Introduktion: Antimikrobiell resistens är en av de stora utmaningarna för folkhälsan i världen. Enligt synsättet One Health är kunskap viktig för att antibiotikaresistens ska kunna bromsas. I Sverige finns en låg men dock tilltagande förekomst av multiresistenta bakterier. Tidigare studier visa att personer som är bärare av multiresistenta bakterier upplever okunskap och otillräckligt och inadekvat bemötande, främst bland hälso- och sjukvårdspersonal. Sår är en riskfaktor för Meticillinresistenta Staphylococcus aureus MRSA, Extended spectrum betalactamase ESBL, Extended spectrum beta-lactamase ESBL-CARBA och Vancomycinresistenta enterokocker VRE. Syfte: Att beskriva hur personer som har sår och som har smittats av någon typ av multiresistent bakterie upplever bemötandet från sin omgivning på grund av smitta. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med studiedeltagare som hade svårläkta sår och som var bärare av en eller flera multiresistenta bakterier. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen visade två övergripande teman: Bemötande från omgivningen och Bärarskap av multiresistenta bakterier påverkar omgivningen. Kategorierna för temat Bemötande från omgivningen var: Bemötande av hälso- och sjukvård; Bemötande från familj och vänner och Bemötande från övriga i samhället. Kategorierna till Bärarskap av multiresistenta bakterier påverkar omgivningen var: Överkonsumtion av skyddsutrustning; Personer som är bärare av multiresistenta bakterier har ett eget ansvar mot sin omgivningoch Samhällets ansvar för information om multiresistenta bakterier.  Slutsats: De flesta av studiedeltagarna upplever att de blev bra bemötta eller att reaktion saknades från omgivningen, dock förekom det enstaka situationer där multiresistensen påverkade bemötandet. Det fanns en kunskapsbrist, både hos de personer som är bärare av multiresistenta bakterier och från omgivningen. / Introduction: Antimicrobial resistance is a major challenge for public health globally. Out of a One Health approach, knowledge is important for slowing down spread of antibiotic resistance. In Sweden, the prevalence of multi-resistant bacteria is low but, however, is increasing. Previous studies show that people who are carrier of multi-resistant bacteria perceive lack of knowledge and incompetent and inadequate encountering mainly with health care professionals. Ulcer is risk factor for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus, Extended-Spectrum-Beta-Lactamase, Extended-Spectrum-Beta-Lactamase- Carba and Vancomycin-resistant Enterococcus. Aim: To describe how people who have been infected by some type of multi-resistant bacteria experience the treatment from their surroundings due to infection. Method: A qualitative content analysis with inductive approach. Eight semistructured interviews were conducted with patients who had ulcer and were carriers of one och more multi-resistant bacteria. Results: The qualitative content analysis showed two overarching themes: Treatment from the enviroment and Carrier of multi-resistant bacteriaaffect the enviroment. The categories for the theme Treatment from the enviroment were: Treatment from health care; Treatment from family and friends and Treatment from others in the community. The categories for Carrier of multi-resistant bacteria affect the enviroment were Overconsumption of protective equipment; People who are carrier of multi-resistant bacteria have a responsibility for the environment and Society’s responsibility for information on multi-resistant bacteria. Conclusion: Most of the study participants felt that they were treated well or that there was no reaction from the environment, however, there were occasional situations when the multi-resistance affected the treatment. There was at lack of knowledge, both among the people who are carriers of multi-resistant bacteria and from the enviroment.

Background: Chronic wounds are a long-term condition which means that the wound does not heal within the normal time frame. Good care is a growing need when it comes to chronic wounds. Healthcare needs more knowledge about how they can cater and meet this need. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences of living with chronic wounds. Method: A literature review based on 11 qualitative articles. A thematic analysis was done.The databases used to search for data were CINAHL and Pubmed. Results: The results identified two main themes. Creates limitations in everyday life with subthemes: Reduced social interaction and Pain problems. The main theme Significant forwound healing has the subthemes: Become your own wound expert and Good care relationship. Conclusion: Living with a chronic wound meant decreased spontaneity. The opportunity to influence one's own everyday life is limited because of the wound. The nurse has an important role to play in being able to apply person-centered care. The nurse can facilitate the person's everyday life and contribute to an improved quality of life. Further research should be done to increase the quality of care for wounds that are difficult to heal. / Bakgrund: Svårläkta sår är ett långvarigt tillstånd som innebär att såret inte läker inom normal tidsram. God vård och omsorg är ett växande behov vad det gäller svårläkta sår. Hälso- och sjukvården behöver mer kunskap om hur de kan tillgodose och möta detta behov. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar, vilka analyserades med tematisk analys. Databaserna som användes för att söka fram data var CINAHL och Pubmed.  Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman: Skapar begränsningar i vardagen med subteman: Minskad social interaktion och Smärtproblematik. Huvudtemat: Betydelsefullt för sårläkningen har subteman: Bli sin egen sårexpert och God vårdrelation. Slutsats: Att leva med ett svårläkt sår innebar en minskad spontanitet. Möjligheten till att påverka sin egen vardag blir begränsad till följt av såret. Sjuksköterskan har en viktig roll för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Sjuksköterskan kan underlätta personens vardag och bidra till en förbättrad livskvalitet. Vidare forskning bör göras för att öka kvaliteten på omvårdnaden vid svårläkta sår.

Bakgrund  Svårläkta sår är ett ökande problem som påverkar såväl individen samt samhället i stort. Dessa typer av sår ger ofta upphov till ett långvarigt lidande hos den enskilde personen eftersom tiden de tar på sig att läka i värsta fall kan dröja år. Andelen äldre antas öka de kommande åren och därmed också de svårläkta såren inklusive lidandet. Att svårläkta sår då behandlas med rutiner som baserar sig på beprövad erfarenhet men också vetenskap blir således essentiellt för att lidandet ska kunna lindras och patientsäkerheten garanteras. I enlighet med tidigare forskning har det visat sig råda viss tveksamhet bland sjuksköterskor angående hur omvårdnaden vid svårläkta sår bör se ut.  Syfte  Syftet var att beskriva faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad av svårläkta sår.  Metod  Med hjälp av databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] och Public Medline [PubMed] så inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, kvalitativa såväl som kvantitativa, som användes som grund inför resultatet i denna icke-systematiska litteraturöversikt. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys.  Resultat  Huvudkategorierna som utarbetades efter att den integrerade analysen hade genomförts var två stycken till antalet: Faktorer relaterade till sjuksköterskan och Faktorer relaterade till verksamheten. Utöver huvudkategorierna så utarbetades även åtta stycken subkategorier i form av: Kompetens, Utbildning, Teamsamverkan, Invanda rutiner, Känslor och självförtroende, Verksamhetslinjer och policyer, Tid och Resurser.  Slutsats  Resultatet visade på att det var multipla faktorer som inverkade på sjuksköterskors omvårdnad av svårläkta sår. De inverkande faktorerna kunde kopplas ihop med sjuksköterskan respektive verksamheten. Kompetens, utbildning, teamsamverkan, invanda rutiner, samt känslor och självförtroende var samtliga faktorer som kunde kopplas ihop med sjuksköterskan. Även avsaknaden av verksamhetsriktlinjer och policyer, tidsbrist och resursbrister var inverkande faktorer på omvårdnaden och dessa kunde kopplas samman med verksamheten. Samtliga faktorer bör måhända arbetas med simultant och utifrån olika angreppsvinklar för att lidandet svårläkta sår för med sig ska kunna lindras, patientsäkerheten garanteras och för att omvårdnadsförutsättningarna för sjuksköterskan ska kunna förbättras. / Background  Hard-to-heal wounds are a growing problem that affects both the individual and society at large. These types of wounds often give rise to long-term suffering in the individual because the time they take to heal, which in the worst case can take years. The proportion of older people is assumed to increase in the coming years and thus also the hard-to-heal wounds including the suffering brought along by these wounds. That hard-to-heal wounds are then treated with routines that are based on proven experience, but also science, becomes essential for the suffering to be alleviated and for patient safety to be guaranteed. In accordance with previous research, there has been some hesitation among nurses regarding how the nursing care of hard-to-heal wounds should look like.  Aim  The aim was to describe factors that affect nurses' nursing care of hard-to-heal wounds.  Method  Using the databases Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and Public Medline [PubMed], 16 scientific articles, qualitative as well as quantitative, were included, which were used as a basis for the results in this non-systematic literature review. The results were then compiled through an integrated analysis.  Results  The categories that emerged after the integrated analysis had been carried out were two main categories: Factors related to the nursing profession and Factors related to the organization. In addition to the main categories, eight subcategories were also prepared in the form of: Competence, Education, Team collaboration, Routines, Emotions and Self-confidence, Organizational guidelines and policies, Time and Resources.  Conclusions  The results showed that there were multiple factors that influenced nurses' nursing care of hard-to-heal wounds. The influencing factors could be linked to the nurse and the organization. Competence, Education, Teamwork, Routines as well as Emotions and self-confidence were all factors that could be linked to the nurse. The lack of Organizational guidelines and policies, Time and Resources were also influencing factors in nursing and these could be linked to the organization. All factors should perhaps be worked on simultaneously and from different angles of approach so that the suffering of hard-to-heal wounds can be alleviated, patient safety guaranteed and for the nursing conditions to be improved.

Bakgrund: Diabetes ökar i förekomst i hela världen, både typ 1 diabetes och  typ 2 diabetes. Många personer med diabetes får komplikationer av sin sjukdom och vanligast är fotkomplikationer främst i form av sår. Då många personer med diabetes är i beroendeställning när det gäller att sköta sin sjukdom samt hantera komplikationerna av sin sjukdom behöver vården öka sin samverkan.  Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskor inom hemsjukvården och primärvårdens upplevelse av samverkan när det gäller sår hos patienter med  diabetes.  Metod: För att besvara studiens syfte valdes kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjudata analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Resultat: Utifrån analysen identifierades tre kategorier Att arbeta tillsammans med andra där samverkan beskrivs som något som fanns men i liten utsträckning och som deltagarna önskade att det skulle finnas mer av. Kontaktväg mellan enheter där det framkom att kontaktvägar fanns, men det fanns osäkerheter kring på vilket sätt de skulle användas. God och säker vård där det framkom upplevelser av att inte alltid arbeta på det mest patientsäkra sättet, då information om patienten missades när mellanhand användes.  Slutsats: Då samtliga deltagare i studien önskar ökad samverkan och bättre sätt  att samverka och kommunicera på, så bör det bli en prioriteringsfråga för verksamhetscheferna att skapa rätt förutsättningar. / Background: Diabetes is increasing in incidence worldwide, both diabetes type 1 and diabetes type 2. Many of the people with diabetes get complications from their disease and the most common foot complications are mainly in the form of ulcers. Since many people with diabetes are in a dependent position when it comes to managing their disease and dealing with the complications of their disease, healthcare needs to increase its cooperation.  Aim: The aim is to examine nurses in home health care and primary care’s experience of collaboration regarding wounds in patients with diabetes.  Methods: To answer the purpose of the study, a qualitative interview study with an inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted, and interview data were analyzed using Graneheim & Lundman qualitative content analysis.  Results: Based on the analysis, three categories were identified Working together with others where collaboration is described as something that existed but  to a small extent and that the participants wished there would be more of. Contact paths between units where it appeared that contact paths existed but there were uncertainties about how they should be used. Good and safe care, where there were experiences of not always working in the most patient-safe manner, when information about the patient was missed when an intermediary was used.  Conclusion: As all participants in the study wish for increased collaboration and better ways to collaborate and communicate, it should become a matter of priority for the operations managers to create the right conditions.

No description available.

Bakgrund: Exakt siffra på hur många personer som lider av svårläkta sår i Sverige saknas fortfarande. Äldre och multisjuka personer med komplexa vårdbehov drabbas i större utsträckning. Svårläkta sår inverkar negativt på personens livskvalité och leder till ett ökat lidande. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården kan sårbehandlingen optimeras. Syfte: Syfte var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer med svårläkta sår inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med elva specialistsjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige. Resultat: Efter analysen framkom kategorien - Organisations betydelse för sårbehandling med underkategorier: Samarbete med primär- och slutenvården; Kontinuitetens betydelse; Att samverka i teamet; kategorien - Bristande kompetens och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal med underkategorier: Behov av utbildning till omvårdnadspersonal; Specialistsjuksköterskans strävan efter mer kunskap; kategorien - Personcentrerat förhållningssätt i hemsjukvården med underkategorier med underkategorier: Sårvård på patientens villkor; Sårvård i personens hem. Slutsats: Sårbehandling i hemsjukvården framställs som utmanade och komplex. Trots alla utmaningar visade specialistsjuksköterskor respekt för patienterna och fann lösningar i hemmet för att kunna utföra sårvården på ett patientsäkert sätt och tillgodose patientens behov. En personcentrerad vård tillämpades i möte med patienterna. Specialistsjuksköterskor upplevde bristfällig organisation, saknad av kompetens, kunskap och kontinuitet hos hälso-sjukvårdspersonal. En ny strategi behövs för att personer med svårläkta sår ska få jämlik sårvård, särskilt när antalet multisjuka äldre personer ökar. Implementering av det nya nationella vårdprogrammet för svårläkta sår kan vara en ny lösning och metod för att hantera de utmaningar och brister som identifierats i denna studie. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur utmaningarna inom hemsjukvården kan hanteras på ett effektivt sätt. / Background: The exact number of people suffering from chronic wounds in Sweden is still unknown. Older and multi-ill individuals with complex care needs are more affected. Chronic wounds negatively affect the person's quality of life and lead to increased suffering. Studying specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare can optimize wound treatment. Aim: The aim was to describe specialized nurses' experiences of caring for elderly persons with chronic wounds in home healthcare. Methods: A qualitative, semi-structured interview study was conducted with eleven specialized nurses in home care service in South of Sweden. Results: After the analysis, the category were identified - The importance of organizational structure for wound treatment with subcategories: Collaboration with primary and hospital care; The importance of continuity; Working in a team; the category - Lack of competence and knowledge among healthcare personnel with subcategories: The need for education of nursing personnel; Specialized nurses' pursuit of more knowledge; the category - Person-centered approach in home healthcare, with subcategories: Wound care according to the patient's wishes; Wound care in the person’s home. Conclusion: Treatment of wounds in home healthcare is portrayed as challenging and complex. Despite all the challenges, specialized nurses showed respect for patients and found solutions in the home setting to perform wound care in a patient safety care and meet patient needs. Person-centered care was applied in interactions with patients. Specialist nurses experienced inadequate organization, lack of competence, knowledge, and continuity among healthcare personnel. A new strategy is needed to ensure equal wound care for people with hard-to-heal wounds, especially as the number of elderly people with multiple illnesses increases. Implementation of the new national care program for hard-to-heal wounds may be a new solution and method for addressing the challenges and shortcomings identified in this study. Further research is needed to investigate how the challenges within home healthcare can be effectively addressed.