This is a study about art exhibitions and the flow of spatial movement within them. The thesis of this work is how to create an active and guiding flow of movement within a smaller exhibition space. Using the methods Timing and Tracking and Spatial Analysis, three different art exhibitions in smaller spaces are studied to see how the flow of spatial movement is created. Former studies about spatial movement and how form and space affect visitors’ behavior by Wineman and Peonies (2010) and Ching and Binggeli (2012) have been taken into account for this study.  The results of studying three exhibitions; Paper Art, Nya Målningar and Kemiska Undersökningar, show that the use of walls and furniture positively affects an active and guiding movement even within the limitations of smaller exhibition spaces.  Three different examples have been created to show how an active and guiding spatial movement within smaller spaces may be achieved. These examples also visuality represent the spatial movement within a smaller exhibition space. The examples are created in the form of floor-plans and coloured sketches to demonstrate how exhibition designers and artists could effectively use smaller spaces for art exhibitions.

Det här är ett examensarbete med inriktning mot rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka aspekter som är viktiga vid utformning av en trädgård på ett demensboende. Projektet har genomförts tillsammans med Stureby vård- och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm. Utformningen av deras trädgård är i dagsläget, enligt personal på boendet, inte anpassad för personer med demens och miljön stödjer inte de aktiviteter som sker i trädgården. Syftet med projektet har varit att formge en tillgänglig utomhusträdgård med tydliga funktioner som stödjer målgruppens användning. Miljön ska dessutom anpassas efter de aktiviteter som sker i trädgården. Målet är att miljön ska uppmuntra till ökad användning hos de boende oavsett kognitiva förmågor. För att söka svar på frågeställningen har kvalitativ data samlats in i form av platsanalys, gruppintervju, observation och omvärldsanalys. En analys av tidigare forskning tillsammans med den insamlade datan resulterade i fyra huvudområden: Passivitet, Aktivitet, Tillgänglighet och Året runt inne/ute. Med utgångspunkt i dessa områden har ett gestaltningsförslag tagits fram med förändringar i den befintliga trädgården. Resultatet riktar sig främst till boende och personal på Stureby vård- och omsorgsboende, men förhoppningen är att resultatet av studien även ska kunna överföras till sjukhusmiljöer och andra liknande institutioner där utsatta personer vistas. / This is a bachlors thesis focusing on spatial design. The study examines which aspects are important in designing a garden for a residential care facility. The project has been carried out together with Stureby carehome in Svedmyra, Stockholm. The design of their garden is currently, according to staff at the accommodation, not adapted for people with dementia and the environment does not support the activities that take place in the garden. The purpose of the project has been to design an accessible outdoor garden with clear features that support the residents with dementia. In addition, the environment must be adapted to the activities that take place in the garden. The goal is that the environment should encourage increased use by residents regardless of cognitive capacity. To seek answers to the research question, qualitative data has been collected in the form of site analysis, group interview, observation and a comparison study with similar gardens at care homes. An analysis of previous research together with the collected data resulted in four main focus areas: Passivity, Activity, Availability and Year-round inside/outside. Based on these areas, a design proposal has been made with changes to the existing garden. The result is mainly aimed at residents and staff at Stureby care home, but the hope is that the study, with any adjustments, can also be transferred to hospital environments and other similar institutions where vulnerable persons reside.

This is a thesis in Information Design with an emphasis on Spatial Design. The purpose of the study is to create an active square that fullfills modern day expectations and requirements regarding function and aesthetics. The study investigates how Stora torget (English translation: “The Big Square”) in Västerås can be more inviting and how it should be designed to communicate that is is a meeting place for everyone. Through spatial analysis, observations, notation analysis, interviews and theories it has been established that the square does not live up to the requirements of a public space. Accessibility is poor and therefore excludes many people. The square does not communicate that it is a meeting place and people are generally only passing through it. This thesis has made use of theories, previous research and empirical evidence to create a design proposal that aims to encourage more people to chose to stay and spend more time in the square. The square would therefore become a meeting place and be seen as an important urban space within the city. / Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet är att skapa ett aktivt torg som möter dagens förväntningar och behov avseende funktion och estetik. I arbetet undersöks hur Stora torget i Västerås kan bli mer inbjudande och hur torget bör formges för att kommunicera en mötesplats för alla. Genom rumslig analys, observationer, notationsanalys, intervjuer och teorier har det framkommit att Stora torget inte uppfyller de krav som kan ställas på ett offentligt rum. Torget är inte tillgängligt för alla, vilket gör att många människor utesluts. Vidare kommunicerar inte platsen att det är en mötesplats, då människor endast passerar torget. Arbetet har med hjälp av teorier, tidigare forskning och empiri resulterat i ett gestaltningsförslag som ska göra att fler människor ska vilja stanna på torget. Platsen ska bli en mötesplats i staden och upplevas som ett viktigt stadsrum i city.

Rumsliga sammankoppling är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. I detta arbete studeras hur visuell och fysisk kontakt kan skapas och länka samman ett grannskapstorgs olika delar och på så sätt understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde mellan dessa delar.   Arbetet utgår ifrån Kärrtorpsplan i Stockholm där problematiken består i otydliga entréer och bristande visuell och fysisk kontakt mellan Kärrtorpsplans olika delar som försvårar orienterbarheten på platsen. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som länkar samman Kärrtorpsplans olika delar till en sammanhängande plats för att understödja möjligheten till att lättare hitta och orientera sig på platsen. Förslaget har tagits fram som kompletterande design till det nya gestaltningsförslag för Kärrtorpsplan som utarbetats av Stockholms stad tillsammans med Nyréns arkitekter.   Utifrån teorier och insamlad empiri ifrån notationer av rörelsemönster, observationer och platsanalys visar resultatet på att torgets utformning har ett bra cirkulationsmönster men att platsen präglas av starka barriärer och bristfällig wayshowing i form av skyltar och rumsliga element, som försvårar orienterbarheten och försämrar den visuella och fysiska kontakten mellan Kärrtorpsplans olika delar. Detta visar tydligt på att placeringen och formen av informationsartefakter och rumsliga element påverkar hur människor rör sig och orienterar sig i en viss miljö.    Vid vägledning och planeringen av miljöer är det viktigt att uppmärksamma besökaren på den information hen behöver, vilket enligt teorier kan ske med hjälp av pop – out – effekter och kontraster i syfte att främja orienterbarheten. Ett sammanhängande formspråk och pop-out effekt har bidragit till att Kärrtorpsplans olika delar och entréer har blivit tydligare och bidragit till att den visuella och fysiska kontakten har förstärkts. Ur ett hållbarhetsperspektiv och strävan efter att förstärka, lyfta fram och knyta samman Kärrtorpsplans femtiotals karaktär har form, färg och materialval varit en stor del av framtagandet av gestaltningsförslaget. / Spatial connection is a study in information design with orientation to-wards spatial design. This study elaborates how the visiual and physical contact can create and tie together a neighborhood town square`s different parts and in such a way support orientability and create a good flow between these parts. The study eminates from Kärrtorpsplan in Stockholm Stad where the complex of  problems consist of unclear entries and a lack of visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts, which complicates the orientation on the spot. The purpose with this study is to develop a designed proposal, which links Kärrtorpsplan`s different parts to a homogene place and to simplify orientation in the square. This project is a complement  to the new design proposal for Kärrtorpsplan, which originated from Stockholm Stad, in collaboration with the architecs at  Nyréns architects. Based on theories and gathered empirical data from notations of movement pattern, observations and analyses at the location, the result shows, that the design of the square has a good cirkulation pattern, but the place is characterized with different barriers and inadequate wayshowing and in the shape of signs and spatial design, which reduces the orientability and worsen the visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts. This clearly indicates that the place and form of the information artefacts and spatial design affect how people move and orientate in a certain environment. By guiding and planning an environment, it is important to make the visitor pay attention to the information he/she needs, which according to theories can be pop-out effects and contrasts, in order to improve orientability. A collective type of artform and  pop-out effect have contributed to the effect that Kärrtorpsplan´s different parts and entries have become more distinct and that the visual and physical contact have strengthen. From a sustainability perspective and a strive to strengthen, emphazise and string together Kärrtorpsplan´s character of the fifties, form, colour and material have been a big part of the design proposal.

Ögonblicksbilder - A discussion about the interactive and choreographic relation between body and spatial object. The eye, an organ with many sections, has a significant role in today’s society. We can choose what is received (news, surroundings, people) and what we turn a blind eye to. The gaze is somewhat physical and the sections within the eye define the space around us. Body and space are in constant relation to one another, choreographed by each other. Together they create a common sphere.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har skett på Vårdcentralen Linden i Katrineholm, där patienter har svårt att hitta till rätt väntrum. Syftet med mitt examensarbete har varit att förtydliga orienterbarheten till väntrummen på vårdcentralen. Ett gestaltningsförslag ska skapas som ska underlätta för patienter att hitta till rättväntrum. I studien har metoder som rumsanalys, enkäter och kvalitativa intervjuer använts för att få en uppfattning om patienters upplevelser på vårdcentralen. Genom metoderna visade det sig att bl.a. många föredrog att få information omväntrum när man är på plats. Resultat från litteraturstudier och insamlad empirin har därefter lett till ett gestaltningsförslag som ska fungera som en röd tråd från incheckning till väntrummen. / This is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The study has been done in Vårdcentral Linden, a health centre in Katrineholm, where patients have been experiencing difficulty finding their way to the right waiting room. The purpose of this thesis has been to improve orientation to the waiting rooms in the health centre. A design proposal will be made to make it easier for patients to find the right waiting room. In this study, methods such as space analysis, surveys and interviews have been used to get an idea of the patient’s experiences at the health centre. The methods showed that, for instance, many people preferred to get information about waiting rooms while on the spot. Results from literature studies and analysis of collected data have subsequentlyled to a design proposal that will act as a “red thread” from the check-in area to the waiting rooms.

Denna studie undersöker hur rumslig informationsdesign och teorier inom wayfinding, kan stärka befintlig vägvisning i en offentlig inomhusmiljö/publik lokal. Platsen som undersökts är huvudentrén till Mälarsjukhuset i Eskilstuna och den primära målgruppen i studien är förstagångsbesökare, medans den sekundära målgruppen är personal som arbetar på sjukhuset. Syftet med projektet är att underlätta och tydliggöra orienterbarheten från huvudentrén på Mälarsjukhuset, då region Sörmland har uppmärksammat brister i vägvisning och trygghetsskapandet, vilket har lett till en osäkerhet för besökare samt en arbetsbelastning hos vård- och servicepersonal. Genom platsanalys, notationer, litteraturstudier, intervju och digitala navigeringstest har ett gestaltningsförslag presenterats i en digital 3D-modell. Resultatet av studien har sammanfattats i en lista, med riktlinjer som tillgodoser navigering i offentliga miljöer. Det är viktigt att vägvisningselement finns tillgängligt i flera olika nivåer, för att tillgodose olika individers strategival i wayfindings-processer. En miljö som är lätt att överblicka underlättar det visuella sökandet och kan skapa en trygghet hos användaren. En hierarki, delad mellan de viktigaste funktionerna i rummet hjälper det visuella sökandet. / The purpose of this study is to examine how spatial information-design and theories of wayfinding could be of help in order to strengthen existing navigation systems in public and indoor areas. The examined area is the main entrance of Mälarsjukhuset (Eskilstuna`s regional hospital), and the primary target group is first time visitors, while the secondary group is the staff at the hospital. The aim of the study is to clarify and improve the navigation system in the main entrance area, because of flaws that the region of Sörmland has observed in that navigation system. They also observed that the main entrance area fails to make first time visitors feel safe and well informed, which has also led to an increased workload for staff members. A site analysis, notations, litterateur study, interviews and several digital navigation tests, have all laid the foundation for a design proposal in the form of a 3D-modell. The result of the study has been summarized in a list, with guidelines to cater to the needs of public environments. It is important that the element of navigation is available on several different levels, to allow for the different individual strategical choices that visitors might make in their wayfinding processes. An environment that has a good overview facilitates visual searching, which creates a sense of security for the visitor. A hierarchy split between the most important functions in a room also aids visual searching.

This is a thesis in information design focusing on spatial design. This project is a collaboration with visitor center Bergmancenter on Fårö, who has asked for an interactive aspect to their permanent exhibition Fårö – Ingmar Bergman’s Filmic landscape. Bergmancenter is open for the public during the summer season, May to September. Fårö, which has a population of 500, is a popular destination, which makes the number of inhabitants increase significantly during the summer. Tourism significantly affects Bergmancenter. This work will be based on how exhibition content can be shaped so that it benefits the users who visit Bergmancenter as a quick stop on their way through Fårö, a crowd of users with different conditions in previous knowledge, interests and motivation. The work is partly based on theories in exhibition design – storytelling, hierarchies and multimodality. The design concept is based on culture –and media consumption and aims to meet the user’s interests, motives and motivations. By compressing information, distributing it on the user’s terms and allowing the user to create their own experience, the concept allows the user to discover the cinematic landscape on Fårö through the auteur Ingmar Bergman. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning på rumslig gestaltning. Projektet görs i samarbete med besökscentret Bergmancenter på Fårö, som önskat skapa en interaktiv aspekt till sin basutställning Fårö – Ingmar Bergmans filmiska landskap. Bergmancenter har öppet för allmänheten under sommarsäsongen, maj till september. Fårö, som är ett populärt resmål har 500 invånare, ett antal som ökar markant under sommarsäsongen. Turismen påverkar Bergmancenter signifikant. Arbetet kommer att utgå från hur utställningsinnehållet kan formas så att det kan gynnar användarna som besöker Bergmancenter som ett stopp på vägen genom Fårö, en användarskara med olika förutsättningar när det kommer till förkunskaper, intresse och motivation. Arbetet grundar sig bland annat i teorier inom utställningsdesign – storytelling, hierarkier och multimodalitet. Designkonceptet baserar sig på unga vuxnas kultur- och mediekonsumtion och syftar till att möta användarens intressen, motiv och drivkrafter. Genom att komprimera information, distribuera den på användarens villkor och låta användaren skapa sin egen upplevelse kan konceptförslaget få användaren att upptäcka det filmiska landskapet på Fårö genom auteuren Ingmar Bergman.

This work is for the completion of a bachelor's degree in Information design with a focus on Spatial Design. The project has been carried out in collaboration with OpenArt, a biennial art exhibit that occurs across Örebro city center every other year. In this thesis I’ve explored how design in the exhibition space can contribute to visitors wayfinding processes, attract passers-by and how design can contribute to visitor flow. In previous years, the biennial has not worked with clear in-space wayfinding systems for spontaneous orientation. Visitors have experienced difficulties in finding the art works and navigating in the exhibition. A visit is further complicated by long distances and greatly affected by the city's readability. In this work, readability by city elements has been explored in order to identify needs and a specific place to work with. To increase flow, theories about wayfinding and storytelling have been explored to develop a system that connects the exhibition through the spaces between the art works. The system includes node-strengthening track markings with quotes from previous visitors. The system can be used for orientation in the environment through the wayfinding strategy track following. The results have been produced through documentary analyzes, questionnaires and various analyzes of maps, movement patterns and space. Through workshops and close collaboration with OpenArt, the story someone met the city and art has been identified, which is proposed to be the theme of the exhibition space. / Detta arbete är för avläggande av kandidatexamen i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Examensarbetet har utförts i samarbete med OpenArt, en utställning som breder ut sig över Örebro citykärna vart annat år. Genom arbetet har jag utforskat hur utställningsrummet kan gestaltas för orienterbarhet, för att bidra till flöde och locka besökare. Vid tidigare utställningar har biennalen inte arbetat med tydliga system i stadsrummet för spontan orientering. Besökare har upplevt att det varit svårt att hitta och besöken försvåras ytterligare av långa avstånd och påverkas i högsta grad av stadens läsbarhet,som utforskats i detta arbete för att identifiera behov och en specifik plats att arbeta med. För att öka flöde har teorier kring wayfinding och berättande utforskats för att ta fram ett system som knyter ihop utställningen i rummen mellan verken. Systemet innefattar nodförstärkande ledmarkeringar med citat från tidigare besökare. Systemet kan användas för orientering direkt i rummet genom wayfindingstrategin track following. Resultatet har tagits fram genom dokumentära analyser, enkät och olika analyser av kartor, rörelsemönster och plats. Genom workshop och nära samarbete med OpenArt har berättelsen någon mötte staden och konsten kunnat identifieras, som föreslås vara tema för utställningsrummet.

This is a study in information design with a focus on spatial design. The study examines how theories in wayfinding and wayshowing, can facilitate orientability in an environment with a multipurpose, and highlight the connection between the outside and inside of an entrance. The site under investigation is the entrance to Karlsgatan 2 Kulturhus in Västerås, which is in a development phase to renew its lobby. The primary target audience for the study is first-time visitors and the secondary target audience is staff and participants within a development group that works with the ongoing development work of the entrance and lobby. The purpose of the study is to facilitate orientability and make the entrance / lobby more accessible to the first-time visitor, as during the development work, ambiguities regarding the directions on the site have been noted. In the study, relevant theories for the area as well as methods such as site analysis, qualitative interviews, navigation tests and a workshop were used to produce a design proposal that is presented in a digital 3D model. The results of the work are summarized in a final discussion and clarifies, based on principles in wayfinding and wayshowing, how one can use color and form to create a navigation system that not only guides the visitor but also contributes to the expression and identity of the activities offered in the multipurpose environment. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien undersöker hur teorier inom wayfinding och wayshowing, kan underlätta orienterbarheten i en miljö där flera olika verksamheter verkar, samt belysa kopplingen mellan utsidan och insidan av en entré. Platsen som undersöks är entrén på Karlsgatan 2 Kulturhus i Västerås som befinner sig i en utvecklingsfas för att förnya sitt entrétorg. Den primära målgruppen för studien är förstagångsbesökare och den sekundära målgruppen är personal samt deltagare inom en fokus-/ utvecklingsgrupp som arbetar med det pågående utvecklingsarbetet av entrétorget. Syftet med examensarbetet är att underlätta orienterbarheten och göra entrén/entrétorget mer tillgängligt för förstagångsbesökaren, då det under utvecklingsarbetet uppmärksammats otydligheter gällande vägvisningen på platsen.  I studien har relevanta teorier för området samt metoder som platsanalys, kvalitativa intervjuer, navigeringstest och workshop ihop med fokusgrupp använts för att ta fram ett gestaltningsförslag som presenteras i form av en digital 3D-modell. Resultatet av arbetet sammanfattas i en slutdiskussion och påvisar hur man utifrån principer inom wayfinding och wayshowing kan använda sig av färg och form för att skapa ett navigeringssystem som inte bara vägleder besökaren utan också bidrar till verksamheternas uttryck och identitet.