No description available.

Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma. För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh’s narrativa verktyg. Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas.

Lager på lager är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning i samarbete med Västerås konstmuseum. Projektet går ut på att förtydliga och synliggöra stadens offentliga konstverk med hjälp av olika typer av tillägg eller gestaltningar. Många av stadens offentliga konstverk besitter mycket föråldrade budskap och normer som inte stämmer överens med dagens samhällsnormer och värderingar.   Mitt arbete syftar till att skapa förståelse för hur ett offentligt konstverk kan bli synligt och samtidigt skapa en ifrågasättande attityd till en skulpturs grundläggande normer. Med stöd av litteratur och resultat från omvärldsanalys, rumsliganalys, formalanalys och en observation har jag tagit fram ett gestaltningsförslag som jag applicerat vid konstverket Eva som är en skulptur i Botaniska trädgården i Västerås. Eva föreställer en kvinna som med ett passivt uttryck poserar naket.   Med hjälp av min gestaltning kommer Eva som konstverk och hennes inneboende normer och budskap synliggöras för att få fler människor att uppmärksamma dem. Något som förhoppningsvis både kan skapa intresse och debatt.

Bachelor thesis in information design, field of study: spatial design.  Calix and Preciform are companies that manufacture products for the car industry. They have both factory and office spaces on their premises and many of their customer meetings occur on site. The employees are displeased with their workplace since they feel that it is disorganised, and they desire a workplace that has a coherent spatial design.  This study will explore how hierarchies and storytelling can be used to create a workplace that communicates the company’s identity whilst helping first time visitors with wayfinding. Literature studies about legibility, corporate storytelling, spatial experience, colour and form together with methods of observation and a survey have been the foundation for a design proposal that is presented through sketches and 3D pictures. Keywords: information design, spatial design, legibility, corporate identity, wayshowing / Examensarbete på grundnivå, informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Calix och Preciform är företag som arbetar med att skapa produkter till fordonsindustrin. I deras lokaler finns kontor och fabrik och kundmöten sker på plats i deras konferensrum och fikarum. Medarbetarna är missnöjda med miljön i lokalerna då det känns rörigt och de önskar en röd tråd och uppfräschning i utformningen. I den här studien undersöks hur hierarkier och berättande kan skapa en miljö som kommunicerar företagets identitet och samtidigt skapa en vägledning för förstagångsbesökare. Litteraturstudier om legibility, corporate storytelling, rumsupplevelse, färg och form i samband med observationer och frågeformulär har varit till grund för ett gestaltningsförslag som presenteras genom 3D bilder. Nyckelord: informationsdesign, rumslig gestaltning, legibility, företagsidentitet, vägledning

Den rumsliga gestaltningen på en plats påverkar människor upplevelse av miljön, mer eller mindre. Kortfattat sker detta genom tolkningsprocesser av information i hjärnan som samlats in genom människans sinnen, vilket innefattar den visuella perceptionen. Sjukhusentréer spelar en viktig roll som besökarens första fysiska möte med verksamheten. Det är viktigt att upplevelsen känns välkomnande och trygg eftersom det påverkar upplevelsen av sjukhusets vårdkvalitén på. Mälarsjukhuset har mottagit indikationer om att deras huvudentré upplevs brista i trygghet och välkomnande. Ett problem som genererade ett delprojekt och samarbetsmöjlighet med Mälarsjukhuset. Studien har därför undersökt Mälarsjukhusets huvudentré för att förstå varför miljön orsakar den upplevelsen hos besökare och hitta gestaltningens problemområden. Genom en HCD process har det sedan gjorts ett sökande efter gestaltningsfaktorer som kan bidraga till en tryggare och mer välkomnande upplevelse. Metoder som användes till att hitta lösningar var omvärldsanalys, frågeformulär och workshop som innehöll moodboards. Sammanställningen av studiens teori och empiri resulterade i en samling generella gestaltningsfaktorer och ett specifikt gestaltningsförslag för Mälarsjukhusets huvudentré. / Spatial design affects people’s experience of an environment, to lesser or greater degree. In short this is done through processes in the brain that interpret data gathered via the senses, including the visual senses. Hospital entrances play an important role as the visitor’s first physical encounter with the facility. It is important that the experience feels welcoming and safe as this can affect theoverall experience of the hospital’s quality of care. Mälarsjukhuset (Eskilstuna’s regionalhospital) has received indications that their main entrance is perceived to be lacking this safe and welcoming feeling. A problem that created a subproject and collaboration opportunity with Mälarsjukhuset. This study has therefore investigated the main entrance area to the Mälarsjukhuset to understand what in this environment causes a negative experience for visitors, and to identify problem areas in the spatial design. An investigation has been made, through an HCD process, to find spatial design factors that could contribute to a safer and more welcoming experience. The methods used to find solutions include example analysis, questionnaires and a workshop involving moodboards. The study's theory review and collected data resulted in a selection of generally applicable design factors and also a specific design proposal for the main entrance to the Mälarsjukhuset.

Det attraktiva Strömsstråket is a bachelor thesis in Information Design with a focus on spatial design. The purpose of this work is to investigate the possibility to clarify the connections between Mälardalen University via Strömsholmen to Munktellstaden in Eskilstuna, and at the same time, how the city of Eskilstuna can benefit from these connections. That is, how a street can create opportunities to connect different parts of the city and contribute to more people taking part in the area and choosing to stay there. The aim of this work is to develop a design proposal that visualizes a path connecting all these different parts of the city. A designproposal that can raise the movement pattern of the area by formulating places for social interaction for the primary target group wisch is the students, teachers and other active members ofMälardalen University. The methods used in this work are spatial analysis, experience bubbles, observation, notation analysis, interview and photo / video documentation. These methods, together with theoretical starting points, have laid the foundation for the final design proposal for a map that visualizes part of a new route between Mälardalen University and Munktellstaden in Eskilstuna. / Det attraktiva Strömsstråket är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det går att tydliggöra förbindelserna mellan Mälardalens högskola via Strömsholmen till Munktellstaden i Eskilstuna, samt även undersöka vad förbindelserna skulle kunna åstadkomma för staden. Det vill säga hur ett stråk kan bilda möjligheter att knyta ihop olika delar av staden och bidra till att fler tar del av området och väljer att vistas där. Målet med detta arbete är att ta fram ett gestaltningsförslag som visualiserar ett stråk som knyter samman olika delar av staden Eskilstuna och på så sätt även bidra till ett ökat rörelsemönster och skapa sociala mötesplatser där studenter, lärareforskare och andra verksamma på Mälardalens högskola är den primära målgruppen. De metoder som används i detta arbete är rumslig analys, upplevesebubblor,observation, notationsanalys, intervju och foto-/videodokumendation. Dessa metoder har tillsammans med teoretiska utgångspunkter lagt grunden till det slutliga gestaltningsförslaget om en karta som visualiserar en del av ett nytt stråk mellan Mälardalens högskola och Munktellstaden i Eskilstuna.

Detta är ett examensarbete som görs inom ämnet informationsdesign och rumslig gestaltning. Studien syftar till att undersöka orienterbarheten av en kreativ grundskola med profilinriktningarna dans, musik, teater och konst. I dagens likformiga skolmiljö med bristande vägvisning är det svårt att tolka sin position, riktning och överhuvudtaget se att det är en estetisk skola. Mer specifikt undersöker studien orienterbarheten till skolans profilområden för att stärka platsidentiteten, platstillhörigheten och förstagångsbesökarens förmåga att orientera och förstå platsen. Studien bygger på teorier inom wayshowing, orientering, kognition, perception och rumslig kommunikation och hur detta kan sammanfogas i ett gestaltningsförslag som väger in barnens perspektiv på vad deras profiler betyder för dem och hur det kan ta uttryck i den rumsliga gestaltningen. Studien tar ett deltagande designperspektiv och inkluderar barnens perspektiv i hela processen. Studien undersöker hur de tolkar dagens skolmiljö, deras orienteringsförmåga, vilka visuella element som stödjer förstagångsanvändarens mentala bild idag, samt i förståelsen för vad deras profil betyder för dem och hur det kan ta uttryck i korridorerna för att kommunicera och vägleda med platsidentiteten. Utifrån teoretisk grund och insamlad empiri presenteras ett gestaltningsförslag som utgår från Entréskolan i Örebro. Gestaltningsförslaget och processen som redovisas visar på hur barn kan inkluderas och involveras i en designprocess och låta deras idéer inspirera och komma till uttryck i de lokaler de spenderar stor del av sin tid i samtidigt som miljön får en starkare platsidentitet och orienterarbarhet. / This is a thesis project conducted within the field of information design, spatial design. The study aims to investigate the orientability of a creative primary school with specialized profiles in dance, music, theatre, and art. In today's homogeneous school environment with insufficient wayfinding, it is difficult to interpret one's position, direction, and even recognize the school as an aesthetic institution. More specifically, the study examines the navigability to the school's specialized profiles to enhance place identity, place attachment, and the ability of first-time visitors to orient themselves and understand the place. The study is based on theories in wayshowing, orientation, cognition, perception, and spatial communication and how these can be integrated into a design proposal that considers children's perspectives in what their profiles mean to them and how it can be expressed in the spatial design. The study takes a participatory design approach and includes children's perspectives throughout the process. This study examines how they interpret today’s school environment, their orientation ability, which visual elements support their mental image and seeks to understand their perception of their profile and how can be expressed in the corridors to communicate place identity. Based on the theoretical framework and collected empirical data, a design proposal is presented based on the Entréskolan in Örebro. The design proposal and process presented demonstrate how to involve and include children and let their ideas inspire and be expressed in the spaces they spend a large part of their time in, while also creating a stronger sense of place identity and orientability.

Att finna platsen - en kvalitativt studie med barn i fokus, i samarbete med planprogrammet Odlaren i Eskilstuna, är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. Studiens syfte har varit att undersöka hur en plats kan gestaltas med barnens önskemål och behov i fokus, samt hur platsen kan informera och kommunicera med barnen om hur den ska användas. Fokus ligger också på att undersöka hur navigering kan formges för att bli läsbart och läsligt för användarna. Det metodiska arbetet har innefattat observationer/platsanalyser, dialogmöten med barn och workshops samt semistrukturerade intervjuer. Urvalet av metoder genomfördes för att skapa en uppfattning om användarnas önskemål och behov, undersöka vad användarna ansåg bör finnas i de olika zonerna. Kunskap från relevanta yrkeskunniga personer finns också kopplat till studien. Studien har baserats på insamlad empiri och data, sammankopplad med teori har den resulterat i gestaltningsförslaget. Syftet med förslaget är att visa hur en lekplats med olika zoner för olika definierade aktiviteter kan utformas. Barnens åsikter och önskemål har gjort avtryck på navigationssystemet och platsens utformning i sig. I studien har barnen har varit delaktiga i utformningen av en framtida lekmiljö utomhus, här ska vikten av att påverka inte underskattas. Användarnas röster inkluderas i samhällets demokratiska process samtidigt som de bidrar till tillgängligheten men även till förbättrad hälsa och andra önskvärda sociala parametrar, precis som sällskaplighet och en känsla av bidrag och möjlighet till inflytande i utvecklingen. Men givetvis också den frihet och trygghet som en god lekmiljö ger både barn och föräldrar och andra.

Normer om manligt och kvinnligt har präglat idrotten under historien och än idag finns det föreställningar om hur män och kvinnor ska vara. Gym har historiskt sett varit för mannen, men är nu även en arena som kvinnor intagit. Dock finns det många historier om kvinnor som blir illa behandlade på gym och faktorn av det har blivit att tjejavdelningar och tjejgym har etablerats. Att skilja på män och kvinnor på detta vis löser inte det egentliga problemet. Den här studien ska undersöka hur män och kvinnor upplever gymmiljöer och hur det påverkar deras träning på gym. Till följd av det ska genusperspektivet appliceras på ett designförslag som har som mål att underlätta processen att hitta i en gymmiljö för en förstagångsbesökare. Genom litteraturstudier, platsanalyser, intervjuer med användare av gym och personal på gym samt en enkät blev resultatet en digital 3D-modell som grundar sig i ett befintligt gyms planlösning. Ett lösningsförslag som förbättrade vägledningen i miljön för förstagångsbesökare med hjälp av färgkodning, rumslig form och wayfinding i samband med träningszoner. Slutsatsen blev att det är bortom rumsliga egenskaper att skapa en gymmiljö där både män och kvinnor trivs och att det krävs en förändring i beteende och normer om vad vi anser är manligt och kvinnligt. Dock kan en förändring av rummet vara ett första steg i rätt riktning. / Norms about masculinity and femininity have characterized athletics throughout history and even today there are notions of how men and women should be. Gym has historically been for the man but is now also an arena that women have taken over. However, there are many stories of women being treated badly in gyms and the factor of that has been that girl departments and girl gyms have been established. Though the real problem cannot be solved by distinguishing men and women. This study will examine how men and women experience gym environments and how it affects their training at the gym. As a result, the gender perspective will be applied to a design proposal that aims to facilitate the process of finding in a gym environment for a first-time visitor. Through literature studies, site analyzes, interviews with users of gyms and staff at gyms and a survey, the result was a digital 3D model based on an existing gym's floor plan. A solution proposal that improved the guidance in the environment for first-time visitors with the help of color coding, spatial shape and wayfinding in connection with training zones. The conclusion was that it is beyond spatial characteristics to create a gym environment where both men and women thrive and that a change in behavior and norms is required about what we consider to be masculine and feminine. However, a change of the room can be a first step in the right direction.

This study is a degree project in information design with a focus on spatial design. This study is about investigating how students with a highly sensitive personality experience the study environment on Mälardalen's university campus. The purpose is also to investigate how, with the help of shape, color and symbols, one can communicate to the user which function the zones have.  In today's modern society, there are a variety of workplaces and everyone has different opinions about how to work. An officetype that aims for everyone to be able to choose for themselves how they want to work is flex office. In connection with the rebuilding of the campus in Eskilstuna, Mälardalen University has created a campus with an activity-based study environment, which is a type of flex office. In a flex office, there are usually different zones that meet different types of needs in the workplace. In this work, we look at whether these zones are communicated in a good way and whether the study places meet the needs of a highly sensitive student. The activity-based study environment on MDU's campus is today difficult to understand and the zones are hard to find. Is an activity-based study environment the right environment for a highly sensitive student to study in? Think a-loud protocol, space analysis and workshop have been used as methods in the study to be able to give a deeper understanding of the problem and to create a design proposal based on the methods. The theories that have been used in the study are wayfinding and wayshowing, visual communication in the room and the meanings of study places and zoning. / Detta arbete är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Den här studien handlar om att undersöka hur studenter med högkänslig personlighet upplever studiemiljön på Mälardalens universitetscampus. Syftet är även att undersöka hur man med hjälp av form, färg och symboler kan kommunicera vad de olika zonerna har för funktion. I dagens moderna samhälle finns en mängd olika arbetsplatser och alla har olika åsikter om hur man ska arbeta. En kontorstyp som syftar till att alla ska kunna välja själva hur de vill jobba är flexkontor. Mälardalens universitet (MDU) har i samband med ombyggnationen av campus i Eskilstuna skapat ett campus med en aktivitetsbaserad studiemiljö, vilket är en typ av flexkontor. I ett flexkontor brukar det finnas olika zoner som tillgodoser olika typer av behov på arbetsplatsen. I detta arbete tittar man på om dessa zoner kommuniceras på ett bra sätt och ifall studieplatserna tillgodoser de behov som en högkänslig student har. Den aktivitetsbaserade studiemiljö på MDUs campus är idag otydlig att förstå och zonerna är svåra att hitta till. Är en aktivitetsbaserad studiemiljö rätt miljö för en högkänslig student att studera i? Think a-loud protocol, platsanalys och workshop har använts som metoder i arbetet för att kunna ge en djupare förståelse för problemet samt för att kunna skapa ett designförslag baserat på metoderna. De teorier som har använts i arbetet är wayfinding och wayshowing, visuell kommunikation i rummet och studieplatsers betydelser och zonindelning.