskollärarna beskriver att de i föräldrasamverkan intar ett visst förhållningssätt och har ansvarsområden i sin roll. Det som förskollärarna beskriver som bidragande till känsla av trygghet i sin roll i föräldrasamverkan är deras tidigare erfarenheter och deras omgivning.