<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma.</p><p>För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh’s narrativa verktyg.</p><p>Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas.</p>

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Under våren 2008 utförde jag mitt examensarbete på Utvecklingsverkstaden, inom Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Uppdraget bestod i att presentera förslag på ett skyltsystem som skulle vara <em style="mso-bidi-font-style: normal;">modernt, professionellt utformat och ha ett <em style="mso-bidi-font-style: normal;">enhetligt utseende. Den befintliga skyltparken var kraftigt eftersatt och föråldrad. </span></span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Syftet formulerades till att utforma förslag på ett tydligt skyltsystem som skulle representera aktuell avdelning och dess verksamhet. Syftet innefattade även att ta fram övergripande riktlinjer om placering, för varje kategori av skyltar. Hänsyn skulle tas till lagar, regler, åsikter, samt till redan påbörjad uppfräschning av avdelningen. </span></span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Uppdraget var i hög grad verklighetsbaserat med många diskussioner runt förverkligande. </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Jag har inventerat och klassificerat befintliga skyltar. Fakta har inhämtats i litteratur, genom intervju, genom diskussion med anställda på avdelningen och andra på företaget. Flera fältstudier har utförts. Idéarbetet och skissandet genomfördes med hjälp av olika datorprogram. Det som visades upp för uppdragsgivaren och andra medarbetare mottogs väl. De åsikter som kom fram har lett till ett omarbetat och bättre förslag. Som resultat kan jag redovisa förslag på ett skyltsystem med god Informationsdesign. Riktlinjer om placering är också framtaget. </span></span> <p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">I sent skede av examensarbetet uppdagades det, av en händelse, att inga skyltförslag som skilde sig från företagets standardiserade skyltsystem kunde komma i fråga att förverkligas. I samråd med min handledare och ex-jobbskoordinatorn ändrade jag då planeringen för avslutningen av arbetet. I stället för en avslutande utvärdering hos de anställda togs beslut om att istället beskriva i text och bild hur jag angrep och resonerade kring den ändrade situationen. </span></span></span>

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda på hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, så att det går att få en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.     Resultatet från min studie är grundat på, prototyping, intervjuer, och en enkät.   Min undersökning visade att för att det ska gå att få en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tänkt målgrupp och budskap. Felaktiga eller för många informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar på information som inte är nödvändig, eller till och med felaktig, för att förstå hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för låg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svårtolkad. Min undersökning visade också att visuella detaljer som är svåra att formge, bör kompletteras med t.ex. texter, symboler, röster och illustrationer.

Eskilstuna Folkhögskola is located in Munktellstaden in Eskilstuna. The school has two separate buildings with entrances that are difficult to find. By having two separate buildings, and to be in an area where there are rules and guidelines for the area's environment, makes it difficult to guide visitors to the school premises. The purpose of my research was to examine how to guide visitors to the school, and how to increase understanding that the school's various buildings are connected. Through practices such as site analysis, interviews, I found that the guidelines are not adapted to the current situation that is established in the district. Through theory and empirical material I have produced a design proposal to facilitate Wayfinding to Eskilstuna Folkhögskola. This is presented as a landmark and a clarification of the schools entrances and signage.

Den här rapporten beskriver ett examensarbete som fördjupat sig i rummet som informationsbärare. Studieobjektet var gårdsplanen till en nyförvaltad fastighet som ska skifta funktion från äldreboende till företagslokaler och lägenhetsboende. Arbetet skedde i samarbete med utvecklingsbolaget Nygarn Utveckling AB och var förlagt i Östergarn på östra Gotland. Målet var att skapa en attraktiv och lättorienterad miljö i anslutning till fastigheten. För att nå målet har teorier om bland annat miljöpsykologi, färglära och rumsdesign samt kvalitativa observationer, analyser och intervju använts. Resultatet blev ett förslag som innebär att den framförliggande gårdsplanen till fastigheten förändras. Marken kuperas och nya gångvägar, planteringar och parkering anläggs och gårdsplanens form och uttryck blir därmed både mer intimt och parklikt samtidigt som orienteringsbarheten ökar. / This report describes a degree project about space as a information carrier. The object of study was a yard belonging to a recently accessed property that will shift function from retirement home to apartments and commercial premises. The work was done in collaboration with Nygarn Utveckling AB and was stationed in Östergarn on eastern Gotland, Sweden. The aim was to create an attractive and easy-oriented environment adjacent to the property. To succeed, theories including environmental psychology and spatial design, and qualitative observations, analyzes and interview have been used. The result was a proposal whereby the landscape of the front yard changes. New footpaths, plantation and parking construction makes the form of the yard change and the expression becomes both more intimate and park-like while making it easy to navigate.

Det här är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka utvecklingsmöjligheterna för den rumsliga utformningen i X huvudentré, med målet om att rumsligt stärka informationslänken mellan företaget och besökare. Genom att skapa en förståelse för hur rummets gestaltning samspelar med människans upplevelse ges en större insikt i hur ett rum bör utformas för ett bestämt syfte, både för att kunna stödja en praktisk funktion och även en visuell upplevelse. Syftet med de undersökningar som utförts i examensarbetet har varit att få en uppfattning kring besökarnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentré. Huruvida rummet som informationslänk fungerar mellan företag och besökare. Genom att använda mig av olika metoder såsom litteraturstudie, semistrukturerad intervju, observationer, notationer och enkäter kunde en bristande informativ länk konstateras. Med stöd av litteratur och olika forsknings- teorier har jag designat en modul där olika rumsliga element har inkluderats, för att på ett tydligare och mer integrerande sätt presentera företaget. Med modulens centrala placering skapas ett mer lättillgängligt informationsflöde i rummet. Modulens form och innehåll väcker besökarens intresse ”på vägen”. Det blir en central plats för information, där företaget genom sin moderna teknik kan förmedla nya projekt, sin visionsbild och på så sätt stärka sin image.

Systembolaget är ett statligt ägt företag som har monopol på försäljning av alkohol i Sverige. Deras mål är att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt utan vinstmaximering, syftet med försäljningen är inte att sälja fler artiklar. Butikskommunikation är en inriktning inom rumslig gestaltning som intresserar mig. I samband med ett besök på en av Systembolagets butiker insåg jag att det fanns problem med den nuvarande butikslayouten. En kontakt påbörjades med personal på huvudkontoret och efter ett möte hos dem startades ett samarbete för att ta fram ett förslag på hur deras butikslayout kan ändras. Utifrån metoder som rumsanalys, observation och intervju med butikspersonalen gavs en helhetsbild över den nuvarande butikslayouten och vilka delar som eventuellt skulle behöva ändras. Med hjälp av insamlad information i form av teorier har ett gestaltningsförslag tagits fram, det visar hur en butikslayout kan utformas för att vara tillgänglig, framkomlig och strukturerad. / <p>För att få förståelse i hur butikskommunikation fungerar i detta sammanhang se Systembolagets reklamfilm på: https://www.youtube.com/watch?v=L4t-fCKQCP4</p>

Den här rapporten avhandlar arbetet med att ta fram ett förslag som förlänger Volvos kärnvärden - kvalitet, säkerhet och miljöhänsyn, ut i Utvecklingsverkstaden på Volvo Construction Equipment, Hauler Loader Business Line, i Eskilstuna. Förslaget är utformat som ett koncept, som ska kunna överföras till andra verkstadsmiljöer på Volvo, om så önskas. Idéförslaget har baserats på en studie av den befintliga Utvecklingsversktaden. En modell av verkstaden i skala 1:50 utformades som presentationsmedium. Vid examensarbetets slut har förslaget presenterats och utvärderats av målgruppen. Den primära målgruppen har varit de anställda på avdelningen. Slutsatserna av arbetet är att en informationsbärande interiör kan formges för att representera ett företags kärnvärden och visa på innovation och framtidstänk. De visar också på att en fysisk modell är ett bra medium för en presentation av ett förslag till en informativ estetisk utformning.

This study was performed at Thomas Arena in Strängnäs, Sweden. The reason ofthe study was to see how to perform an enhancement in the orientatabilitybetween the entrance and the locker rooms. By looking at how the environmentinteract with the users when it comes to orientatability, the study should give agreater understanding in how the entrance should be evolved to enhance theorientatability. A qualitative study was performed, where observations andinterviews studies was used to collect the data. By the result you could see that theenvironment between the entrance en the looker rooms was hard to understand,and was affecting the users in their orientation. With the support of literature,earlier research and the results that the empiricism showed a draft was made, werespatial elements clarified the orientatability. / Denna studie är gjord vid Thomas Arena i Strängnäs. Syftet har varit attundersöka hur man kan öka orienterbarheten mellan entrén och sporthallensomklädningsrum. Genom att se hur miljön påverkar användarnas möjlighet attnavigera sig ges en större förståelse för hur entrén bör utformas för att stödjaderas orientering. En kvalitativ studie har gjorts där observation- ochintervjustudier använts för insamling av data. I resultatet kunde man konstatera attmiljön mellan entrén och sporthallens omklädningsrum är svårbegriplig ochpåverkar användarnas möjligheter att orientera sig. Med stöd av litteratur ochtidigare forskning och de resultat empirin visat på har ett förslag tagits fram, därolika rumsliga element tydliggör orienterbarheten.

Den här studien är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetet omfattar tio veckor av studier som har resulterat i en rapport samt ett gestaltningsförslag. Fokus i studien har varit på att undersöka vilka funktioner som bör tydliggöras i väntrummet på ungdomshälsan i Uppsala. Efter litteraturstudier och insamling av empirisk data har ett designförslag tagits fram. I designförslaget har väntrumsytan utökats. En ny planlösnings syftar till att skapa förutsättningar för både integritet och öppenhet. Ett färgkoncept i väntrummet bidrar till att ungdomarna lättare kan orientera sig samtidigt som informationen om yrkesgrupperna, på ungdomshälsan, synliggjorts. / This study is a thesis in information design, focusing on spatial design. The thesis includes ten weeks of study, which has resulted in a report and a design proposal. The aim of the thesis has been to study the functions that need to be clearer in the waiting room in the adolescence healthcare center in Uppsala. The design proposal is based on literature studies and the collection of empirical data. In the design proposal the waiting room area in the adolescence healthcare center has been made larger, with a new spatial plan that aims to create opportunities for both privacy and openness. A colour concept makes it both easier for the young people to orientate in the waiting room as well as enhancing visual information about the available professions.