Spelling suggestions: "subject:"rumsliga gestaltning""
51 |
”Vänta… vart ska jag?” : En studie i vägledning på vårdcentralerEriksson, Jennie January 2017 (has links)
Denna studie är ett examensarbete i informationsdesign med inriktningen rumslig gestaltning. Syftet med arbetet har varit att förtydliga orienterbarheten och underlätta för patienter att navigera på vårdcentraler. Målet har varit att skapa ett gestaltningsförslag med visuell koppling som vägleder patienter mellan olika rum. Utgångspunkten för arbetet har varit i ett par väntrum på vårdcentralen City i Eskilstuna, där patienter har svårt att förstå vägledningssystemet. Metoder som observationer, platsanalys, notation och intervjuer har genomförts och skapat en förståelse för patienters upplevelse av platsen. Genom metoderna har brister inom rumsutformning, placeringar, färger och former kunnat identifierats. Litteraturstudier om wayfinding, wayshowing, kognitiva aspekter, färgkodning, färger och det fysiska rummet har tillsammans med resultat från metoderna legat till grund för gestaltningsförslaget. Gestaltningsförslaget bygger på att rummet öppnats upp så att tydlig vägledning kunnat skapas, vilket är en förutsättning för att patienterna ska kunna hitta på platsen. / This study is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this study has been to clarify orientation and to facilitate navigation for patients in health centers. The goal was to create a design proposal with visual connection to guide patients between rooms. The starting point for this work was two waiting rooms at the health center vårdcentralen City in Eskilstuna, where patients have difficulty understanding the wayshowing system. A greater understanding of patients' experience of the place was created through methods such as observations, site analysis, notations and interviews. The methods have identified shortcomings within the room layout, placement, color and shape. Underlying the design proposal are the results from the methods and literature studies of wayfinding, wayshowing, cognitive aspects, color-coding, colors and physical space. The findings show that navigation at the site can be improved by opening up the room, thereby creating a good wayshowing.
|
52 |
Att välja rätt spår : Orienterbarhet i sjukhusmiljöSilfverstrand, Sara January 2013 (has links)
Det här examensarbetet behandlar orienterbarhet i allmänhet och hur det vidare kan appliceras i sjukhusmiljö. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign och beskriver hur man med hjälp av rumslig formgivning kan skapa en miljö med god orienterbarhet. Platsen för arbetet är entréhallen på Västmanlands sjukhus Köping. Entréhallen anses idag inte vara tillräckligt informativ i sin utformning vilket gör att besökare till sjukhuset går vilse och tror att de hamnat fel. Syftet med mitt arbete har varit att genom studier ta reda på hur ett rums layout samt rumsliga element kan bidra till en miljö med god orienterbarhet. Detta presenteras vidare i ett designförslag om en förändrad entréhall. Studierna har genomförts med hjälp av de kvalitativa metoderna: intervju och observation, samt med litteraturstudier för insamling av data. Utifrån detta har jag jobbat fram mitt designförslag som visar en rumslig layout samt förslag på rumsliga element som bör gynna orienterbarheten på Västmanlands sjukhus Köping.
|
53 |
Möten i stadsrummet : Att väcka en outnyttjad plats till livAbrahamsson, Melissa January 2016 (has links)
Möten i stadsrummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att bidra till att en outnyttjad plats i stadsrummet kommer till användning, samt vilka kriterier som bör eftersträvas för att möjliggöra en trevlig vistelse på platsen. Mina studier utgår från Stockholms stadsbiblioteks terrasser som på grund av dess utformning och avsaknad av funktion ofta står tomma och outnyttjade. Arbetet syftar till att generera ett designförslag som understödjer ett ökat flöde av människor till terrasserna samt får besökarna att vilja stanna. Målet är att fler besökare ska få ett större utbyte av stadsbibliotekets terrasser och att platsen ska komma till större användning. Genom rumsanalys, observationer, notationer av rörelsemönster, intervju och samtal har det framkommit att terrasserna är outnyttjade på grund av dess avsaknad av funktioner samt dess utformning. Genom teoretiska studier inom bland annat rumslighet, formelement, offentliga platser i stadsrummet och kognitionspsykologi framkom att val av formelement och placering av rumsliga element kan bidra till att människor väljer att vistas på terrasserna. Det i sin tur kan skapa förutsättning för ett ändrat rörelsemönster och ett ökat flöde till platsen. Ett gestaltningsförslag har tagits fram utifrån teori och empiri. Det syftar till att genom rundade och svängda former, ett tydligare och mer enhetligt formspråk, samt genom tydligare funktioner väcka besökarnas uppmärksamhet och bidra till ett ökat flöde till terrasserna. / Meetings in urban spaces is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this thesis is to is to examine how poorly utilised spaces in urban environments can become more useful, as well as which criteria are required to enable a pleasant stay in these locations. The object of the study is the terrace outside Stockholm Public Library which, due to its current appearance and lack of function, most of the time is unused and deserted. The study’s aim is to generate a design proposal that encourages an increase in the flow of people to the terraces and that makes people want to spend more of their time there. The goal is to get more visitors to appreciate the terraces and utilise the space better. From the results of collected empirical data through spatial analysis, observations, notations of movement, interviews and discussions it has become clear that the reason for the terraces being unused is a lack of functionality and the spaces appearance. The conclusion of the theoretical and practical studies about spatiality, shape, urban public spaces and cognitive psychology etc., show that the choice of shape and placement of spatial elements can contribute to people choosing to linger on the library terraces. In its turn, this knowledge can create the right conditions for a changed pattern of movement and a greater flow of people to the location. A design proposal was created, based on theories and empirical data presented in the study. The aim design proposal is to show how it may be possible to draw visitors’ attention to the terraces and create a more natural flow there. This may be achieved by adding round shapes and curved lines, more variety in shape and proportion and by creating more obvious functions that meet visitors’ needs of activity and aesthetics. While this study is focused on the terraces of Stockholm Public Library it is my hope that these conclusions may also be applicable to similar environments in other location.
|
54 |
Nytt visuellt system för kollektivkök : Hur kan struktur och gemenskap underlätta med städning ochmatlagningsredskap i ett kollektivboende för studenter?Nyman-Amat, Courtney January 2019 (has links)
Detta är en studie på ett gemensamt kök för kollektivt och studentboende.Projektet är ett samarbete med företaget Omniplan. Omniplan är byggprojektörersom kommer att bygga ett nytt studentboende med gemensamma kök. Köket är enmötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Observationer och intervjuer medstudenter har upptäckt att studentbostädernas gemensamma kök är ostimulerande.Köket är en mötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Ett problem somidentifierades av studien är att det inte finns struktur för städning. Studien harundersökts hur man kan utforma och förtydliga struktur i rummet med fokus påstädning och matlagningsredskap.Tidigare forskning och litteraturstudier har utförts på ett allmänt område om färg,organisering, städning och hygien, struktur för matlagningsredskap och om lagaroch regler på hur man ska utforma kök. Metoder som har använts ärobservationer, notationer och rumsliga analyser på kollektiv och gemensammastudentkök. Intervjuer har utförts med kollektivansvarig, studenter och eninredningsarkitekt. Ett elektroniskt forum har utförts på nuvarandekollektivföreningar. Detta för att få en inblick på hur andra kollektivbostäder ärutformande med struktur. En jämförelse har även gjorts med teori och empiriskastudier för att se tydliga skillnader på vad som är viktigast att ta upp i rapporten.Underlag från metoder och teorier, jämförelser med kollektiv ochstudentbostädernas kök har gett stöd på hur man ska tänka vid en rumsligutformning på arbetet.Gestaltningsförslaget presenteras som två delar. Det första är en gestaltning av ettförvaringsskåp som har fokus på teorin färg och organisering. Det andra ärgestaltning på en köksö som har fokus på social interaktion, städning och hygiensamt lagar och regler på hur man utformar ett att kök. Dessa två områden har lagtsfokus på då det är dem som undersökningen identifierades som den största bristeni den gemensamma studentköken. / This is a study of shared kitchens for collective communal homes and studenthousing. The project is a cooperation with a company called Omniplan. Omniplanis a project coordination construction company and they are building a newstudent accommodation with a shared kitchen. The kitchen in a home is usually ashared space for cooking and socializing. In students housing this appears not tobe functioning. Observations and interviews with students have confirmed thatstudent housings common kitchens are not engaging enough. Another problemthat has been identified is that there is a lack of structure for supporting tidyingand cleaning. This study has researched how to design and improve the structurein the kitchen areas with focus on supporting tidying and cleaning and on storingof kitchen utensils.Previous science and literature studies have been studied on the subjects of color,organization, cleaning and hygiene, structure for storage of utensils and laws andrules for how to design a kitchen. Methods that have been used are observations,notations, and place-analysis on collective and student homes with commonkitchens. Interviews have been done with the manager of the collective homes,with students and with an interior architect. A website enquiry has been done oncurrent collective homes. This to see how other collective housings are designedand structured. A comparison has been done with theory and methods to identifythe differences that would be most important to take up in the thesis. The methodsand theories and comparison with common collective and student kitchens havegiven support to a design proposal for two kitchen areas using spatial designsolutions.The design proposal is presented as two designs. The first design is alocker/cabinet that uses theories of color and organization. The second design is akitchen island that has focus on supporting social interaction, cleaning andhygiene, and also refers to laws and rules for how to design and structure kitchenareas. These two areas have been focused on because they were identified as thebiggest problem areas in common student kitchens.
|
55 |
Upplevelser i S:t Petersburg : -utställning och upplevelserum för barn med funktionshinderCarling, Johansson, Linda, Maja January 2008 (has links)
<p>Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjälpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. Hjälpmedelscentralen i Vällingby har varit våra uppdragsgivare.</p><p>Syftet var att ge ett idéförslag där barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjälpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utställning, väntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som främjar utvecklingen och självförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebär en trygg- och sinnesstimulerande lokal.</p><p>För att skaffa de kunskaper som krävts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med ämnesexperter. Lämplig litteratur i områdena informationsdesign, barns utveckling, sinnestimulering och utställningar har använts.</p><p>Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag samt en rapport. För att visualisera idéerna har illustrationer och en planritning tagits fram.</p><p>I rapporten som följer kan det utförligt läsas om de delar som lett fram till utformningen samt hur denna kom att se ut.</p>
|
56 |
Upplevelser i S:t Petersburg : -utställning och upplevelserum för barn med funktionshinderCarling, Johansson, Linda, Maja January 2008 (has links)
Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjälpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. Hjälpmedelscentralen i Vällingby har varit våra uppdragsgivare. Syftet var att ge ett idéförslag där barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjälpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utställning, väntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som främjar utvecklingen och självförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebär en trygg- och sinnesstimulerande lokal. För att skaffa de kunskaper som krävts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med ämnesexperter. Lämplig litteratur i områdena informationsdesign, barns utveckling, sinnestimulering och utställningar har använts. Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag samt en rapport. För att visualisera idéerna har illustrationer och en planritning tagits fram. I rapporten som följer kan det utförligt läsas om de delar som lett fram till utformningen samt hur denna kom att se ut.
|
57 |
Parken är ditt vardagsrum : En attitydförändrande gestaltning med syfte att främja renhållning i parkmiljöerJohansson, Jessica January 2012 (has links)
Nedskräpningen i parkmiljöer är ett ständigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen Håll Sverige Rent har inte kunnat motverka människors sätt att inte ta ansvar för var de slänger sitt skräp. I detta examensarbete kommer nedskräpningsproblemet att studeras. Studien är en beskrivning av hur rumsliga element kan främja renhållning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskänsla för naturen i parkmiljöer. Centrum för studien är Vasaparken i Västerås, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskräpning. Som besökare under sommarhalvåret möts man av en tråkig syn där skräp oftast hittas på marken och inte i parkens tillgängliga papperskorgar. Informationen om att hålla parkmiljön ren är för nuvarande bristande, vilket leder till minskad trevnad på platsen. Genom att studera området Vasaparken hade jag som syfte att skapa mig en insikt i hur tydliggörande av information bör utformas för att genom detta inkludera besökare i renhållningen. Metoderna som använts för att undersöka problemet med nedskräpning i Vasaparken har varit kvalitativa observationer och intervjuer, samt omvärldsanalys. Resultatet av insamlat material visade att nedskräpningen i parken är ett stort problem och att besökare är mindre medvetna om deras ansvar att själva bidra till en trevligare parkmiljö. Slutsatsen från detta var att det var attityden till nedskräpning som var själva orsaken till varför besökare medvetet valde att slänga sitt skräp på marken. Genom att stödja mig i presenterad empiri och teori utvecklade jag därför en attityd-förändrande gestaltning som genom rumsliga element ska fungera exkluderande mot den negativa attityden till nedskräpning. Detta exkluderande av en attityd har sin funktion i att öka ansvarskänslan för naturen i parkmiljöer för att därmed inkludera besökare i renhållningen. Gestaltningen tar fasta på det underliggande problemet – attityden till nedskräpning, som genom ett tillskott av rumsliga element i miljön informerar besökaren om hur det vore om skräpet istället flyttade in till deras eget hem. På detta sätt uppnås en lika hög ansvarskänsla för parkmiljön som i besökarens eget hem – parken är ditt vardagsrum / Littering in parks is an ever increasing problem. The government together with the country´s municipalities and the organization Håll Sverige Rent have not been able to counteract the way people lack responsibility for where they throw their trash. In this thesis the litter problem will be studied. The study is a description of how spatial elements can promote sanitaion in parks by increasing visitors sense of responsibility for the surrounding environment. The center for the study is Vasaparken in Västerås, giving a strong expression of the littering problem. As a visitor during the summer months, you see a disappointning sight where litter more often is found on the ground and not in the park´s available bins. Information about keeping the park clean is currently inadequate, thus leading to a reduction in comfort at the site. By field studies in Vasaparken, my purpose was to create my insight into how a clarification of information should be embodied and as a result lead to an inclusion of the visitors in the sanitation. The methods used to study the litter problem in Vasaparken has been qualitative observations and interviews, together with a research of previous solutions of the littering problem. The result of the collected material showed that littering in Vasaparken is a major problem and that visitors are less aware of their responsibility to contribute to a pleasant park environment. The conclusion is that it was the attitude towards littering that was the very reason that caused the visitors to knowingly disposal their trash on the ground. By support in empirical studies and theory presented in this thesis I developed an attitude changing design, where spatial elements functions exclusively towards the negative attitude to littering. This exclusion of an attitude has it´s function in increasing the sense of responsibility for the surrounding environment in the park, and therefore include the visitors in the sanitation. The spatial design focuses on the underlying problem – the attitude towards littering. Where an addition of spatial elements in the environment informs the visitor about what it would look like if the litter instead moved into their own home. In this way, an equally high sense of responsibility can be found in parks as in the visitors own home – the park is your livingroom.
|
58 |
Från den ena till den andra : En studie om att utforma en användarvänlig multifunktionell träningslokalMoberg, Yennie January 2015 (has links)
Detta examensarbete är en studie i hur man kan utforma en multifunktionell träningslokal, där rummet ska fungera optimalt under både livliga och lugna gymnastiska aktiviteter. Målsättningen har varit att skapa ett designförslag som ska ge de rätta förutsättningarna och möjligheterna för såväl ledare som deltagare. Arbetet har utgått ifrån den multifunktionella träningslokalen Lilla Hallen på Vilsta Motionscenter i Eskilstuna, som har efterfrågat en ny designlösning. Detta för att träningslokalen är i behov av att förstärka sitt syfte på ett kommunikativt och strukturerat sätt samt kunna bidra i konkurrensen med andra träningsanläggningar. Studien har baserats på teorier kring uppmärksamhet, gestaltlagar, färg, ljus och kontrast, form och funktion, ikoner och konturer samt ljud. De metoder som har tillämpats är rumsanalys, intervju, introspektion och referensobjekt. Genom detta samt ett individuellt idéarbete har designförslaget skapats. I designförslaget har utgångspunkten varit att skapa ett enhetligt, estetiskt tilltalande och funktionellt rum med anpassning utifrån de olika aktiviteterna och målgruppen. Rummet har blivit mer avskalat än tidigare, för att uppmärksamheten främst ska riktas mot den aktivitet som man är där för att göra och inte på alla de förvarande redskapen.
|
59 |
Attraktivare miljörum. En studie i hur ett miljörum kan göras mer användbart, som ett led i att öka intresset för källsortering.Alexandra, Björsell January 2015 (has links)
Detta är en studie i hur ett miljörum kan användas för att kommunicera ochunderlätta för användare att sortera sitt avfall. I det långa loppet är målsättningenatt ytterligare motivera och öka deras intresse för källsortering.Till denna studie har ett miljörum tillhörande SGS Studentbostäder i Göteborgvalts ut. För närvarande kommunicerar inte rummet tydligt sitt syfte och har flerabrister som orsakar låg användbarhet.Fokuset i studien har varit att förbättra användbarheten av rummet och också göradet mer attraktivt. Frågeställningen som har besvarats är ”Hur kan ett miljörumutformas så att det på ett effektivt sätt kan kommunicera och underlätta föranvändaren att snabbt sortera rätt och därmed bli mer användbart?”Genom att kombinera resultaten från litteraturstudien och den empiriskaundersökningen har denna studie resulterat i två olika designförslag på detundersökta rummet. Båda designförslagen föreslår hur de problem somidentifierades under den empiriska studien av rummet kan lösas men på lite olikasätt beroende på förutsättningar för det specifika rummet. Den övergripandedesignidén har varit att introducera en tydlig och genomgående färgkodning medomsorg för små detaljer med stor betydelse. / This is a study in how a room for recycling can be designed as a way tocommunicate and make it easier for users to sort their waste. The long-termgoal for the room is to further encourage the users and increase their interestfor recycling. For this study a room for recycling at SGS Studentbostäder inGothenburg has been chosen. Currently, the room does not communicate itspurpose clearly, and has several problems causing low usability.The main focus of this study is to improve the usability of the room, and also tomake it more attractive. The research question that has been answered is “Howcan a recycling room be designed so that it can communicate and make it easierfor the user to quickly and efficiently sort their waste; and thus become moreusable?”By combining the results of both a literature review and empirical investigations,this study have resulted in two different design suggestions for the investigatedroom. Both design suggestions addresses the problems that were identified duringthe empirical study of the room, but in slightly different ways depending on thelevel of change that is wanted by the property owner. The overarching design ideahas been to introduce a clear and thorough color coding, with attention to smalldetails that have big impact.
|
60 |
Verksamhetsanpassad miljö : Hur en redesignad förskolemiljö kan stödja pedagoger i en temainriktad verksamhetLasovan, Ivana January 2015 (has links)
Detta arbete är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet har inneburit en studie om hur en förskolemiljö kan användas som ett stöd för pedagoger i deras dagliga arbete med förskoleverksamheten. Utformningen av miljön ska bidra till att fungera som ett verktyg för att underlätta pedagogernas arbetssätt. Studien har haft sin utgångspunkt vid en avdelning på förskolan Pärongården i Stockholm. Ett förslag på förändring av förskolemiljön visar hur man kan använda den rumsliga utformning som ett verktyg i den temainriktade verksamheten med barn i förskolan. Metoder såsom intervju, platsanalys, observation och avstämning har genomförts för att skapa en förståelse för pedagogernas arbete i förskolan i dagsläget. Resultatet av metoderna har visat att förskolemiljön behöver anpassas på ett bättre sätt för att kunna stödja pedagogernas temaarbete med barnen. Metodresultat, teorier och litteratur har varit ett stöd i framtagandet av ett designförslag. Ett förslag skapat utefter pedagogers behov har lett till en funktionsbaserad rumsmiljö. Detta för att utnyttja lokalytorna effektivare och för att anpassas till den dagliga verksamheten. En funktionsbaserad rumsmiljö bidrar till att fler moment i det dagliga arbetet inspirerar och underlättar till arbete med barnen. Med detta förslag har även en dokumentation- och utställningsstation skapats, där personalen kan ställa ut barnens färdiga projekt som sedan kan diskuteras och reflekteras tillsammans med föräldrar. Detta för att främja pedagogernas arbete med dokumentation till föräldrar, vilket utgör en viktig del i styrdokument för förskolor. / This work is a thesis in Information Design with a focus on spatial design. The work has involved a study on how a preschool environment can be used as a support for teachers in their work with early childhood education. The design of the environment contributes as a tool to facilitate teachers’ work. The study had its starting point in a section at the preschool Pärongården in Stockholm. A change in the preschool environment shows how to use the spatial design as a tool in daily theme activities with children in the preschool. Methods such as interview, room analysis, observation and control check have been carried out to create an understanding of teachers' work in preschools in the current situation and an understanding of the environments importance for the theme work with children. The results of the methods have shown that preschool environment needed to be more adapted to the educators theme work with the children. Method results, theories and literature have supported the development of a design proposal. A draft created along the educators needs have resulted in a function-based room environment. This is to utilize floor space more efficiently to primarily support educators working with thematic focus. A function-based room environment contributes to several elements in the theme work that inspires and facilitates the work with the children. With this proposal a documentation- and exhibition station has also been created where educator can exhibit the children finished projects, which can later be discussed and reflected with parents. This is to encourage teachers’ work with documentation for parents, which are an important part of the regulatory documents for preschools.
|
Page generated in 0.0796 seconds