This thesis work in information design with a focus on spatial design is about how people's needs, in addition to the natural ones, can be considered in a handicap toilet to include a broader target group. The study is a case study and was conducted together with the research institute Rise Sics, which is a multicultural company with employees of different ages. The empirical material that has been collected is through participatory observations, questionnaire surveys and focus groups. The study's questions are answered with the help of the collected empirical data and of the chosen theories about how a room can be made available through color and light and with principles in interaction design: affordance, signifiers, constraints, mappings, feedback and conceptual model. The aim of the study has been to deliver a design proposal that shows a breadth of inclusion aspects. The hope of the study is that it will inspire a change in other public toilet spaces, as the study has shown a need to change the toilet culture that exists today. / Det här är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien handlar om hur människors behov, utöver de naturliga, kan inkluderas på en handikapptoalett för att inkludera en bredare målgrupp. Undersökningen har gjorts som en fallstudie tillsammans med forskningsinstitutet Rise Sics i Västerås som är ett mångkulturellt företag med anställda i olika åldrar. Det empiriska material som har samlats in är genom deltagande observation, enkätundersökning och fokusgrupp. Frågeställningen i arbetet besvaras med hjälp den insamlade empirin samt av valda teorier om hur ett rum kan tillgängliggöras genom färg och ljus samt med principer inom interaktionsdesign: affordance, signifiers, constraints, mappings, feedback och conceptual model. Målsättningen med studien har varit att leverera ett gestaltningsförslag som visar på en bredd när det gäller inkluderingsaspekter. Förhoppningen med studien är att den ska inspirera till en förändring på andra allmänna toalettutrymmen, då det genom arbetets gång visat ett behov av att förändra toalettkulturen som finns idag.

Den här rapporten har tagits fram med stöd av bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, Resurscenter syn i Stockholm. Ett examensarbete där jag fördjupat mig i rummet som informationsbärare. Målet med studien har varit att ta fram en gestaltning som baseras på riktlinjer för hur ett modernt grundskoleklassrum kan utformas för att stödja orienteringen för barn med syntolkningssvårigheter. Detta för att möjliggöra en ökad tillgänglighet för målgruppen i den fysiska miljön, vilket i sin tur kan bidra till målgruppens självständighet och trygghet i skolan med förhoppning om ökad kunskapsutveckling. Lärandemiljön i ett klassrum för årskurs två i en av Stockholms nyare skolor har studerats för att ta reda på i hur stor utsträckning man idag tar hänsyn till barn med synnedsättning i framtagandet av nya skolor. För att nå målet har jag utgått från teorier och litteratur kring bland annat CVI, perception, orientering/wayfinding, färg och kontrast. Samtidigt har empiriska studier i form av kvalitativa intervjuer, observationer och analyser utförts. Resultatet av teori och empiri har visat att de viktigaste faktorerna för att skapa en funktionell miljö för barn med syntolkningssvårigheter är organiserad stabilitet, anpassningsbarhet och enkelhet. Bearbetning av dessa faktorer har resulterat i ett gestaltningsförslag som visar på att det finns goda förutsättningar att med hjälp av rumsliga element underlätta för barn med CVI att orientera sig i klassrummet. / This report is a degree project with the aim to increase the knowledge of the space as an information holder and have been developed with the support from National Agency for Special Needs Education and Schools (SPSM in Swedish) in Stockholm. The aim of the study was to develop a design proposal with guidelines for how a modern primary school classroom can be designed to support the orientation for children with visual interpretation difficulties. This is to increase access for the target group in the physical environment, which in turn can increase independence and safety at school with the hope of better learning. To find out how one today regards children with visual impairment learning environment in the development of new schools, a classroom have been studied in one of Stockholm's newer primary schools. To reach the goal, theories and literature on topics such as CVI, perception, orientation/wayfinding, colour and contrast was studied. Meanwhile, empirical studies in the form of interviews, observations, and analyzes was performed. The results of theory and empirical data have shown that the most important factors to create a functional environment for children with visual interpretation difficulties are organized stability, adaptability and simplicity. Processing of these factors has resulted in a design proposal, which shows that there are good prospects for using spatial elements to make it easier for children with CVI to orient themselves in the classroom.

Denna studie handlar om hur man med färg och rumslig formgivning kan öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö, med fokus på huvudentrén. Studien är ett examensarbete i Informationsdesign, med inriktningen rumslig gestaltning. Platsen för studien har varit huvudentrén på Avesta lasarett. Huvudentréhallen på Avesta lasarett upplevs idag som trång och uppfyller inte de behov som finns. Syftet med studien har varit att med hjälp av tidigare forskning och teorier, samt empiriska studier, hitta ett sätt att öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö. Detta med hjälp av en rumslig formgivning och ett skyltsystem som stödjer entréns funktioner och aktiviteter. Vilket ska bidra till att underlätta för besökare att hitta rätt i en ansträngande och stressig situation som ett sjukhusbesök kan innebära. Teorierna som studien grundar sig i behandlar wayfinding och wayshowing, kognition, det fysiska rummet, teorier om hälsa och välmående, samt teorier om färg och färgkodning. Metoderna som använts för den empiriska datainsamlingen är platsanalys, observationer och kvalitativa intervjuer. Arbetet har resulterat i ett färgkodningssystem som tillämpats i det befintliga skyltsystemet samt i rumsutformningen. Detta för att skapa en visuellt strukturerad huvudentré där vägledande skyltar samspelar med rummet och dess användningsområden. / This study is about how colour and spatial design can increase the orientation in a hospital environment, focusing on its main entrance. The study is a degree project in Information Design, with a focus on spatial design.  The location of the study has been the main entrance to Avesta hospital. The main entrance hall of Avesta hospital is today perceived as cramped and does not meet the needs. The aim of the study has been to find ways to increase the orientability of a hospital environment with the help of previous research and theories, as well as empirical studies. This is done using a spatial design and a sign system that supports the entrance functions and activities. Which, in turn, will help to make it easier for visitors to find the right way in an exhausting and stressful situation that a hospital visit may involve.  The theories which the study is based on deals with wayfinding and wayshowing, cognition, physical space, theories of health and well-being, as well as theories of color and color coding. The methods used for the empirical data collection are site analysis, observations and qualitative interviews.  The work has resulted in a color coding system which is being applied in the existing sign system as well as in the room layout. This is to create a visually structured main entrance where indicative signs interact with the design of the room and its uses.

Form language - a language for all of us? is a thesis in information design with a focus on spatial design. The purpose of this thesis is to develop a design proposition that exemplifies how the form language can be used to guide museum visitors, thus promoting the flow of movement and information retrieval. The work is based on the thematic exhibition Framtidsland at Arbetets museum in Norrköping. This thesis is a small part of a major survey to find out how spatial information affects visitors' flow of movements in thematic exhibitions. The overall information design problem includes motion flow and navigation in exhibition environments. Many thematic exhibitions do not communicate how the visitor should relocate and lacks clarity in structure and implementation. With the support of acquired empirical information from an informant interview, expert interview and a three-way site analysis on Framtidsland, the existing problems have been identified. The basic issues in the exhibition include ambiguous spatial information and guidance, which complicates the flow of movement and information retrieval for the visitor. There is a need for clearer guidance, structure, a line of argument and a coherent form language. Based on theory of wayfinding/wayshowing, cognition, design rules and design principles, combined with results from a user test, a design proposition has been developed. The design proposition shows that form language is a language for all of us, and that it affects us more than we think. This study shows that spatial information can contain guiding design and visual balance to create better structure as well as facilitate movement flow for visitors in thematic exhibitions. / Formspråk – ett språk för alla? är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som exemplifierar hur formspråk kan användas för att vägleda museibesökare och därmed främja rörelseflödet samt informationsinhämtningen. Arbetet utgår från den tematiska utställningen Framtidsland på Arbetets museum i Norrköping. Examensarbetet är en liten del av en större undersökning att ta reda på hur rumslig information påverkar besökares rörelseflöden i tematiska utställningar. Det övergripande informationsdesignproblemet omfattar rörelseflöde och navigering i utställningsmiljöer. Många tematiska utställningar kommunicerar inte hur besökaren ska röra sig och saknar en tydlighet i struktur och genomförande. Med stöd från inhämtad empiri av en informantintervju, expertintervju samt en tredelad platsanalys på utställningen Framtidsland har de befintliga problemen kunnat identifieras. De grundläggande problemen i utställningen omfattar otydlig rumslig information och vägledning, vilket försvårar rörelseflödet och informationsinhämtningen för besökaren. Det finns behov av en tydligare vägledning, struktur, en röd tråd och ett sammanhängande formspråk. Baserat på teori om wayfinding/wayshowing, kognition, gestaltlagar och designprinciper samt resultat från användartest har ett designförslag utvecklats. Den framtagna gestaltningen visar att formspråk är ett språk för alla, och att det påverkar oss människor mer än vi tror. Denna studie visar att rumslig information kan innehålla vägledande design och visuell balans för att skapa bättre struktur samt underlätta rörelseflödet för besökare i tematiska utställningar.

Det här examensarbetet handlar om hur rumslig identitet kan stärka orienterbarheten i en byggnad med hjälp av en tydlig mental bild. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Det praktiska problemet som ligger till grund för arbetet är miljön på Karlbergsgymnasiet i Åmål som elever och personal upplever likformig och svår att hitta i. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur identitetsstärkande rumslig gestaltning kan bidra till ökad orienterbarhet. Detta har undersökts med hjälp av teorier om den mentala bilden av en miljö samt orienterbarhet i relation till den mentala bilden. Empiri har samlats in genom intervju, rumslig analys, introspektion och workshops. Metoderna visade att byggnaden saknar flera viktiga aspekter för att vara ett stöd till orientering. Den mentala bilden hos elever och lärare varierade väldigt, men gemensamt var att en helhetsbild av byggnadens struktur saknades. Examensarbetet har resulterat i ett designförslag där elever och personal kan förstå sin miljö bättre och få ökade möjligheter att hitta i byggnaden. Genom färg, form och fysiska objekt har förslaget fokus på en variation i miljön och en luftigare, mer transparent rumslig gestaltning.

Detta examensarbete är en studie i hur en kontorsmiljö i form utav fyra stycken cellkontor och ett konferensrum kan utformas för en myndighet. Med syfte att skapa ett gestaltningsförslag som visualiserar möjliga lösningar för kontorets arbetsgrupp, för att sedan utformas till en aktivitetsbaserad kontorsmiljö som ska stödja arbetsgruppens behov och arbetssätt. Samarbetet har varit tillsammans med Näringslivsenheten i Stadshuset, Eskilstuna. Arbetsgruppen på Näringslivsenheten upplever att de vill vara mer integrerade med varandra då det är en stor del av deras arbetssätt. Väggarna, som cellkontoren innebär, skapar barriärer mellan användarna och medför en påverkan av deras arbetssätt. Lokalerna som verksamheten befinner sig i saknar även en identitet som speglar verksamhetens arbete och värden. Studien baseras på teori och litteratur om den rumsliga miljön, aktivitetsbaserat kontor, zoner i kontorsmiljön, kognitivt perspektiv, affordans, färg, ljus och kreativitetens betydelse i kontorsmiljön. Metoderna som använts i studien är: Human centered-design, platsanalys, kvalitativ intervju, observation, workshop, 3D modell och analys av insamlad data. Resultatet av studien visar ett gestaltningsförslag på en aktivitetsbaserad kontorsmiljö som innefattar funktioner som bygger på användarnas behov. Resultatet ska vara ett inspirationsmaterial till Näringslivsenheten för en eventuell framtida genomförning. Samtidigt som det även är ett inspirationsmaterial till övriga användare i kontorsmiljöer som är ute efter en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. / This is a study of how an office environment in the form of four cell offices and a conference room can be designed for a local authority. The purpose of the study is to provide a design proposal that visualizes possible solutions for the office's workgroup, which may then be transformed into an activity-based office that will support the users’ needs and working methods. This study was written in cooperation with the Business Unit in the City Hall, Eskilstuna. The working team at the Business Unit wants to be more integrated with each other as it is a major part of their way of working. The walls of the cell offices create barriers between users and negatively affect their preferred way of working. The premises in which the business is located also lacks an identity that reflects their work and their values. The study is based on theory and literature on the spatial environment, activity-based office, office environment zones, cognitive perspective, affordance, color, light and the importance of creativity in the office environment. The methods used in the study are: Human centered-design, site analysis, qualitative interview, observation, workshop, 3D model and analysis of collected data. The result of the study shows a design proposal in an activity-based office environment that includes features based on user needs. The result will be an inspiration to the Business Unit for a possible future implementation. At the same time, it is also an inspiration for other users in office environments that are looking for an activity-based office environment.

This thesis is a study on how to design a multipurpose preschool room, where the  organization and structure of the room communicates its functions and purpose. The purpose with the study is to design a room that can be a tool for the preschool teachers and that helps children develop their curiosity and learning skills. The specific case takes place at Krongatan preschool in Eskilstuna. The study evolves around theories about form, colour, light and how it can be used in the design of a multipurpose preschool environment. The study also includes theories about affordance, design principals, spatial elements and organization of preschool environments. Empirical data has been collected through interviews, spatial analysis and observations. The theories together with the collected empiric data have resulted in a design proposal. The proposed design consists of spatial elements to make the environment legible and create an environment that invites to different activities. / Det här examensarbetet undersöker hur ett multifunktionellt förskolerum kan utformas för att kommunicera och stödja olika aktiviteter. Förskolerummet används till både aktiva och lugna aktiviteter och ska vara ett hjälpmedel för att stödja barns lärande och utveckling. Genom att rummet kan kommunicera sina funktioner ger det möjlighet för barnen att förstå och använda rummet. På så sätt kan pedagogerna använda rummet som ett redskap. Studien har genomförts i samarbete med Krongatans förskola i Eskilstuna. Den undersöker hur de rumsliga elementen färg, ljus och form kan användas i utformningen för att skapa ett multifunktionellt rum. Studien tar även upp teorier om affordance, designprinciper, rumsliga element och utformning av förskolemiljöer. Empiriska data har samlats in genom intervju, rumsanalys och observation. Teorierna tillsammans med den insamlade empirin har resulterat i ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget består av rumsliga element som tydliggör rummets olika delar och bjuder in till olika aktiviteter.

Summary: The healthcare environments of the future are developing at a rapidpace, which is a built-in change for us visitors. Today's waiting rooms are often open rooms and can be a problem for users' privacy.This study intends to investigate how zoning can affect the visitor's sense of a safe and secure waiting room environment. The underlying interest in the study is about the research of environmental psychology, which shows that the design of the room can affect the users' perception of privacy and personal space. The visions of this study is that the work will become an aid to future waiting room plans where the aid is in the form of a spatial concept with focus on zoning and its colors. Research question: • Can a zoned waiting room affect the visitor's feeling of a safe and calm waiting environment? • What environmental psychological principles can affect the feeling in the different zones in the waiting room environment? • How can the zoning be shaped in color and form to give the visitor a sense of safety and calm? Purpose: The purpose of the report is to investigate how the waiting room environment in hospitals can be designed with a focus on the user's need for privacy and intimacy and how this can increase the feeling of security. The purpose is also to develop a concept for health care in Region Sörmland that will contain vital and decisive factors in spatial design that are important in a waiting room and which the local development unit can relate to for future renovations of waiting rooms. The waiting room should break the traditional waiting rooms and contribute to a sense of security and integrity. Methodology: Several different methods have been used to obtain the most credible result possible. The study has a qualitative approach where primary data is collected with the help of interviews and surveys. Conclusion: The respondents in the study generally felt that an open waiting room with chairs along a wall felt more insecure than a waiting room with separating walls with different types of seating. Because there were different seating options, the patient could control his or her desire to sit more or less securely and the control could affect safety. The design of the different zones through color and light also affected the room's feel in different ways. Strong colors felt stressful while more saturated, dull colors felt calm and safe. A stripped-down environment with few colors and impressions felt sterile and insecure. The method result resulted in a design proposal where different types of seating possibilities and other selectable activities were divided into zones in the room with the colors that according to results from method and theory create security. / Sammanfattning: Framtidens vårdmiljöer utvecklasi snabb takt, vilket innebär förändringar för oss besökare. Dagens väntrum är ofta öppna rum och kan vara ett problem för användarnas integritet. Denna studie har för avsikt att undersöka hur zonindelning med kan påverka besökarens känsla av en trygg och säker väntrumsmiljö. Det bakomliggande intresset för studien handlar om miljöpsykologins forskning som visar att rumsutformningen kan påverka användarens upplevelse av avskildhet och integritet. Visionen är att arbetet ska bli ett hjälpmedel för kommande väntrumsplaner där hjälpmedletär i form av ett rumsligt konceptmed fokus på zonindelning och dess färger. Frågeställning: •Kan ett zonindelat väntrum påverka besökarens känsla av en trygg väntrumsmiljö? •Vilka miljöpsykologiska principer kan påverka känslan i de olika zonerna i väntrumsmiljö? •Hur kan zonindelningen gestaltas i färg och form för att besökaren ska få en känsla av trygghet? Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur väntrumsmiljönpå sjukhus kan gestaltas med fokus på användarens behov av avskildhet och intimitet och hur detta kan öka känslan av trygghet. Syftet är också att ta fram ett koncept för sjukvården i Region Sörmland som ska innehålla vitala och avgörande faktorer inom rumslig gestaltning som är av betydelse i ett väntrum och som lokalutvecklingsenheten kan förhålla sig till inför framtida renoveringar av väntrum. Väntrummet ska bryta mot de traditionella väntrummen och bidra till en känsla av trygghetoch integritet. Metod: Flera olika metoder har använtsför att får ett sågenomgripanderesultatsom möjligt. Studien har en kvalitativ ansatsdär primärdata samlats in med hjälp av intervjuer och enkäter. Resultat: Det respondenterna i studien upplevde generellt var att ett öppet väntrum med stolar längs en vägg känns mer otryggt än ett väntrum med avskiljande väggar med olika sorters sittmöjligheter. Genom att det fanns olika sittmöjligheter kunde patienten själv kontrollera sin vilja till att sitta mer eller mindre avskilt och kontrollen kan påverkar tryggheten. De olika zonernas gestaltning genom färg och ljus påverkade också rummets känsla på olika sätt. Starka färger kändes stressande medans mer mättande, dova färger kändes lugna och trygga. En avskalad miljö med få färger och intryckkändes steril och otrygg. Metodresultatet resulterade i ett designförslag där olika sorters sittmöjligheter och andra valbara aktiviteter delades in i zoner i rummet med de färger som enligt resultat från metod och teori skapar trygghet

Persona through persona – to interest non-inducted for film history is a thesis in information design with a focus on spatial design. The work has been done in collaboration with the Bergmancenter at Fårö, which wanted a design proposal for the renewal of its basic exhibition about Ingmar Bergman and Fårö. The current base exhibition is based on the perspectives of Fårö inhabitants, which makes it difficult for other target groups to find the red thread. The theme of the exhibition is unclear. The exhibition shows large amounts of text and photographs. Movie clips appear on TV-screens. Other ways of disseminating information are lacking, which limits the target group for the exhibition. Bergmancenter wants to reach a broader target group, that Ingmar Bergman is highlighted as a person and artist, that Bergman's films recorded on Fårö come out more clearly while preserving Bergman's connection to Fårö and the Fårö inhabitants. The wishes of the client were among other things to get suggestions for designs that highlight the interesting stories that do not appear in today's exhibition. The work has focused on one of these stories, behind the camera on the filming of the movie Persona. The purpose of this thesis is to develop information design solutions that can be used in spatial design of stories in small-scale exhibition environments. This to create interest in people without knowledge of a subject and to stimulate memorable experiences. The persona method was used to create an image of the intended target group. By using affordance in the creation of spatial storytelling, a design proposal was created for part of the basic exhibition. The result was a design proposal created in the form of a spatial story containing several small stories, which highlights the film Persona, innovative film technology, Bergman as a person and the Fårö inhabitant’s participation in the film. / Persona genom persona – att intressera oinsatta för filmhistoria är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet har skett i samverkan med Bergmancenter på Fårö som önskade ett gestaltningsförslag för förnyelse av sin basutställning om Ingmar Bergman och Fårö. Nuvarande basutställning utgår från Fåröbornas perspektiv, vilket gör det svårt för andra målgrupper att finna den röda tråden. Tematiken i utställningen är otydlig. I utställningen visas stora mängder text och fotografier. Filmklipp visas på tv-skärmar. Andra sätt att förmedla information saknas, vilket gör att målgruppen för utställningen begränsas. Bergmancenter vill nå en bredare målgrupp, att Ingmar Bergman lyfts fram som person och konstnär, att Bergmans filmer inspelade på Fårö kommer fram mer tydligt samtidigt som Bergmans koppling till Fårö och fåröborna bevaras. Önskemål från uppdragsgivaren var bl.a. att få förslag på gestaltning som lyfter de intressanta berättelser som inte kommer fram i dagens utställning. Arbetet har fokuserat på en av dessa berättelser, bakom kameran på inspelningen av filmen Persona. Syftet med arbetet har varit att finna informationsdesignslösningar som lämpar sig vid spatial gestaltning av berättelser i småskaliga utställningsmiljöer. Detta för att skapa intresse hos människor utan förkunskap om ett ämne samt för att stimulera till minnesvärda upplevelser. Metoden persona användes för att skapa en bild av den tilltänkta målgruppen. Genom användning av affordance i skapandet av spatial storytelling skapades ett gestaltningsförslag för en del av basutställningen. Resultatet blev ett gestaltningsförslag skapat i form av en spatial berättelse innehållande flera små berättelser, som lyfter filmen Persona, innovativ filmteknik, Bergman som person och Fåröbornas medverkan i filmen.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Åkerskolan i Strängnäs kommun och med stöd från Tekniska museet i Stockholm. Eleverna som har deltagit i studien går i årskurserna 1-4. Kvalitativa intervjuer och observationer har gjorts med eleverna på skogsutflykter med skolan och fritids för att samla data om deras förhållande till skogen och djur i skogen. Studien är en fenomenologisk studie som lutar sig mot begreppet affordance, en term inom informationsdesign som beskriver relationen mellan ett fysiskt objekt och en person och de möjliga interaktionerna mellan en person och miljön omkring. Studien tar upp teorier om  människors relation till skogen och djurs relation till skogen för att visa ett perspektiv på skogen som ett hem. Arbetet har resulterat i ett gestaltningsförslag i form av ett undervisningskoncept som ska kunna användas av lärare till årskurs 1-4 att använda till sina klasser i undervisningen, det är lekfullt och lärorikt för eleverna och kommer ändra deras sätt att se på sin närliggande skog och att tänka innan de agerar nästa gång. / This study was made with the elementary school Åkerskolan in Strängnäs county and with some support from the Museum of Technology, Tekniska Museet, in Stockholm county. The students that participated in the case were in first to fourth grade. Qualitative interviews and observations have been done with the students in a forest during school trips. This was to collect data about their relation to the forests and animals in the forest. The study is a phenomenological study that focuses on affordance, which is a concept within information design that describes the relation between a physical object and a person and the possible interactions between a person and its environment. The study also brings up theories about the human relation and distance to the forest and animals' relation to the forest, to give a perspective of the forest as a home. The work has resulted in a design as a concept for teachers in first to fourth grade to do with their students in school. It could be both playful and educational for the students and it will change their way to look at their nearby forests and they will think before they act next time.