Utifrån de teoretiska begreppen handlingsutrymme och paternalism undersöker studien handläggares hantering av gravida kvinnor med missbruksproblematik med fokus på samverkan och hänsyn till graviditet. Urvalet består av sex handläggare med erfarenhet av gravida klienter med missbruk. Hälften av intervjupersonerna arbetar i stadsdelsförvaltningar och kommuner i Stockholm medan den andra hälften arbetar i andra kommuner. Det empiriska materialet insamlades genom semi-strukturerade intervjuer med utgångspunkt i en vinjett. Därefter analyserades materialet utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att handläggarnas hantering av klientgruppen varierar i stor utsträckning. Vissa handläggare anpassar insatserna på grund av klientens graviditet medan andra inte låter sig påverkas av det. Dessutom skiljer sig handläggarnas uppfattning kring vad som krävs för att tillämpa LVM när det gäller en gravid klient. Tidigare forskning visar att det är framgångsrikt att samla insatser för att tillgodose klientgruppens behov. Samtidigt visar studiens resultat att detta inte går att uppnå om det inte finns en god samverkan mellan kommun och region. Handläggarnas fokus på samverkan varierar vilket också påverkar klientgruppens möjlighet att få heltäckande behandling. / Based on the theoretical concepts of room for action and paternalism, the study examines caseworkers' handling of pregnant women with substance abuse problems with a focus on collaboration and consideration of pregnancy. The selection consists of six caseworkers with experience of pregnant clients with addiction. Half of the interviewees work in district administrations and municipalities in Stockholm, while the other half work in other municipalities. The empirical material was collected through semi-structured interviews based on a vignette. The material was then analyzed based on a thematic analysis. The results show that the case managers' handling of the client group varies to a large extent. Some caseworkers adapt the interventions due to the client's pregnancy, while others are not affected by it. In addition, case managers differ in their views on what is required to apply compulsory care when it comes to a pregnant client. Previous research shows that it is successful to gather efforts to meet the needs of the client group, the results of the study show that this cannot be achieved if there is no good cooperation between municipality and county council. The case managers' focus on collaboration varies, which also affects the client group's ability to receive comprehensive treatment.

De första 18 åren av en människas liv präglas av fysiska förändringar som bidrar till nya mentala tankeprocesser kring sex, sexualitet och relationer. Denna förändringsprocess som människan går igenom skapar en nyfunnen medvetenhet om sin egen och andras sexualitet. I en tid som definieras av förändringar på denna nivå är det inte ovanligt att privata och intima frågor dyker upp och det kan då vara skönt att ha en opartisk vuxen att prata med. Denna opartiska vuxen kan vara skolkurator.  Denna studie ämnar att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, få en ökad förståelse för hur ett urval av skolkuratorer i Sverige väljer att arbeta med frågor kring sexualitet och sexuell hälsa. Studien avser även att undersöka om samtalet kring sexualitet och sexuell hälsa bör ske i en skolmiljö och om det är relevant för skolkuratorns yrke. Resultaten visar att skolkuratorerna som deltagit i studien har olika syn på relevansen av sexualitet och sexuell hälsa för deras arbete. Det framkom finnas ett samband mellan tidigare yrkeserfarenheter och hur en skolkurator väljer att utforma sitt arbete. En annan slutsats som kom fram i denna studie var att skolkuratorernas arbetsbeskrivning inte anger några tydliga ramar kring vad som ska ingå i arbetet, vilket ger yrkesutövaren stort utrymme att forma sina egna arbetssätt. / The first 18 years of a human being's life is characterized by physical changes that contribute to new mental thought processes concerning sex, sexuality and relationships. This process of change that the human goes through creates a newfound awareness of one’s own and others’ sexuality. In a time that is defined by changes on this level, it is not uncommon for private and intimate questions to arise and it can be nice to have an impartial adult to talk to. This impartial adult can be the school counselor.  The aim of this study is to, with the help of qualitative interviews, gain an increased understanding of how a selection of school counselors in Sweden choose to work with issues surrounding sexuality and sexual health. The study also intends to investigate whether the conversation regarding sexuality and sexual health is supposed to take place in a school environment and whether it is relevant to the school counselor's profession. The results show that the school counselors who participated in the study have different views on the relevance of sexuality and sexual health to their work. There seemed to be a correlation between previous professional experiences and how a school counselor chooses to design their work. Another conclusion that was reached in this study was that the school counselors' job description does not specify any clear framework around what should be included in the work, which gives the professional a lot of room to mold their own working methods.

Problematisk skolfrånvaro är ett aktuellt socialt problem som ökar i omfattning. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka skolans, socialtjänstens samt barn- och ungdomspsykiatrins arbete med att främja skolnärvaro samt återintegrera grundskoleelever i undervisningen. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur samverkan ser ut mellan dessa aktörer. Denna kvalitativa studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Datamaterialet har analyserats utifrån handlingsutrymme, samverkan, ekologisk systemteori samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att skolnärvaro utgör en friskfaktor för barns välbefinnande och utveckling. Av resultatet framgår även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den främsta orsaken till problematisk skolfrånvaro, detta eftersom stödinsatserna är bristfälliga. Likväl påvisar samtliga intervjupersoner att arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevs som en utmaning. Studien redogör även att en välfungerande samverkan är avgörande vid arbetet med problematisk skolfrånvaro. Våra resultat synliggör däremot att både den interna och externa samverkan gällande problematisk skolfrånvaro är bristfällig. Studien belyser således vikten av att finna fungerande arbetssätt för att främja skolnärvaro och kunna återintegrera elever i undervisningen. / Problematic school absenteeism is a current and increasing societal problem. The purpose of this master thesis is to create an understanding for the school, social services, and the children and youth psychiatry’s work to promote school attendance and reintegrate elementary school students into the education system. The thesis also aims to portray the cooperation between these actors. This qualitative study is based upon seven semi-structured interviews with professionals within the school, social services, and the children and youth psychiatry. Room of action, cooperation, ecological system theory as well as prior research has been used to analyze the data. What the study concludes is that school attendance contributes to children’s wellbeing, and development. Furthermore, the results showed that neuropsychiatric disabilities is the primary cause of problematic school absenteeism due to a lack of sufficient support. In addition, we learn that problematic school absenteeism is perceived by all interviewees as a challenge. The thesis also unveils that effective cooperation is essential when facing the issue. However, our results prove that both internal, and external cooperation is lacking in relation to problematic school absenteeism. Thus, the study displays the importance of finding functioning work methods to combat problematic school absenteeism and reintegrate students back into the education system.

A society for everybody mean that everybody shall participate in the society on equal terms. Individuals with disabilities shall reach a high level of participation in the society, especially in their own home. Previous science show there are difficulties for the individuals in an LSS home for adults to reach participation due to the law LSS (1993:387) about support and service for people with disabilitys. The purpose of this study is to examine the professionals experience of working with the right of participation for individuals at LSS homes for adults. To fulfill the aims of this study qualitative semistructured interwiews have been conducted. The selection passed one chief on low level, one care educator, three support pedagoges and two assistants.  The respondents were selected through the snowball method.  The theory of Grassroots bureaucracy and the theoretical concept Room for action and Empowerment were used. The theory and the theoretical concepts were used since they are connected to the aim of the study, previous science and the analyzed results of the study. The result shows that people with disabilities have difficulties to achieve participation in a LSS home for adults. Sometimes the lack of competence among staff about the user’s ability’s and how the staff must guideline the room for competence can be a hindered factor for user to participate in their LSS home for support and service.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vilket handlingsutrymme som enhetschefer har på LSS-gruppbostäder med att ge möjlighet för sin personal att arbeta med brukarnas sexualitet och sexuella hälsa. Vi vill undersöka hur chefen kan stödja personalen i detta arbete. Vi har under vårt arbete valt att benämna våra respondenter till enhetschefer fast vissa respondenter har andra titlar så som verksamhetschef. Alla respondenter i vårt arbete har uttryckt att de har liknande arbetsuppgifter, nämligen att de har huvudansvaret över driften på LSS-gruppbostäder. Vi valde dessa forskningsfrågor att undersöka: Vad har enhetschefer för handlingsutrymme för att stärka brukarna i deras sexualitet? Hur arbetar enhetscheferna med personalen för att ge dem rätt möjligheter för att främja personer med IF sexualitet i det brukarnära arbetet? Vårt resultat från undersökningen baseras på sex kvalitativa intervjuer med enhetschefer inom LSS-gruppbostäder. Vi har sedan analyserat intervjumaterialet med hjälp av Hochschild teori om emotionellt lönearbete och Antonovsky teori om hälsofrämjande ledarskap och KASAM. Som tidigare forskning valde vi ämnena: policy och reglers påverkan på sexualitet, sexuell identitet och chef och personal. Resultaten som vi fått fram av vår undersökning visar bland annat att LSS-gruppbostäderna förlitar sig på kommunens riktlinjer, hur de ska arbeta med brukare och sexuell hälsa. Det finns inga nationella riktlinjer eller policys. Några av våra respondenter svarade att arbetet med sexuell hälsa inte alltid prioriteras eftersom det finns organisatoriska hinder. Det hinns inte med, helt enkelt. Det framkommer i våra intervjuer att personalens känslor får ibland gå före, och brukarens egna sexuella uttryck hindras.

Under de drygt hundra år som kuratorsyrket förekommit inom hälso- och sjukvården i Sverige har det gått från att vara en yrkeskategori utan specificerat krav på utbildning till att idag vara en legitimerad yrkestitel. Hälso- och sjukvårdskuratorn (HSK) verkar i en medicinsk kontext med uppgiften att utgöra en länk mellan det sociala perspektivet och det biomedicinska och det som urskiljer kuratorn från övriga professioner är den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Ofta är HSK ensam i sin roll och i uppgiften att föra fram sitt perspektiv, utan kollegor som delar den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Samtidigt råder inom vården i stort en psykosocial arbetsmiljö med många brister vilket blir tydligt inom forskning. Denna forskning är dock främst baserad på de vanligaste professionerna inom vården, läkare och sjuksköterskor. Hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för just HSK finns det däremot väldigt begränsat med forskning om. Därför har en narrativ litteraturöversikt gjorts med syftet att bidra med kunskap om vad som kan sägas om hälso- och sjukvårdskuratorers upplevda handlingsutrymme som social förespråkare i en annars strikt medicinsk kontext på sjukhus. Samt att utifrån detta se om eller hur det påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. De sammanställda artiklarna har analyserats med hjälp av tematisk analys varpå två teman skapades; Yrkesroll med subteman delaktighet, samarbete och helhetssyn, samt Handlingsutrymme med subteman organisatoriska system, ledningsstruktur och utmaningar. Den teoretiska och begreppsliga utgångspunkten var Arbetsmiljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö samt Krav- och kontrollmodellen. Resultatet visar på att det tycks finnas många hinder i förverkligandet av de faktorer som ska uppfyllas för en god psykosocial arbetsmiljö för HSK på sjukhus. Ökade krav på effektivitet, kontroll och snabba utskrivningar har en negativ inverkan på HSK handlingsutrymme, särskilt när förståelsen för HSK roll är liten hos övriga professioner. De slutsatser som dras är att många HSK upplever en undermålig psykosocial arbetsmiljö inom sjukhusen och att deras handlingsutrymme kan begränsas utifrån deras position som social förespråkare i den medicinska kontexten samt i förhållande till den styrning och de krav som ställs från sjukhussystemet.

Tidigare forskning har visat att det förekommer brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra professioner utifrån att det inte finns en gemensam bild av barnet och den unges svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare på socialförvaltningen och biståndshandläggare på vård- och omsorgsförvaltningen LSS upplever samverkan i ärenden som rör barn och unga med NPF- diagnoser. Detta är en samverkansuppsats med socialförvaltningens barn och ungdomsenhet vilket innebär att vi har slagit ihop vår idé om det ämne vi från början tänkt att skriva om tillsammans med förvaltningen. För att uppnå syftet harvi genomfört en intervjustudie med åtta antal yrkesverksamma i olika verksamheter. Studiensempiriska material är analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt samverkansteori och Lipksys teori om gräsrotsbyråkrati. Av resultatet framkommer det att handläggarna från respektive förvaltning upplever hinder i samverkan mellan varandra utifrån organisationens olika regelverk samt utifrån handläggarnas olika synsätt om varandras arbeten. Resultatet visar ocksåatt handläggare från respektive förvaltning upplever att det finns behov av samverkan mellan varandra i vissa ärenden som rör barn och unga med olika NPF- diagnoser. Detta för att tillsammans kunna tillgodose klientens behov genom att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Dessutom skildrar resultatet i hur intervjupersonerna menar att samverkan kan stärkas, då handläggarna berättar att ökad kommunikation mellan förvaltningarna ökar kunskap hos handläggare om varandras arbeten vilket resulterar i att förbättra förutsättningarna för samverkan.

Denna kvalitativa intervjustudie inriktar sig på socialtjänstens arbete med barn som utsätts för våld. Syftet med arbetet är att utforska hur socialsekreterare hanterar och bemöter anmälningar avseende våldsutsatta. Studien utforskar även socialsekreterares erfarenheter, upplevelser och arbetsrutiner inom våldsärenden. Urvalet bestod av fem socialsekreterare i två större kommuner i Sverige. Studien inkluderar ett bakgrundsavsnitt som består av barnperspektiv och normaliseringsprocessen. Tidigare forskning visar att våldet främst uppmärksammades genom att barnet redogjorde för sin situation för myndigheter med anmälningsplikt. Våldet kunde även avslöjas av barnets syskon, föräldrar, släktningar eller andra som observerat tecken som tyder på våld. Den tidigare forskningen visar dessutom ett behov av att förbättra socialsekreterares kompetens och utbildning inom barnskyddet. Socialsekreterare har olika bedömningar trots att de utgick från samma eller liknande uppgifter. Studien består av teoretiska utgångspunkter i form av byråkrati på gatunivå och handlingsutrymme. Resultatet visar att socialsekreterarnas kännedom om våldet främst kom genom orosanmälningar. Socialsekreterarna inom båda kommunerna hade liknande hantering av ärendena och upplevde utmaningar avseende att få barn att berätta om våld. Socialsekreterarna upplevde att de har tillräckligt med kompetens för att hantera våldsärenden, samtidigt upplevs en brist på utbildningsmöjligheter. I resultatet framkommer förbättringsområden inom hanteringen av våldsärenden. Bland annat inom uppföljande stöd efter barnahusförhör samt förbättrad lagstiftning. / This qualitative study is about social services work with children who are exposed to violence. The purpose is to explore how social workers handle reports of violence affecting children. The study explores social workers' experiences and practices in cases of violence. The sample consists of five social workers in two medium-sized municipalities in Sweden. The study includes a background section consisting of the child's perspective and the normalization process of violence. Previous research shows that violence was mainly noticed when children explained their situation to authorities. The violence could be disclosed by siblings, parents, relatives, or others who observed signs. Previous research shows a need to improve the competence of social workers since different assessments can be made although the same data is presented. The study consists of theoretical starting points in the form of bureaucracy at street level and room for action. The results show that social workers' knowledge of the violence was mainly through reports of concern. Social workers in both municipalities had similar routines and they both experienced challenges in getting children to talk about violence. The results reveal areas for improvement in the practices regarding cases of violence. Among other things within follow-up support after orphanage hearings and improved legislation.

The aim of this essay was to describe how school social workers can help and support students with parents who abuse alcohol or other drugs. We wanted to see how school social workers room for action is presented and how it affects their work with students living with parents who are abusing. We used a qualitative method to elucidate how school social workers handle this issue in a more profound way. By conducting semistructured interviews with six school social workers in one province in southern Sweden we gained exhaustive and detailed answers. In the analysis we used street level bureaucracy and theory of recognition. The result showed that the school social workers regard their overarching room of action as very wide inside school but limited outside. At school the school social worker can support the students with supportive counseling and adapted school attendance. One important task of the school social worker is to help the student to get in contact with other organizations for example, support groups for children. We also found that cooperation is an important part as the school social workers describe themselves as “the spider in the web” with the task of connecting and sharing knowledge with other personnel and organizations. The relation with the student is important to be able to support the students or guide them further. School social workers also regard school as a good place to detect and identify these students, but that it can be difficult to know who these students are. If a specific plan for working with students whose parents abuse alcohol or drugs would affect the school social workers work is difficult to say since none that we interviewed in this study had experience of one.

Att det i lagstiftningen inte finns en tydlig definition av vad skälig levnadsnivå är, medför bland annat en risk att behov av stöd för äldre bedöms på olika grunder. Syftet med studien är att undersöka biståndsbedömningar kring äldre i olika kommuner i Mellansverige för att se om det finns likheter och skillnader. Studien synliggör vilka bedömningsgrunder biståndshandläggare har samt fångar eventuella samband mellan biståndsbedömning och olika faktorer, till exempel arbetslivserfarenhet och kommun. Detta undersöktes genom en enkätstudie och analyser gjordes sedan i dataprogrammet IBM SPSS Statistics. De teoretiska utgångspunkterna för studien var handlingsutrymme, organisatorisk struktur, behovstolkning och åldrande. En av studiens slutsatser är att arbetslivserfarenheten är en individuell faktor som kan tänkas påverka tolkningen av vad skälig levnadsnivå faktiskt innebär, och att handlingsutrymmet hos dem med längre arbetslivserfarenhet och mer professionell kompetens upplevs begränsat då de upplever sig styrda av kommunala riktlinjer. Vidare är en slutsats att det finns skillnader i hur ofta biståndshandläggare beviljade insatsen städ och att detta grundar sig i den rådande politiska diskursen inom kommunen kring äldres behov samt vilket arbetssätt som råder. Studien kan bidra med att utveckla det sociala arbetets praktik till en mer likvärdig biståndsbedömning för de äldre / The fact that there is no clear definition of what a reasonable standard of living is in the legislation entails, among other things, implicates a risk that the need for support for the elderly is assessed on different grounds. The purpose of the study is to examine aid assessments for the elderly in different municipalities in the middle part of Sweden to see if there are similarities and differences. The study presents the basis for assessment aid administrators have and captures possible connections between aid assessment and various factors, for example work experience and municipality. This was investigated by a survey study and analyzes were then made in the computer program IBM SPSS Statistics. The theoretical starting points for the study were room for action, organizational structure, interpretation of needs and aging. One of the study's conclusions is that work experience is an individual factor that can conceivably influence the interpretation of what a reasonable standard of living actually means, and that the room for action of those with longer work experience and more professional competence is felt to be limited when they feel governed by municipal guidelines. Furthermore, a conclusion is that there are differences in how often aid administrators grant the cleaning contribution and that this is based on the prevailing political discourse around the needs of the elderly within the municipality and the working method that prevails. The study can contribute to developing the practice of social work towards a more equal assistance assessment for the elderly