Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka närbyråkraters upplevelser av sin roll somoffentligt anställd, och sitt handlingsutrymme i en post-NPM era av styrningsidéer. Dettainnebär att kartlägga hur de upplever den komplexa rollen som närbyråkrat och dehandlingsutrymme som det innebär i en politiskt föränderlig miljö. Studien, som är avkvalitativ sort, genomfördes hos Socialtjänsten i Malmö. Alla tjänstemän i offentlig verksamhet behöver förhålla sig till de krav samhället ställer pådem, det offentliga etoset. Närbyråkrater har ytterligare en utmaning i att hanterahandlingsutrymmet som innebär en balans mellan rättssäkerhet och etik ochsituationsanpassat beslutsfattande i mötet med medborgare. De senaste decennierna harpräglats av ett antal styrreformer som har kommit att påverka hur offentlig verksamhetutformas och bedrivs. Många forskare är eniga om att styrreformer med inspiration frånnäringslivet har haft negativ inverkan på den offentliga sektorn, och i förlängningensamhället i stort. Studier visar också att idéer från styrreformer sällan byts ut, utan iställetkompletteras till nuvarande och skapar komplexa hybridsystem som ofta gör organisationenineffektiv och svårstyrd. Resultatet speglar närbråkraternas egna upplevelser och visar ett komplext samband därmotstridiga styrlogiker styr inom organisationen, där både styridéer från begreppet NPM ochpost-NPM identifieras. Resultatet visar också komplexiteten i samlevande styrlogiker ochstyrsystem låter närbyråkrater befinna sig i ett spänningsfält mellan sig själv ochbeslutsfattare, där handlingsutrymme att situationsanpassa bedömningar är fritt, menresurserna tillhanda kontrolleras av en organisation i politisk föränderlig miljö. Vidare verkardet finnas ett unikt handlingsutrymme inom handlingsutrymmet i socialarbetarrollen,bestående av hur man förhåller sig till det frihet under ansvar som rollen innebär. Slutligendiskuteras delar av empirin i relation till en ännu inte etablerad teori kring motivation tilloffentligt arbete där intressanta fynd görs. / The purpose of this essay is to investigate local bureaucrats' experiences of their role aspublic employees, and their discretion in a post-NPM era of governance ideas. This meanscharting how they experience the complex role of street-level bureaucracy and discretion thatthis entails in a politically changing environment. The study, which is of a qualitative nature,was carried out at the Social Services in Malmö. All civil servants in public organizationsneed to consider the demands society places on them, the public ethos. Street-levelbureaucrats have another challenge in managing the room for action, which involves abalance between the rule of law and public ethics and situationally adapted decision-makingwhen in contact with citizens. The last few decades have been characterized by a number ofgovernance reforms that have come to influence how public organizations are designed andfunction. Many researchers agree that governance reforms inspired by business have had anegative impact on the public sector, and by extension also the society at large. Studies alsoshow that ideas from management reforms are rarely replaced, but instead supplemented tocurrent ones and create complex hybrid systems that often make the organization inefficientand difficult to manage. The result reflects the street-level bureaucrats’ own experiences andshows a complex relationship where conflicting management logics rule within theorganization, where both management ideas from the concept of NPM and post-NPM areidentified. The result also shows the complexity of coexisting management logics andmanagement systems when bureaucrats find themselves in a tension field between themselvesand decision-makers, where discretion to adapt assessments to the situation is current, but theresources at hand are controlled by an organization in a politically changing environment.Furthermore, there seems to be a unique discretion within the street-level bureaucratsdiscretion in the social worker role, consisting of how one relates to the role of freedom underresponsibility that the social worker role entails. Finally, parts of the empirical evidence arediscussed in relation to a not yet established theory about motivation for public work whereinteresting findings are made.

Bakgrund & problem: Controllerfunktionen är i litteraturen ett omtalat ämne och det finns delade meningar om vad funktionen bör innefatta och hur utvecklingen sett ut. Det saknas däremot studier som undersöker hur funktionen samspelar med ledningens behov samt huruvida det kan uppstå spänningar mellan funktion och behov. Det är relevant att studera eftersom vi vet att det förekommer en agent-principalrelation i offentlig sektor men inte huruvida det kan kopplas till controllern och ledningen. Det medför att det finns en kunskapslucka att fylla avseende balansgången mellan funktion och behov samt spänningar när dessa kolliderar. Syftet: Syftet med studien är att studera controllers funktion i relation till ledningens behov för att kunna ta reda på vilka spänningar som kan uppstå när funktion och behov inte samspelar för att kunna förstå hur controllers balanserar kraven utifrån ledningens behov. Metod: För genomförande av studien har en kvalitativ forskningsansats applicerats. För att besvara frågeställningarna och syftet med studien har en intervjustudie genomförts med tio olika controllers och sex individer från ledningen i totalt sju olika svenska myndigheter. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och är uppbyggd utifrån fyra huvudsakliga avsnitt: teoretisk referensram, empiriska data, analys och slutligen resultat & slutsats. Den teoretiska referensramen beskriver controllers funktion inom de fyra arbetsområdena: informationshantering, planering & uppföljning, riskhantering samt strategiskt beslutsfattande. Empiriska data har sammanställts genom en omfattande empirigenomgång med fokus på controllers uppfattning samt ledningen uppfattning utifrån controllers fyra arbetsområden. Syftet med avsnittet är att skapa förståelse för controllers och ledningens uppfattning. Vidare presenteras analysavsnittet som avser att beskriva hur begreppsparet, funktion och behov, samspelar med varandra samt att identifiera spänningar. Slutligen konkluderas studiens resultat i ett slutsatsavsnitt för att besvara frågeställningarna. Slutsats: Studien konkluderar att spänningar kan uppstå mellan controllerfunktionen och ledningens behov när begreppsparet inte matchar varandra. De främsta spänningarna som identifierats är: agent-pricnipalproblematik, egenintresse, informationsasymmetri samt olika uppfattningar om funktionens innebörd. Vidare kan slutsatsen dras att controllern balanserar funktion gentemot ledningen. Balansering görs främst genom tydlig kommunikation, frekvent dialog samt ömsesidiga förväntningar. / Background & problem: The controller function is a discussed topic in the literature and there are divided opinions about what the function should include and how the development has looked. However, there is a lack of studies that examine how the function interacts with the management's needs and whether tensions can arise between function and needs. It is relevant to study because we know that there is an agent-principal relation in the public sector but not whether it can be linked to the controller and management. This means that there is a knowledge gap to be filled regarding the balance between function and needs and tensions when these collide. Purpose: The purpose of this study is to study the controller's function in relation to management's needs to find out what tensions can arise when function and needs do not work together in order to understand how the controller balances the requirements based on management's needs. Method: For the implementation of the study, a qualitative research approach has been applied. To answer the research questions and the purpose of the study, an interview study has been carried out with ten different controllers and six individuals from management in seven different Swedish authorities. The interview study has been conducted with semi-structured interviews and is structured based on four main sections: Theoretical reference frame, empirical data, analysis and finally conclusion & results. The theoretical reference frame describes the controller's function within the four work areas: information management, planning & control, risk management and strategic decision-making. The empirical data has been compiled through an extensive empirical review with a focus on the controller's perception of the management in contrast based on the controller's four work areas. The purpose of the section is to create an understanding of the controller's and management's view. Furthermore, the analysis section is presented, which intends to describe how the pair of concepts: function and need, interact with each other and to identify tensions. Finally, the results of the study are concluded in a conclusion section to answer the research questions. Conclusion: The study concludes that tensions can arise between the controller function and management's needs when the pair of concepts do not match each other. The main tensions identified are agent-principal problem, self-interest, information asymmetry and different perceptions of the function's meaning. Furthermore, the conclusion can be drawn that the controller balances its function against management needs. Balancing is mainly done through clear communication, frequent dialogue, and mutual expectations.

The study examines family law secretaries’ descriptions of working with parents and children in matters of custody, residence and contact. In addition, the study intends to shed light on the activities that family law secretaries work with, as well as examine the family law secretaries’ descriptions of the interpersonal meeting between a client and a person in authority. The study is based on semi-structured interviews with seven family law secretaries in southern Sweden. The collected data has been analyzed using a thematic analysis. The study’s theoretical premises are based on Yeheskel Hasenfeld’s human service organizations, Michael Lipsky’s street-level bureaucrats, power according to Michel Foucault and the concept of empowerment. By investigating the family law secretaries’ descriptions of the purpose of the activities informational dialogue, collaborative talks and contract, it emerges that the family law’s ambition is to, as far as possible, prevent parental conflicts from leading to disputes in court. Throughout, family law secretaries highlight the importance of a children's law perspective where the best interests of the child should be taken into account based on the individual and his or her situation. Furthermore, there is a common perception among all family law secretaries regarding the dilemma they face as representatives of an organization and fellow human beings. They describe how they have both a little and a large amount of power at the same time, something that has an impact on the room for action of the family law secretaries. In the study’s discussion reasoning is carried out using previous research and the study’s theoretical premises. Among other things it is discussed how the family law secretaries need to take into account factors at both individual, group and societal level, when it comes to working with families. / Studien undersöker familjerättssekreterares beskrivningar av att arbeta med föräldrar och barn i frågor kring vårdnad, boende och umgänge. Dessutom avser studien att belysa de aktiviteter som familjerätten arbetar med samt undersöka familjerättssekreterarnas beskrivningar av det mellanmänskliga mötet mellan klient och myndighetsperson. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju familjerättssekreterare i södra Sverige. De insamlade data har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter bygger på Yeheskel Hasenfelds människobehandlande organisationer, Michael Lipskys gräsrotsbyråkrater, makt enligt Michel Foucault samt begreppet empowerment. Genom att undersöka familjerättssekreterarnas beskrivningar av syftet med aktiviteterna informationssamtal, samarbetssamtal och avtal framkommer att familjerättens ambition är att så långt det är möjligt förhindra att föräldrars konflikter leder till tvister i domstol. Genomgående belyser familjerättssekreterarna vikten av ett barnrättsperspektiv där barnets bästa bör beaktas utifrån den enskilde individen och dennes situation. Vidare förekommer en gemensam uppfattning bland samtliga familjerättssekreterare kring det dilemma de står i som organisationsrepresentant samt medmänniska. De beskriver hur de har lite och mycket makt på samma gång, något som får en inverkan på familjerättssekreterarnas handlingsutrymme. I studiens diskussion förs ett resonemang med hjälp av tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Det diskuteras bland annat hur familjerättssekreterarna behöver ta hänsyn till faktorer på både individ-, grupp- och samhällsnivå när det kommer till arbetet med familjerna.