Studiens syfte var att undersöka hur lärare i år 1–3 planerade och genomförde en problemlösningslektion samt få en uppfattning om vilka olika frågetyper som användes under lektionen. Hur förberedde läraren lektionen och vilken roll ansåg läraren att den hade, vilket belystes utifrån det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod användes genom dels semistrukturerade intervjuer i vilka lärarna beskrev hur de såg på problemlösning och sin roll under lektionen. Dessutom användes observationer av problemlösningslektioner där lärarnas frågetyper bokfördes. Analys av frågorna kategoriserades utifrån ett framtaget analysverktyg. Detta genomfördes vid sju lektionstillfällen med olika lärare. Resultatet visade att lärare ledde lektionen, där arbetssättet och lektionens genomförande var i fokus. Lärarna ställde fler faktafrågor och färre reflekterande frågor.  Studiens slutsats blir att lärare bör utmana eleverna under problemlösningslektioner genom att ställa fler reflekterande frågor vilka behöver förberedas utifrån problemets matematiska innehåll.

Bakgrund Stroke tillhör en av våra största folksjukdomar och förblir en av de sjukdomar som kräver de högsta dödsantalen och ger allvarliga följder med omfattande funktionsnedsättningar. Följderna efter en stroke varierar beroende av vart och med vilken omfattning skadan orsakat, vilket ger en varierande symptombild med olika grader av funktionsnedsättningar. Detta gör omvårdnaden av en strokepatient till komplex som ställer höga krav på en individuellt anpassad vårdplan med anpassade professioner som omger patienten.   Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med en strokediagnos.    Metod En beskrivande litteraturstudie som baserats på resultatet av 10 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar.   Huvudresultat Det framkommer att sjuksköterskan har en viktig uppgift i att arbeta kliniskt och nära patienten men att det på grund av brist på resurser och utbildning är svårt att ge en tillfredställande omvårdnad. Sjuksköterskans position bland andra professioner upplevs inte heller som självklar och behöver vara väldefinierad för att kunna säkerställa att patientens vård är av hög kvalitet. Det framkommer även att sjuksköterskan i sin omvårdnad behöver involvera patienten mer i kommunikationen genom att lära känna personen bakom patienten för att på så vis förbättra återhämtningen efter en stroke.   Slutsats Sjuksköterskan utgör en nyckelroll vid omvårdnaden av strokepatienten. Studier visar dock att det saknas kunskap, utbildning och förståelse från både organisation och sjuksköterskor vilket på flera sätt sänker patientens vårdkvalitet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur interaktionen mellan personal och barn skildras utifrån hur förskolepersonal uppfattar sin egen roll i barns utomhuslek. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna; Vilka roller beskriver förskolepersonalen de intar i barns utomhuslek? Hur motiverar förskolepersonalen sina roller?   Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som metod där sammanlagt nio förskollärare och barnskötare på fem olika förskolor intervjuades. Den analysmetod vi använde oss av var en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten vi har är det sociokulturella perspektivet där interaktion och samspel är centrala.   Resultatet visar att förskolepersonalen valde rollerna; medforskare och lekkamrat, lekinspiratör samt observatör i barnens utomhuslek. Dessa roller valdes utifrån om barnen ville att de skulle vara delaktiga eller inte. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att förskolepersonalen alltid är närvarande och observanta på barnens lek samt att de på barnens vilja och villkor är delaktiga i leken.

Efter de senaste årens redovisningsskandaler har revisorns roll uppmärksammats allt mer. Även det förväntningsgap, vilket uppstår då kundens förväntningar inte stämmer överens med vad revisorn gör, har uppmärksammats mycket. De inträffade skandalerna har gett upphov till flertalet regeländringar i försöken att motverka att fler skandaler inträffar. Syftet är därför att beskriva hur förändringar i regelverken påverkar revisorns roll, redovisningen samt förväntningsgapets storlek. En jämförelse mellan större och mindre företag görs för att skildra om förväntningsgapet skiljer sig något åt i detta hänseende.Studien genomförs som en kvalitativ studie i form av nio personliga intervjuer. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av den teoretiska referensram som arbetats fram. Utifrån detta material kan det urskiljas att förändringar i regelverken inte påverkar företagen till så stor del och då inte heller förväntningsgapets storlek. Det som dock kan komma att öka förväntningsgapets storlek är det nya regelsystemet, SOX, eftersom kundernas förväntningar på revisorns ökar på grund av detta system.Studien visar även att förväntningsgapet är större hos mindre företag än hos större företag. Detta beror troligen på att de mindre företagen inte har samma kunskap, som ett större företag, om vad revisorns roll innebär och därmed har felaktiga förväntningar. / Uppsatsnivå: D

Utevistelsen får en allt större plats i svenska förskolor, därför syftar studien dels till att undersöka förskollärares tankar kring utevistelsen utifrån ett didaktiskt perspektiv och dels vilka faktorer påverkar implementeringen av den didaktiska planeringen i förskolan. Frågeställningarna i studien är, hur tänker förskollärare kring utevistelsen i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv? Och vilka faktorer påverkar förskollärarens didaktiska planering av utevistelsen? För att synliggöra förskollärares tankar har studien tagit avstamp i en kvalitativ ansats med intervju som verktyg. Fyra utbildade förskollärare som arbetar i tre olika kommuner intervjuades. Intervjuerna genomfördes enskilt med förskollärarna och med öppna intervjufrågor. Detta för att förskollärarna skulle ges möjlighet till att uttrycka sina tankar kring utevistelsen fritt. Det teoretiska ramverket utgår från pragmatiskt perspektiv och ramfaktorteorin för att analysera resultatet och svara på syfte samt frågeställningar.  Det framgår i resultatet att utevistelsen är viktig för alla i förskolans verksamhet. Begreppet utevistelse definieras på olika sätt av förskollärarna och olika perspektiv lyfts fram som viktiga. Vilket förhållningssätt förskolläraren har påverkar utevistelsen utifrån ett didaktiskt perspektiv. Det framgår genomgående i resultatet att olika faktorer påverkar förskollärarens didaktiska planering av utevistelsen. En del faktorer kan förskollärarna påverka till viss del, medan vissa faktorer inte går att påverka då de bland annat är huvudmännens ansvar. Resultatet har synliggjort vilka faktorer och ramar som påverkar utevistelsen, vilket kan bidra till en förändring i förskolans verksamhet.

No description available.

This thesis develops a method to analyze the roll response of a vessel during a damaged (flooded) scenario. This was done by developing a time-domain method in which the damaged compartment was flooding while the ship is simultaneously subjected to a seaway. The KRISO containership was used as a test hull and was subjected to three flooding conditions. These flooding conditions involved flooding Hold 5, Hold 3, and Hold 1 separately. Newmark’s Beta method for linear acceleration was used to solve the roll motion of equation in which the hydrodynamic coefficients A44, B44, and C44 were predetermined from linear strip theory for various drafts and trim angles. The roll response in the transient flooding state and the steady state, after flooding ceased (fully damaged state), while in wave action was simulated and plotted. The amplitudes from the initial and damaged steady states were recorded at the given wave frequency and wave amplitude, to generate the roll response amplitude operators for the vessel from wave frequency ω = 0.1 rad/s to ω = 2.1 rad/s. Analysis of the RAO curves revealed that the KRISO was not made significantly more unstable by the flooding, for the conditions that were considered, for nearly all wave frequencies except the natural frequency of 0.5 rad/s.

<p>Syftet med vår undersökning är att övergripande synliggöra den dominanta roll ett barn kan ha eller få i en grupp. Vi valde att observera i två olika klasser i de lägre åldrarna på en F-6 skola. För att få syn på den dominanta rollens egenskaper så använde vi oss av bland annat videoinspelning. Videoinspelningen gav oss material som kom så nära den naturliga miljön i gruppen som möjligt. Först när vi började observera såg vi inte några av de egenskaper som vi trodde karaktäriserade den dominanta rollen. När vi studerade det inspelade materialet djupare så började det framträda både olika egenskaper och faktorer som tillsynes verkade göra att ett barn antar en dominant roll. Slutsats: Vi kom fram till fyra olika faktorer i skolan som vi ansåg skulle kunna påverka ett barn att anta en ledarroll. Vi såg att pedagogen spelade en stor roll när det gällde rollstrukturen i gruppen. Barnets vänner och övriga barn gav också barnet mer eller mindre utrymme att visa dominanta egenskaper. Barnets ledarroll påverkas även till stor del av miljön och situationerna hon/han befinner sig i. De egenskaper vi fann hos de barn som antagit en dominant roll var att de hade förmåga att övertala och argumentera. De hade även egenskaperna att ta initiativ och visa sig envisa.</p><p>The purpose with our investigation is to see the dominate role a child can have in a group. We did our observations in two different classes at the younger ages in a school for children age six to twelve. We used video recording to notice the dominate behaviour in the group. The video recording gave us material that helped us to get as close as possible to the natural environment in the class. At first we didn’t notice any of the attributes that we thought we would see. Later, when we studied the recorded material, the attributes and factors that seemed to make a child dominant started to appear in front of our eyes. Our conclusion: We saw four different factors in school that we thought could affect a child to take a dominant role in a group. The pedagogue took a big part in creating of the role structure in the group. The other children in the group gave the child with dominant role more or less space. The environment in the classroom and the situation also do affect the child with the leader ability. The attributes we found in the dominant role which the child had taken, were that they had a skill to persuade and argue. They also had skills to take initiative and they showed some stubbornness.</p>

<p>This thesis presents the making and the implementation of a roll stability system for a simulator truck. The purpose of the system is to prevent rollover. The making of the system consists of three parts; calculating the roll angle, calculating a rollover index and constructing the control system. The roll angle was calculated using a one degree of freedom model of the truck with the measured lateral acceleration as input signal. Using the roll angle and the roll rate, a rollover index was calculated. The controller made the truck brake to avoid the impending rollover when the rollover index was at a critical point. The benefits of the system were measured by conducting a study in which test persons drove the simulator truck both with the stability system switched on and switched off. The scenario in the study was carefully constructed so that it would test the system thoroughly. The results were not unambiguous, in some situations the roll stability system prevented roll over, but in others it had the opposite effect.</p> / <p>I den här examensarbetesrapporten presenteras ett rollstabiliseringssystem för tunga fordon framtaget på VTIs (Statens väg- och transportforskningsinstitut) begäran. Systemet ska användas i VTIs simulator och det ska förhindra att fordonet välter. Utvecklingen av systemet kan delas in i tre större områden; beräkning av fordonets rollvinkel, framtagandet av ett rolloverindex samt skapandet av en regulator. Rollvinkeln är framtagen utifrån en lastbilsmodell med en frihestgrad, och skattades utifrån den mätta sidoaccelerationen. Rollhastigheten i sin tur skattades utifrån rollvinkeln. Ett rolloverindex som anger risken för vältning i varje ögonblick räknades fram med hjälp av rollvinkeln och rollhastigheten. Då indexet indikerar att vältning är nära aktiveras ett reglersystem. Detta system bromsar in lastbilen för att minska vältrisken. Examensarbetet avslutades med en studie utförd i simulatorn där försökspersoner körde både med och utan stabiliseringssytemet inkopplat. Scenariot i studien var speciellt utformat för att testa stabiliseringssystemet. Resultaten var inte entydiga, stabiliseringssystemet hjälpte i vissa situationer men i andra hade det motsatt effekt och fick lastbilen att välta snarare än att förhindra vältningen. Slutligen utvärderades nyttoeffekterna av det framtagna systemet.</p>

<p>Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär. Valet av respondenter gjordes med hjälp av olika kriterier. För att ett företag ska befinna sig i uppstartsfasen valde vi att de skulle ha varit verksamt i ett till fyra år samt att de skulle ha noll till sex anställda. Kriterierna för expansionsfasen var att de skulle ha varit verksamma i fem till åtta år och att de skulle ha sju till tolv anställda. För att ett företag ska tillhöra expansionsfasen valde vi även att de skulle ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar, ökat omsättningen under de tre senaste åren samt att företaget under samma period skulle ha fördubblat omsättningen. Venture capitalbolagen ska även vara aktivt verksamma i de företag vi valde. Vid insamlandet av empirin valde vi att ha fyra stycken intervjuer, varav två personliga och två via telefon. Vidare använde vi oss av en intervjuguide. Resultatet visade att venture capitalbolagens roll är att sitta med i styrelsen, fungera som ett rådgivande organ samt övervaka portföljbolagen. Venture capitabolagen bidrar även med kunskap och nätverk. Författarna har även kommit fram till att det kan skilja sig åt mellan livscykelfaserna. Företagen som befinner sig i uppstartsfasen har tätare kontakt med sina venture capitalbolag än vad företagen i expansionsfasen har. Vidare kan författarna även konstatera att det endast är företagen i uppstartsfasen som får hjälp med att komma i kontakt med företagspartners.</p>