Stabilisation and resuscitation in the delivery room is an integral part of the care of extremely premature newborns. The main task is to support essential life functions and to facilitate the adaptation of the immature organism to the extrauterine life. The current recommendations are well defined for the full term and late preterm newborns, but there is a lack of targeted recommendations for the stabilisation and resuscitation of extremely premature newborns. The research part of the submitted thesis summarises the most important results of clinical research performed in 2010-2015 at the Department of Neonatology of the Department of Gynecology and Obstetrics, VFN and First Faculty of Medicine, Charles University in Prague. The research evaluates the efficacy and side effects of the currently recommended methods of stabilisation and resuscitation of extremely premature neonates in the delivery room and presents some new and potentially useful techniques for delivery room care. A significant output of this work is the recommendation for practice, structured according to the gestational age of extremely premature newborns. The proposed guideline is based on our results of partial clinical trials and aims to improve the current level of stabilisation and resuscitation of extremely premature newborns...

Structural racism has been identified as a major source of medical vulnerability for urban populations. Police brutality is a consequence of structural racism and a critical social determinant of urban health that is associated with both physical and psychological injury. However, the presence of law enforcement agents is common in the healthcare setting, especially in the emergency department. The emergency department occupies a critical social role as a major source of healthcare for vulnerable urban populations, yet very little is known about patients’ opinions regarding police activity in the ED. This study contributes to the growing body of literature on the pathogenic effects of structural racism by designing trauma informed methodology to investigate patient perceptions of police presence in the emergency room. / Urban Bioethics

Sauer and Ahnlund (2021) believe that the care manager who works in social work is described as complex because the role involves having an approach to various individual needs that the individuals have. The difficulty is to assemble politics, profession and organizational choices as they, based on this, must take a stand in situations of ethical sensitivity. Previous research shows that guidelines, knowledge and interaction affect the care managers room for maneuver, where it is described that these can provide security and benefits. However, it appears that difficulties may arise in these parts of the decision-making process that the care managers as a profession has the task of implementing (Olaison, Torres & Forssell 2018; Janlöv, Hallberg & Petersson 2011). The purpose of the study is to investigate how the care managers in elderly care describe their role and how guidelines, knowledge and interaction affect the care managers in their decision-making. Semistructured interviews were conducted with seven care managers in elderly care. The study is alalyzed based on Lipsky´s (2010) theory of grassroots bureaucrats. The results show that the care managers are based on the individual´s needs at the center. However, the study shows that they describe guidelines, knowledge and interaction in different ways in relation to the decision-making process because they create different spaces for action. Our study shows that the role of care managers is contradictory which means that the elderly's need for help is treated in different ways, depending on which care manager they meet. / Sauer och Ahnlund (2021) menar att biståndshandläggare som arbetar inom det sociala arbetet beskrivs som en komplex roll då rollen innebär att ha ett förhållningssätt till olika individuella behov som individer har. Svårigheten är att knyta samman politik, profession samt organisatoriska val då de utifrån detta skall ta ställning kring situationer av etisk känslighet. Tidigare forskning visar att riktlinjer, kunskap och interaktion påverkar biståndshandläggares handlingsutrymme då det beskrivs att dessa kan ge trygghet och fördelar. Dock framkommer det att svårigheter kan uppstå inom dessa delar i beslutsprocessen som biståndshandläggare som profession har som uppgift att genomföra (Olaison, Torres & Forssell 2018; Janlöv, Hallberg & Petersson 2011). Syftet med studien är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen beskriver sin roll samt hur riktlinjer, kunskap och interaktion med klienterna och klienternas anhöriga påverkar biståndshandläggare i deras beslutsfattande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Studien analyseras utifrån Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att biståndshandläggarna utgår från den enskildes behov i centrum. Dock visar studien att de beskriver riktlinjer, kunskap och interaktion på olika sätt i förhållande till beslutsprocessen på grund av att de skapar olika handlingsutrymmen. Vår studie visar att rollen som biståndshandläggare är motstridig och innebär att äldres hjälpbehov behandlas på olika sätt, beroende på vilken biståndshandläggare de möter.

Cirka 8 mil väster om Stockholm ligger Strängnäs. En mindre stad som har sina rötter i den svenska medeltiden. Då staden under många år inte haft någon egentlig publik samlingsbyggnad så blev idén med att uppföra en stadshall nere vid hamnområdet en positiv och spännande utmaning. De essentiella faktorerna som kom att specifikt ligga till grund för utformandet av "Strengnes stadshall" är därför följande: - Att utmana norrläget genom att låta ljuset/solen nå byggkropparnas "väsentliga" delar, samt omgivningen med boenden som idag har fullt exponerat söder- och västläge. Därför anpassas byggnadens höjd och takvinklar till solens bana. - Att skapa en fysiskt "lätt" och följsam struktur som samtidigt dockar minimalt mot den söderliggande tegelbyggnaden vilket samtidigt skapar en takgårdsplats som öppnar sig mot hamnområdet i väst och kvällssol. - Att arbeta efter en estetisk formel med en exteriör materialitet som allierar sig med den "lilla" staden och det torgliknande hamnområdet. Byggnaden består därav av två sammanlänkade byggkroppar med två huvudsakliga funktioner där begrepp som "nytta och nöje" samspelar i de olika rumsligheterna. Med hänsyn till fastighetens exponering mot bland annat den stora öppna torgytan åt väster har beaktande därför tagits i såväl det invändiga som det utvändiga rummet, både i termer av visuell och funktionell upplevelse. / About 50 miles west of Stockholm is Strängnäs located. A small town that has its roots in the Swedish Middle Ages. Since the city for many years did not have any actual public collection building, the idea of ​​creating a city hall down by the harbor area became a positive and exciting challenge. The essential factors that came to specifically form the basis for designing the "Strengnes City Hall" are therefore the following: - To challenge the northern position by letting the light / sun reach the "essential" parts of the building bodies, as well as the surroundings with accommodation that today has fully exposed sunlight from south and west. Therefore, the height of the building and ceiling angles are adapted to the sun's path. - Creating a physically "light" and compliant structure that at the same time docks minimally against the south-facing brick building, which at the same time creates a courtyard on the roof that opens to the harbor area in the west and evening sun. - Working according to an aesthetic formula with an exterior materiality that alloys itself with the "small" town and the square-like harbor area. The building therefore consists of two interconnected building bodies with two main functions where concepts such as "utility and pleasure" interact in the different spatialities. With regard to the property's exposure to the large open square area to the west, consideration has therefore been taken in both the interior as well as the exterior room, both in terms of visual and functional experience.

Syftet med litteraturstudien är att utforska hur sjukhusmiljön påverkar patienter inom sluten somatisk vård. Med sjukhusmiljö avsågs utformningen och designen av sjukhusmiljön och miljömässiga faktorer/komponenter i denna. Metoden för utförandet av litteraturstudien har inspirerats av Goodmans modell. Urvalet bestod av 13 empiriska vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. Resultaten som funnits berör musik, ljus, ljud, akustik, patientrum, enkelrum/delade patientrum, patientsäng, sängplats, privat utrymme, avdelningens utformning, fönster och bekvämligheter/hjälpmedel. Det har visat sig att de patienter som tyckte att musiken som spelades för dem var behaglig, även i hög grad upplevde sig som avslappnade. Musik har även funnits dölja olika typer av ljud under bypassoperation. Bra akustik har bidragit till en lägre incidens av återinläggning för patienter som varit inlagda för intensivvård på en hjärtavdelning. Patientens upplevelse av patientrummet har funnits påverka värderingen av sjuksköterskor, läkare och sjukhuset. Det har visat sig att privat utrymme är viktigt för patienter i sjukhusmiljön. Avsaknad av bekvämligheter och hjälpmedel leder till att patienter upplever känsla av förlorad självs-tändighet och kontroll. Slutsatsen är att sjukhusmiljön borde utformas mer genomtänkt med hjälp av forskningsresultat. För att förbättra sjukhusmiljön krävs inte alltid kostsamma renoveringar, sjuksköterskor kan i sitt omvårdnadsarbete förbättra miljön omkring patienten. Musik visade sig ha en positiv effekt på patienter som vistas i sjukhusmiljö. / The aim of this literature study is to investigate how the hospital environment influences patients that are within the somatic care. With hospital environment the authors intended hospital design and environmental factors. The method used for this study is inspired by the Goodman model. The sample was 13 scientific articles that was examined and analysed. The result that was to be found concern music, light, acoustics, patient room, single room/multioccupancy room, patient bed, place of bed, privacy, ward design, windows and facilities. Patients that enjoyed the music played for them also felt a higher level of relaxation. It has been found that music can camouflage different types of noise during bypass procedure. Good acoustics contributed to a lower incident of rehospitalization for patients whom had been hospitalized at an intensive coronary heart unit. The patients perception of their room was found to influence there perception and valuation of nurses, medicines and the hospital. The feeling of privacy is important for patients staying in a hospital environment. The lack of facilities might cause the patient a feeling of lost independence and personal control. The conclusion is that the hospital environment should be designed with more thought and by using scientific results. To improve the hospital environment it is not always necessary with expensive renovations, nurses could complement their care of the patient by improving the hospital environment.

Kommunikation är en viktig del inom ambulanssjukvård, framför allt i samband med överlämning av patienter och vid den överrapportering som sker mellan ambulanssjuksköterskan och mottagande hälso- och sjukvårdspersonal på exempelvis en akutmottagning. Bristfällig kommunikation kan i sin tur leda till att information missas att rapporteras och kan leda till att patientsäkerheten blir lidande. Det handlar inte bara om bristande kommunikation som påverkar patientsäkerheten utan även om stress eller brist på erfarenhet hos ambulanssjuksköterskor. Forskning kring kommunikation inom omvårdnad finns, men forskningen inom området överrapportering mellan ambulanssjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal är begränsad. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering av patienter på akutrummet. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Nio ambulanssjuksköterskor med yrkeserfarenhet mellan 2,5 till 14 år intervjuades med semistrukturerade intervjuer. För att analysera den insamlade datan användes kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) modell. Resultatet visade att SBAR (situation, bakgrund, aktuell bedömning, rekommendation) är den modell som ambulanssjuksköterskorna i grunden försöker använda sig av på akutrummet, men med viss modifikation av modellen beroende på vilken typ av patient som de har framför sig. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att det var ett stressmoment när hälso- och sjukvårdspersonal avbröt eller kom in under deras överrapportering på akutrummet, främst var det ambulanssjuksköterskorna som var nya inom yrket som upplevde det. Däremot uttryckte ambulanssjuksköterskorna med erfarenheter (>5 år) inom verksamheten att överrapporteringen på akutrummet fungerade bra överlag men att det kan behövas tydligare strukturer. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att de blev ifrågasatta trots erfarenheter, mer än vad de blev bemötta med respekt. / Communication is an important part of ambulance care, above all in connection with the handover of patients and in the over-reporting that takes place between the ambulance nurse and the receiving healthcare staff in, for example, an emergency department. Inadequate communication can in turn lead to information being omitted in the reporting which can threaten patient safety. It is not only lack of communication that affects patient safety, but also stress or lack of experience on the part of ambulance nurses. Research on communication in nursing exists, but there is a knowledge gap regarding over-reporting between ambulance nurses and other healthcare personnel. The purpose of the study was to describe the experiences of ambulance nurses when overreporting patients in the emergency room. A qualitative interview study with an inductive approach was carried out. Nine ambulance nurses with professional experience between 2.5 and 14 years were interviewed using semi-structured interviews. To analyze the collected data, qualitative content analysis was used according to Graneheim and Lundman's (2004) model. The result showed that SBAR (situation, background, assessment, recommendation) is the model that the ambulance nurses basically try to use in the emergency room, but with some modification of the model depending on the type of patient they have in front of them. The ambulance nurses felt that it was a stressful moment when health and medical personnel interrupted or entered during their overreporting in the emergency room. But it was mainly the ambulance nurses who were new in the profession who experienced it. In contrast, the ambulance nurses with experience (>5 years) in the operation expressed that the over-reporting in the emergency room worked well overall, but that clearer structures may be needed. The ambulance nurses felt that they were questioned despite their experience, more than they were treated with respect.

The purpose of this study was to investigate how the social workers work with the best interests of the child has changed since the incorporation of the Convention on the Rights of the Child(CRC) in 2020. It was also to see how their work with the child's right to participation, and how the social workersroom for action has been affected by the incorporation of the CRC. To answer the questions of the study, we chose a qualitative method. The collected data came from interviews with social workers who work in different areas and in different parts of Sweden. As a theoretical frame of reference, we used the concept of room for action and Lipsky´s theory of grassroots bureaucrats. The results showed that the more the respondents worked with children, the smaller the difference and the less they worked with children, the bigger the difference.Something that has changed since the CRC became law is that there has been greater clarity around the best interests of the child. Something that the study shows is how lack of resources has affected the work with the best interests of the child. The reason why those who work with children did not experience any difference in their work before and after the CRC became law is to some extent due to the social workers working method, the childs need in center (BBIC). / Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomernas arbete med barnets bästa förändrats sedan inkorporeringen av barnkonventionen 2020. Syftet var också att undersöka hur socionomerna arbetade med barnets rätt till delaktighet, samt hur socionomernas handlingsutrymme påverkades av inkorporeringen av barnkonventionen. Som teoretisk referensram använde vi oss av begreppet handlingsutrymme samt Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. För att besvara studiens frågeställningar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom intervjuer med sju socionomer som arbetade inom olika områden inom socialtjänsten och i olika delar av Sverige. Resultatet visade att i de verksamheter respondenterna arbetade direkt med barn blev skillnaden i arbetet mindre medande som arbetade i verksamheter som inte vände sig direkt mot barn märkte större skillnad. En av skillnaderna respondenterna såg sedan inkorporeringen var att det blivit tydligare vad som är barnets bästa. Något som under studiens gång tydligt framkom var hur resursbrister påverkade arbetet med barnets bästa. Anledningen till att de som arbetar med barn inte upplevde någon markant skillnad i arbetet före och efter inkorporeringen av barnkonventionen som lag beror till viss del på arbetsmodellen Barns behov i centrum (BBIC).

Bakgrund Att förlösas med kejsarsnitt fortsätter att öka internationellt och något nationellt och är även förenligt med risker. Kejsarsnittsfrekvensen varierar stort i Sveriges olika län och tros delvis bero på att kriterier och rutiner för kejsarsnitt skiljer sig åt. Syfte Att beskriva hur operationssjuksköterskans roll i det interprofessionella teamet vid kejsarsnitt framställs i riktlinjer vid svenska sjukhus som utför kejsarsnitt Metod En totalundersökning av Sveriges sjukhus riktlinjer vid kejsarsnitt ledde till att en tvärsnittsstudie med kvantitativ deskriptiv design användes. Riktlinjerna färgkodades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och en granskningsmall gjordes för att enhetligt kunna beskriva hur operationssjuksköterskans roll framställs i respektive riktlinje. Ett reliabilitetstest på mallen gjordes och Cronbach’s alfa beräknades till 0,891. Resultat 29 av 41 av Sveriges sjukhus som utför kejsarsnitt är representerade i studien. Operationssjuksköterskans roll identifierades slutligen utifrån fyra strukturer; direkt omnämnd, indirekt omnämnd, del i det interprofessionella teamet och beskriven utifrån variabler. Vid analys av riktlinjerna utifrån granskningsmallen, framkom det att i elektiva riktlinjer var det 4 sjukhus som hade över 75 % av variablerna i sina riktlinjer, vid akuta 8 och urakuta 11. Slutsats Riktlinjerna är mer samstämmiga i beskrivningen av operationssjuksköterskans roll vid urakuta riktlinjer dock inte alltid med en arbetsbeskrivning. En tydlig framställning av operationssjuksköterskans roll skulle kunna uppnås genom att använda variabler i den framtagna granskningsmallen och därmed bidra till ökad patientsäkerhet och mer likvärdig vård. / Background Cesarean delivery continues to increase internationally and somewhat nationally and also includes risks. The frequency varies greatly in Sweden's counties and is believed to be partly due to that the criteria and routines for cesarean sections differ. Aim To describe how the operating room nurse in the interprofessional team in cesarean section is stated in guidelines at Swedish hospitals that perform cesarean sections.  Method A total survey of Sweden's hospital guidelines for cesarean sections led to the use of a cross-sectional study with a quantitative descriptive design. The guidelines were color-coded based on a systems theory perspective and a review template was made to be able to uniformly describe how the operating room nurse is presented in each guideline. A reliability test on the template was done and Cronbach's alpha was calculated to be 0.891. Result 29 of 41 of Sweden's hospitals that perform cesarean sections are represented in the study. The operating room nurse was ultimately identified based on four structures; directly mentioned, indirectly mentioned, part of the interprofessional team and described based on variables. When analyzing the guidelines based on the review template, it emerged that in elective guidelines, there were 4 hospitals that had over 75 percent of the variables in their guidelines, in acute 8 and in emergency 11.  Conclusion The guidelines are more consistent in the description of the operating room nurse in emergency procedures, although not always with a work description. A clear presentation of the operating room nurse could be achieved by using variables in the developed review template and thus contribute to increased patient safety and more equal care.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som orsakar 2,8 miljoner dödsfall per år. Övervikt definieras utifrån BMI (Body Mass Index), vilket är en uppskattning av det totala kroppsfettet i förhållande mellan vikt och längd. Många genomgår idag kirurgi som sista alternativ till att lyckas gå ner i vikt. Bariatrisk kirurgi är ett samlingsnamn för de kirurgiska ingrepp som syftar till viktminskning, vilket i många fall också leder till en bättre livskvalitet. Patientgruppen är stigmatiserad och upplever ofta ett fördomsfullt bemötande i samhället. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av att ha genomgått bariatrisk kirurgi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts och involverade 18 intervjustudier som söktes fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Data analyserades enligt Bettany-Saltikov & McSherrys´s metod i nio steg. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman respektive nio kategorier. I Resultatet framkom patienternas varierade upplevelser efter bariatrisk kirurgi, samt de svårigheter de stod inför. Slutsats: Studien belyser den komplexitet som bariatriska patienter står inför efter behandlande kirurgi. Vilket ses som viktig att ha kännedom om, för att ge dessa patienter rätt förutsättningar att hantera sin vardag. De krävs livslånga insatser och stöd från både behandlande enheter och familj. Studien hoppas även eliminera de stigma som finns runt överviktiga personer generellt. / Background: Overweight and obesity is a global problem that causes 2.8 million deaths per year. Overweight is defined based on BMI (Body Mass Index), which is an estimate of total body fat in relation to weight and height. Many people today undergo surgery as a last option to succeed in losing weight. Bariatric surgery is a collective name for the surgical interventions that aim at weight loss, which in many cases also leads to a better quality of life. This group of patients is stigmatized and often experiences prejudiced treatment in society. Aim: The aim of the study was to investigate patients' experience of having undergone bariatric surgery. Method: A qualitative literature study with an inductive approach was carried out and involved 18 interview studies that were found in the databases, Cinahl and Pubmed. Data were analyzed according to Bettany-Saltikov & McSherry's method in nine steps. Result: The analysis resulted in four themes and nine categories respectively. In the result, the patients' varied experiences after bariatric surgery emerged, as well as the difficulties they faced. Conclusion: The study highlights the complexity bariatric patients face after curative surgery. Which is seen as important to be aware of, in order to give these patients, the right conditions to manage their everyday life. They require lifelong efforts and support from both treating units and family. The study also hopes to eliminate the stigma surrounding overweight people in general.

Titel: ”Ingen ung ska bli kriminell” - Ett brottsförebyggande samverkansarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritid mot ungdomskriminalitet. Studiens syfte är att undersöka samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid (SSPF) vid ett förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet i en stad i Hallands län. Samverkan utgör en central roll i denna typ av arbete i syfte att fånga upp samt förebygga att unga hamnar i kriminalitet. För att möjliggöra detta förutsätter det en fungerande samverkan mellan olika myndigheter. Genom en kvalitativ studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med verksamma aktörer i den utvalda staden för att undersöka vilka hinder och möjligheter aktörerna upplevde samt effekter av samverkansarbetet. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning inom området och utvalda teorier för att förklara samverkansprocessen. Resultatet visade på en ökad förståelse av de olika aktörernas roll i samverkan. Det visade även att drivkraften var att sträva efter gemensamma mål, att ha en vilja samt engagemang. Dessutom visar resultatet att faktorer som relationsskapande och samsyn var av stor betydelse för en god samverkan. Hinder som framkom i studien var bristen på ekonomiska resurser samt tid. Positiva effekter som visades var hur samverkan möjliggjorde arbetet att fånga upp barn och ungdomar i ett tidigt skede för att förhindra utveckling av ett normbrytande beteende. / Title: ”No young person should become a criminal” - Crime prevention collaborative work between schools, social services, police and free time (activities), against youth crime. The purpose of this study is to examine the collaboration between social services, schools, police and free time activities (SSPF) in an effort to prevent youth criminality in Hallands county. Collaboration plays a central role in this type of effort in order to catch and prevent young people from falling into crime. To make this possible, it requires an effective cooperation between different authorities. Through a qualitative study, semi-structured interviews are conducted with people active within the city to investigate what obstacles and opportunities people experienced and the effects of the collaboration. The results were analysed using previous research in the field and selected theories to explain the collaboration process. The result showed an increased understanding of the role of the various people involved in the collaboration. It also showed driving forces such as motivation for common goals, having a will and commitment. Furthermore, the results show that factors such as relationship building and consensus were of great importance for good collaboration. Obstacles that emerged in the study were financial resources and lack of time. Positive effects that were shown were how the collaboration made it possible to embrace children and young people at an early stage to prevent the development of a norm-breaking behaviour.