In my thesis project, I am questioning how we, as interior architects, can design and use material in a creative, sustainable and sensory way when the common workflow of our practice is becoming increasingly more digital and distanced, when quality and prices are being pressured by the consumer system and when production, to a great extent, has moved to developing countries. I believe that when we distance ourselves from the practical knowledge and process of making, we are also distancing ourselves from understanding how our bodies inhabit the world. How are we to design meaningful and multi-sensory spatial experiences, create something to connect and care for, when we are working from a distance, far away beyond the horizon? In my view, all spatial experiences are multi-sensory, meaning that we experience them through more senses than our gaze. Therefore, I believe it is important to practice as an interior architect through embodied methods of making, not limiting our understanding of space to two-dimensional representations such as computer models or drawings. Through tactile, slow and repetitive hands-on practice, I learn about the material wood and its sensory qualities and let the material guide me in my process. My project shows my collection of embodied memories from that learning process in an archive of wooden pieces and three pieces of furniture. All telling a tactile story of their own to be experienced with our senses.

Detta är ett examensarbete med inriktningen rumslig gestaltning inom informationsdesign. Syftet med studien är att undersöka hur en multimodal och visuell utformning av dagens miljörum kan påverka barns rumsupplevelser och leda till att miljörummen upplevs mer tillgängliga och inkluderande för specifikt barn, men även för miljörummens övriga användare. Studien inkluderar ett metodiskt arbete genom litterära studier inom rumsliga element, kognition och perception, det lärande rummet med utgångspunkt i barns lärande, multimodalitet, rumsupplevelser och miljöpsykologi. Samt en platsanalys, ett frågeformulär, en kvalitativ intervju med experter och en deltagande workshop med studiens målgrupp. Detta i syfte att få en djupare förståelse för problematiken kring rummet, användaren och kontexten de verkar i för att besvara studiens frågeställning. Utifrån insamlade teorier och empiri formgavs ett exemplifierande gestaltningsförslag, där miljörummet av ett flerbostashus i Eskilstuna omgestaltades. Gestaltningsförslaget förhåller sig till barnens perspektiv och förutsättningar, med målet om att skapa en inkluderande, lärande och levande plats – där barnen inkluderas tidigt och blir en del av miljöarbetet för en bättre framtid. / This is a thesis specializing in Spatial design in the field of Information Design. The purpose of the study is to examine how a multimodal and visual design of today's rooms for recycling can affect children's spatial experiences and lead to a higher degree of accessibility and inclusive for children and other users of the room. The study includes a methodological work through literary studies on spatial elements, cognition and perception, the learning spaces based on children's learning, multimodality, spatial experiences, and environmental psychology. As well as a place analysis, a survey, a qualitative interview with experts, a participatory workshop with the study's target group. This to gain an in-depth understanding of the problems surrounding the room, the user, and the context in which they operate to answer the study's question at issue. Based on collected theories and empirical data, a exemplifying design proposal was designed, in which the environmental space of an apartment building in Eskilstuna was redesigned. The design proposal relates to the children's perspective and conditions, with the goal of creating an inclusive, learning and living place – where the children are included early and become part of the environmental work for a better future.

This is a thesis in the field of information design with a spatial design focus. The purpose of the study has been to investigate how methods and theories in information design can be applied to communicate and inform activity zone functions in activity-based outdoor offices within the spatial form of the room.  The methodological work includes a physical site analysis, one survey, interviews and workshops, and a scenario-based evaluation. The methods conducted to examining users’ attitudes towards study-related work in an outdoor environment, analyze demands and needs of activity zones and investigate different spatial forms’ informative attributes, what they communicate and why. Together with support from collected empirical evidence and relevant theories, a design has been created that exemplifies an activity-based outdoor office for university students, focusing on the use of informative spatial forms. This to facilitate a correct use of space and to enable a good working environment. The idea is to create a spatial design that guides users with a communicative spatial form of the room towards the appropriate activity zone. / Denna studie är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien har varit att undersöka huruvida metoder och teorier inom informationsdesign kan tillämpas för att aktivitetszoner i ett aktivitetsbaserat utomhuskontor ska kunna kommunicera och informera dess funktion med hjälp av rumsformer. Studien inkluderar ett metodiskt arbete som innefattar en fysisk platsanalys, enkätundersökning, semistrukturerade intervjuer och workshops samt en scenarioutvärdering. Metoderna genomfördes med syfte att undersöka användarnas attityder gentemot studierelaterat arbete i utomhusmiljö, efterfrågan och behov av aktivitetszoner, samt vad olika rumsformer kommunicerar och varför.Baserat på teori kombinerat med insamlade data och empiri, har ett gestaltningsförslag tagits fram som exemplifierar utformningen av ett aktivitetsbaserat utomhuskontor för högskolestudenter, med fokus på användningen av informativa rumsformer. Detta för att kontorsformen ska kunna brukas enligt korrekt syfte och därmed möjliggöra en god arbetsmiljö som både verkar funktionellt i den mening att de tillmötesgår användarbehoven, samtidigt som rumsformen ska vägleda användarna till sin plats i det nya rummet.

Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden.  Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy. / Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.

This study is a degree project in Information Design with a focus on Spatial Design. The aim has been to gain an understanding of the residents' relationship to the city of Fuengirola through methods and theories. This with the goal of developing a public environment that leads to an increased sense of place while respecting and informing about a culture that is de-prioritized in favor of fast-growing tourism. The work inspects, from a perspective of Critical Regionalism and Sense of Place, the meaning of an authentic cultural experience and how it can be communicated through a spatial design.   Methodical work has been carried out where interviews, photo studies, site analyses and an analysis of these have led to answers regarding which factors the residents of Fuengirola feel most attached to and which aspects have been lost over time. The results concluded that the attachment to place and the place identity that Fuengirola generates are based on interactions, traditions, and social gatherings, where the beach and tourism play a leading role. The sense of place is also strengthened through materials from a former room, as they still have a cultural importance today. The collected empirical evidence in combination with the theories has been the basis for a design proposal. The proposal involves a concept of different passages that reflects the activities and interactions that have characterized a room of the past and the factors that created an attachment to the place among the inhabitants. This degree project only visualizes part of a selected street to give an example of how these streets can potentially benefit an increased sense of place, place identity and connection to place in the city of Fuengirola. / Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet har varit att genom metoder och teorier få en förståelse för invånarnas relation till staden Fuengirola. Detta med målet att utveckla en offentlig miljö som leder till en ökad platskänsla samtidigt som den respekterar och informerar om en kultur som bortprioriteras till förmån för en snabbväxande turism. Arbetet inspekterar, ur ett perspektiv av Kritisk Regionalism och Sense of Place, innebörden av en autentisk kulturell upplevelse och hur den kan kommuniceras genom en rumslig utformning. Ett metodiskt arbete har bedrivits där intervjuer, fotostudier, platsanalyser samt en analys av dessa har lett till svar inom vilka faktorer som Fuengirolas invånare känner mest anknytning för samt vilka aspekter som förlorats genom tiden. Resultaten kommer fram till att den platsanknytningen samt den platsidentitet som Fuengirola genererar har sin grund i interaktioner, traditioner och sociala sammankomster, där strand och turism bär en ledande roll. Platskänslan stärks även genom material från ett dåtida rum, då de har fortfarande en kulturell vikt idag. Den insamlade empirin i kombination med teorierna har legat som grund för ett gestaltningsförslag. Förslaget innebär ett koncept av olika stråk som reflekterar de aktiviteter och interaktioner som har präglat ett dåtida rum och de faktorer som skapat en platsanknytning hos invånarna. Detta examensarbete visualiserar endast del av en utvald gata för att ge ett exempel på hur dessa stråk kan eventuellt gynna en ökad platskänsla, platsidentitet och platsanknytning i staden Fuengirola. / <p>En del bilder har inför publicering suddats ut på grund av upphovsrättsliga skäl. </p>

When having travelled one returns to, or revisits, a place. Unaware of the personal transformation that has occurred, one realizes the change when confronted with familiar things. In a desire to understand what objects and places mean to people, the project An actual house looks at three objects from a childhood home: a staircase, a window and a curtain and their relation to memory and autonomic consciousness. It reflects upon the importance of memory and imagination in art, architecture, and design - memory as well as imagination as a tool to create a different future. This art-practice-based work uses a hybrid form method. Exploring phenomenology trough writing, creating objects from memory and conveying the work to a perceptible form in a curated exhibition. It wants to contribute to a discussion on the relation between humans, objects and places in time.

Denna studie är en kandidatuppsats inom området Informationsdesign med fokus på rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att undersöka hur man kan underlätta den självständiga navigeringen i vår offentliga miljö för personer med synnedsättning. Hur man kan skapa en tryggare miljö genom informationsdesign i form av taktil wayshowing och färgkodning.  Att självständigt förflytta och röra oss i vår offentliga miljö ser de flesta som en självklarhet. Att sätta sig på tåget, tunnelbanan, eller bussen på väg till jobbet eller skolan, till vänner eller familj, eller bara göra en spontan resa dit du aldrig tidigare åkt inte är något hinder. Denna frihet skapar en gemenskap och tillhörighet i samhället som vi inte reflekterar nämnvärt över. Det finns dock personer som inte känner samma inkludering och trygghet i att göra samma typer av resor som du och jag – bland annat personer med synnedsättning. I dagsläget uppnår denna målgrupp ca 1% av Sveriges befolkning. Här finns dock ett mörkertal, men det är ungefär 100 000 personer som är inskrivna på syncentralen i dagsläget.Urbaniseringen och de växande städerna runt om i världen bidrar till den ekonomiska tillväxten, men även till sociala klyftor. Enligt FN:s hållbarhetsmål nr 11 - Hållbara städer och samhällen, så strävar man efter hållbar stadsutveckling för att skapa en trygg och inkluderande miljö – även för personer med funktionsnedsättningar. I Sverige har vi en arkitekturpolicy, som regeringen tagit fram. Den säger att vår offentliga miljö skall vara anpassad och utformad efter våra behov oavsett funktionsnedsättning och kognitiva förmåga. / This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on spatial design. The work aims to investigate how to facilitate the independent navigation in our public environment for people with visual impairment. How to create a safer environment through information design in the form of tactile way showing and color coding.Most people take it for granted to move and move independently in our public environment. Getting on the train, subway, or bus on the way to work or school, to friends or family, or just making a spontaneous trip where you have never travel before is no obstacle. This freedom creates a community and belonging in society that we do not reflect significantly on. However, there are people who do not feel the same inclusion and security in making the same types of trips as you and me – people with visual impairment. At present, this target group reaches about 1% of Sweden's population. However, there is a dark figure here, but there are approximately 100,000 people who are currently registered at the vision center. Urbanization and the growing cities around the world contribute to economic growth, but also to social gaps. According to UN Sustainability Goal No. 11 – Sustainable cities and communities, sustainable urban development is strived to create a safe and inclusive environment – even for people with disabilities. In Sweden, we have an architecture policy that the government has developed. It says that our public environment must be adapted and designed according to our needs, regardless of disability and cognitive ability.

Detta är en studie på kandidatnivå inom Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen av zoner på ett befintligt aktivitetsbaserat kontor kan stärkas genom användarinvolverande designmetoder. Metoderna ligger till grund för både förståelsen för användarnas behov men även till förståelsen för den befintliga miljön, dess styrkor och utmaningar. Även tidigare forskning och teorier inom informationsdesign och rumslig gestaltning används som en del i att utveckla zonernas kommunikation med särskilt fokus på hur rummets struktur, färg, form och möblering påverkar förståelsen av zonindelningar och dess tänkta aktivitet.     Studien har ett stort fokus på hur användarinvolverande metoder påverkar kontorsmiljöns utformning där platsanalys, semistrukturerade intervjuer samt workshop används med syfte att undersöka användarnas förståelse för den befintliga miljön samt hur rumsliga element så som färg och möbler kan användas för att utveckla kommunikationen av zoner och dess tänkta aktivitet på ett aktivitetsbaserat kontor.   Baserat på tidigare forskning och teorier samt den insamlade data har ett designförslag tagits fram i syfte att ge exempel på hur färg och möbler kan användas för att stärka kommunikationen av zoner och aktiviteter. Tidigare forskning visar att tydligare zonindelningar på ett aktivitetsbaserat kontor kan skapa bättre förutsättningar till att användarna ska förstå och kunna navigera sig i miljön, samt få en förståelse för de olika zonernas tänka aktivitet, något som i denna studie även undersökts genom användarinvolverande metoder, som i sin tur ligger till grund för designförslaget.   Studien resulterar i att användarinvolvering är en viktig aspekt för att kunna utforma ett aktivitetsbaserat kontor som fungerar i praktiken. Tydliga zonindelningar och en ökad kommunikation av zoner och dess tänkta aktivitet kan stärkas genom att inkludera användarna i processen och regelbundet följa upp utformningen av kontoret. Då medarbetarna är de som använder kontoret dagligen är deras synpunkter och erfarenheter av nytta att ta del av för att kunna utveckla kommunikationen av zoner, något som tydliggörs i denna studie. / This is a bachelor´s study in Information Design with a specialization in Spatial Design. The purpose of the study is to investigate how the communication of zones within an existing activity-based office can be enhanced through user-centered design methods. These methods are fundamental for the understanding of both the users' needs and the current environment, including its strengths and challenges. The study also includes previous research and theories in information design and spatial design as a part to develop the communication of zones, focusing particularly on how color, form, and furnishings influence the comprehension of zone divisions and their intended activities.   The study emphasizes the impact of user-centered methods on office environment design, employing site analysis, semi-structured interviews, and workshops to assess users' understanding of the existing environment and how spatial elements such as color and furnishings can be used to improve the communication of zones and their intended activities in an activity-based office.   Based on previous research and theories, as well as the collected data, a design proposal has been developed to exemplify how the room's structure, color, and furnishings can be employed to enhance the communication of zones and activities. Previous research indicates that clearer zone divisions in an activity-based office can create better conditions for users to understand and navigate the environment, as well as comprehend the intended activities of different zones. This study investigates these aspects through user-centered methods, which form the basis for the design proposal.   The study concludes that user involvement is a crucial aspect of designing a functional activity-based office. Clear zone divisions and improved communication of zones and their intended activities can be achieved by incorporating user feedback into the design process and regularly evaluating the office layout. Given that employees are the primary users of the office, their insights and experiences are valuable for developing effective zone communication, a point underscored by this study.

Under projektet ”Att brodera är ett verb –Betraktelser ur ett nålsöga” har jag använt applikationsbroderi som teknik för att transformera och bearbeta material från min omgivning. Jag har sorterat alla material efter färgcirkeln och skapat rutor som jag satt ihop till ett abstraherat lapptäcke. Arbetet har syftat till att undersöka processbaserat görande och jag har därför tagit hjälp av verben i konstnären Richard Serras ”Verb list”. Jag har satt upp fyra regler för mig själv att förhålla mig till under arbetets gång. Med reglerna har jag velat eliminera alla val och processer som inte handlar om själva görandet i sig. Lapptäcket har tagit sin slutliga form utifrån det ramverk som reglerna utgjort. Under min opponering diskuterade jag och opponenten Karin Lundgren-Tallinger främst hur jag har förhållit mig till mina regler under arbetets gång och hur de hade kunnat vara tydligare. Till Konstfacks Vårutställning hängde jag upp lapptäcket på en ställning av skrot i ett hörn och spred ut vissa rutor och andra obearbetade material så som skräp och garner i flera delar av rummet. Installationen av verket gjorde jag för att skapa en känsla av att arbetet med rutorna när som helst skulle kunna återupptas och görandet forsätta.

This thesis project aims to discuss the conditions and importance of water as a dynamic body in our environment, as water is affecting life on Earth on all levels. By focusing on the Baltic Sea, a sensitive body of water, I am exploring the acoustic characters of the sea dynamics through sound recordings at three bays in the Stockholm Archipelago. How can an acoustic exploration of the Baltic Sea dynamics mediate a sensitive relationship to our marine environments? Sound defines environments and gives indications of their current state. In this project, I intertwine an artistic approach involving our senses with scientific research of measuring to further an understanding of the relationship between humans and nature. The project explores water and sound in two parts, first as a method for listening to the sea, second as a spatial composition created for a sensory experience of the sea’s endless motion. It is my hope that my installation can stir emotions and create an understanding for the environmental challenges facing the Baltic Sea and inspire action towards prosperous natural environments where we live with and not apart from nature.