Syfte: Inom parodontal plastikkirurgi är det av intresse för kliniker att minska postoperativ smärta vid vävnadstagning i gommen. Denna litteraturöversikts syfte var att ge en översikt över olika modeller för vävnadstagning och parametrar som används för att utvärdera sårläkning och postoperativa besvär efter vävnadstagning i gommen. Material och metod: Baserat på en systematisk litteratursökning inkluderades artiklar som utvärderade sårläkning och postoperativa besvär vid vävnadstagning i gommen. Studier utförda på djur, case reports och case series med <5 deltagare exkluderades. Efter granskning av artiklarna presenterades studierna i olika modeller. Artiklarna grupperades baserat på studiedesign och tekniker vid vävnadstagning. Resultat: Sammantaget grupperades 47 artiklar i fem modeller där enstaka artiklar bidrog med data till >1 modell: 1) standardiserad vävnadstagning i samband med klinisk studie – sekundärläkning (2 artiklar); 2) standardiserad vävnadstagning i samband med behandling – primärläkning (4 artiklar); 3) standardiserad vävnadstagning i samband med behandling – sekundärläkning (11 artiklar); 4) icke-standardiserad vävnadstagning i samband med behandling – primärläkning (11 artiklar); och 5) icke-standardiserad vävnadstagning i samband med behandling – sekundärläkning (24 artiklar). Dominerande parametrar som användes var postoperativ smärta, postoperativt obehag, mängd använd analgetika, komplett sårepitelisering och vävnadsfärgmatchning.Slutsats: Den mest använda modellen i litteraturöversikten är icke-standardiserad vävnadstagning i samband med behandling – sekundärläkning, medan dominerande parametrar är komplett sårepitelisering, vävnadsfärgmatchning, smärtskattningsskalor och mängd använd analgetika. Användning av standardiserad vävnadstagning i samband med inducerat trauma är avgörande för en opartisk bedömning av olika behandlingar av sårytor i munhålan. / Aim: Within periodontal plastic surgery it is of interest for clinicians to reduce postoperative pain at the palatal harvesting site. This review aimed to provide an overview on the different models of tissue harvesting and parameters used to assess wound healing and postoperative discomfort after palatal tissue harvesting.Material and methods: Articles evaluating wound healing and postoperative discomfort after palatal tissue harvesting were included herein based on a systematic literature search. Studies performed on animals, case reports and case series with <5 participants were excluded. Articles were grouped based on study design and harvesting technique. Results: Altogether, 47 articles were grouped into the following five models, with some of the articles contributing data to >1 category: 1) standardized tissue harvesting for study purpose only with secondary healing (2 articles); 2) standardized tissue harvesting for treatment purpose with primary healing (4 articles); 3) standardized tissue harvesting for treatment purpose with secondary healing (11 articles); 4) non-standardized tissue harvesting for treatment purpose with primary healing (11 articles); and 5) non-standardized tissue harvesting for treatment purpose with secondary healing (24 articles). Postoperative pain and discomfort, consumption of pain killers, complete wound epithelialization, and tissue color match were the dominant parameters assessed.Conclusion: The most commonly used model in this review was the non-standardized tissue harvesting for treatment purpose with secondary healing, while complete wound epithelialization, tissue color match, pain rating scales, and amount of consumed analgesics were the most commonly used parameters. However, use of standardized tissue harvesting in terms of induced trauma is imperative for unbiased assessment of the various oral wound treatments.

Bakgrund: Trycksår definieras som en lokal skada i hud eller underliggande vävnad orsakat av ett konstant tryck, skjuvkraft eller friktion mellan den mjuka vävnaden och kroppens hårdare strukturer. Nutrition är en viktig faktor som direkt påverkar hälsan hos individen. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden relaterat till trycksår är att kunna identifiera om patienten lider av malnutrition och därefter sätta in aktuella omvårdnadsåtgärder, däribland att tillgodose näringsbehovet. Syfte: Syftet var att belysa nutritionens betydelse vid omvårdnad av trycksår. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Litteraturstudiens resultat genererade i 3 huvudkategorier: Effekten av nutritionsbehandling på läkning och prevention av trycksår, betydelsen av individanpassade nutritionsåtgärder samt bedömningsinstrument vid trycksår och nutrition. Konklusion: Litteraturstudien påvisade att nutrition hade en positiv effekt på läkning och prevention av trycksår. Individanpassade omvårdnadsåtgärder och bedömningsinstrument underlättade trycksårsarbetet. För att framtida sjuksköterskor ska kunna arbeta efter ett evidensbaserat förhållningssätt angående nutritionsbaserade omvårdnadsåtgärder, krävs aktuell forskning angående nutritionens påverkan på både prevention och läkning av trycksår.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att via litteraturen beskriva nutritionens betydelse för sårläkning. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie där metoden bestod av att söka vetenskapliga artiklar i databaserna Medline, Cinahl och Academic Search Elite. Sjutton artiklar valdes ut. Resultatet visade att patienter med bensår eller trycksår i många fall inte når upp till de näringsrekommendationer som finns. Det visade sig vara vanligt att dessa patienter ligger vid gränsen för att vara undernärda. Det upptäcktes att det är sällan som kostintaget täcker energibehovet. Framför allt var zinknivåerna genomgående väldigt låga och det visar även att det är brist på en hel del andra ämnen. Ämnen som visat sig speciellt fördelaktiga för sårläkning är protein, vitamin C, zink samt arginin. För patienter med brännskador däremot har det visat sig att saltet ornithine α-ketoglutarate minskar proteinkatabolismen samt förbättrar proteinsyntesen, vilket är en förutsättning för sårläkning. Slutsatsen med föreliggande studie var att nutritionen är viktig och kan ha en avgörande betydelse för sårläkning.</p> / <p>The purpose with this literature study was that through literature describe the nutrition’s significance for healing wounds. The study was made as a descriptive literature study where the method was conducted by searching scientific articles in the databases Medline, Cinahl and Academic Search Elite. Seventeen articles were chosen. The result showed that patients with leg ulcers or pressure sores in many cases don’t attain the recommendations for nutrition that are available. It showed that it is normal that these patients are on the border of being undernourished. It was discovered that the nutrient intake rarely covers the energy needs. Above all the zinc levels were throughout very low and that shows that there is also lack of some other substances. The substances that have been shown especially good for healing wounds are protein, vitamin C, zinc and arginine. However, for patients with burn injuries the salt ornithine α-ketoglutarate has been shown to reduce protein catabolism and also improve protein synthesis, which are essential to healing wounds. The conclusion from this study was that nutrition may be an important but also a determining factor to healing wounds.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att via litteraturen beskriva nutritionens betydelse för sårläkning. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie där metoden bestod av att söka vetenskapliga artiklar i databaserna Medline, Cinahl och Academic Search Elite. Sjutton artiklar valdes ut. Resultatet visade att patienter med bensår eller trycksår i många fall inte når upp till de näringsrekommendationer som finns. Det visade sig vara vanligt att dessa patienter ligger vid gränsen för att vara undernärda. Det upptäcktes att det är sällan som kostintaget täcker energibehovet. Framför allt var zinknivåerna genomgående väldigt låga och det visar även att det är brist på en hel del andra ämnen. Ämnen som visat sig speciellt fördelaktiga för sårläkning är protein, vitamin C, zink samt arginin. För patienter med brännskador däremot har det visat sig att saltet ornithine α-ketoglutarate minskar proteinkatabolismen samt förbättrar proteinsyntesen, vilket är en förutsättning för sårläkning. Slutsatsen med föreliggande studie var att nutritionen är viktig och kan ha en avgörande betydelse för sårläkning. / The purpose with this literature study was that through literature describe the nutrition’s significance for healing wounds. The study was made as a descriptive literature study where the method was conducted by searching scientific articles in the databases Medline, Cinahl and Academic Search Elite. Seventeen articles were chosen. The result showed that patients with leg ulcers or pressure sores in many cases don’t attain the recommendations for nutrition that are available. It showed that it is normal that these patients are on the border of being undernourished. It was discovered that the nutrient intake rarely covers the energy needs. Above all the zinc levels were throughout very low and that shows that there is also lack of some other substances. The substances that have been shown especially good for healing wounds are protein, vitamin C, zinc and arginine. However, for patients with burn injuries the salt ornithine α-ketoglutarate has been shown to reduce protein catabolism and also improve protein synthesis, which are essential to healing wounds. The conclusion from this study was that nutrition may be an important but also a determining factor to healing wounds.

Bakgrund: Det finns många faktorer som påverkar läkningsprocessen. Personer med svårläkta sår upplever ett lidande som negativt påverkar vardagen. Ett tillgodosett energiintag är en viktig faktor för att optimera sårläkningen. Ett näringsbaserat program kan vara ett verktyg för att behandla sår. Det är sjuksköterskans ansvar att ha en överblick över patientens nutritionsstatus och vid behov sätta in omvårdnadsåtgärder.  Syfte: Att beskriva näringsbaserade program med syfte att förebygga och/eller behandla sår samt redovisa effekt. Metod: En litteraturöversikt har genomförts som baseras på nio studier med kvantitativ design. Studierna söktes fram metodiskt i databaserna Pubmed, Medline och Cinahl. Artiklarna analyserades med Fribergs trestegsmodell. I samtliga artiklar beskrivs nutritionsbaserade program och dess effekt på sårläkning. Resultat: Individuella insatser som dietisthjälp och en individanpassad kost bidrar till en förbättrad sårläkning. Omvårdnadsåtgärder som kostregistrering, rengöring av sårytan och såromläggningar tillsammans med kosttillskott har visat en signifikant positiv effekt på sårläkningen. Standardiserade kosttillägg kan i vissa fall ha bättre effekt på sårläkning än sårspecifika kosttillägg. Interventioner som enbart baseras på kosttillägg innehållande bland annat protein, arginin, vitamin c, zink och aminosyror visade en signifikant positiv effekt på sårläkning   Slutsats: Sjuksköterskan har huvudansvaret att identifiera patientens nutritionsstatus och sätta in åtgärder vid behov. Med hjälp av ett näringsbaserat program innehållande en kombination av kosttillägg och sårförebyggande omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan underlätta sårläkningen.

Bakgrund: Venösa bensår är vanligt förekommande och kan orsaka problem för patienten. Såren är ofta smärtsamma, svårläkta och det kan även förekomma obehaglig lukt. Det finns flera olika förbandstyper att välja mellan vilket kan innebära en svårighet för sjuksköterskan att välja lämpligt förband till patienten och det aktuella såret. Att tillämpa evidensbaserad vård är därför viktigt och innebär att slå samman den senaste vetenskapliga forskningen med den kliniska erfarenheten. Silverförbandet används idag på venösa bensår och det finns studier som både visar att silver har bättre effekt än förband utan silver men även studier som visar det motsatta. Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns evidens för silverförbandets sårläkningseffekt för att behandla venösa bensår i jämförelse med annat förband utan silver. Metod: Metoden var en litteraturöversikt baserad på sju randomiserade kontrollerade studier (RCT) som jämförde silver med ett annat förband på venösa bensår. Studierna analyserades med hjälp av SBU:s (2017) beskrivning av evidensgradering enligt GRADE. Resultat: Efter samlad evidensgradering var det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att avgöra om det fanns evidens för silverförbandets sårläkningseffekt för att behandla venösa bensår i jämförelse med annat förband utan silver. Slutsats: Det vetenskapliga underlaget var otillräckligt för att avgöra om det fanns evidens för silverförbandets sårläkningseffekt för att behandla venösa bensår i jämförelse med annat förband utan silver. Fler studier med homogen design som undersöker detta område hade behövts för att säkerställa svaret och underlättat för sjuksköterskan vid val av förband. Det leder till en god evidensbaserad och säker vård. Rätt förband anpassat till den enskilda patienten och dess specifika sår kan förbättra sårläkningen och därmed minska lidandet och höja livskvalitén för patienten.

Som sjuksköterskor på en vårdcentral och en postoperativ avdelning, kommer det ofta frågor från patienterna hur de ska sköta förbandet och operationsärret. Det finns inga skriftliga PM med skötselråd för hur ärret och huden ska skötas att ge patienterna och det är något som saknas. Syftet med uppsatsen är att studera vetenskaplig litteratur, så att patienterna kan få råd för egenvård hur de ska sköta sina operationsärr. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvantitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna har olika förutsättningar för sårläkningen beroende på flera olika faktorer. I de olika artiklarna framkommer att det som påverkar uppkomsten av ärrets utseende är tänjning av huden, var på kroppen ärret finns och vilka riskfaktorer patienten har. Behandlingen innebär att stödja ärret med tejpning under lång tid. Genom att ge patienterna information om några egenvårdsåtgärder som de kan utföra hemma skulle man kanske kunna förhindra att en del patienter utvecklar hypertrofiska ärr under sårläkningen. Behandlingen är lätt att utföra, det som är viktigt är att patienterna får ordentlig information om hur ärret ska tejpas, att det ska tejpas under en längre tid samt att ärret ska skyddas från solljus. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>I dagens vårdarbete är behandling av venösa bensår en vanlig omvårdnadsåtgärd. Smärta, immobilitet samt social isolering relaterat till venösa bensår, är några av de faktorer som påverkar patientens livskvalitet. <strong>Syfte: </strong>Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan på bästa sätt kan främja läkningen av venösa bensår. <strong>Metod: </strong>Beskrivande litteraturstudie sammanställd utifrån 14 kvantitativa samt sju kvalitativa studier publicerade mellan åren 2001 till 2009. Databaserna Cinahl och PubMed användes i sökningen av vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var Leg Ulcer, Nursing, Activity, Pain, Venous leg ulcer, Treatment, Management, Exercise, Bandages samt Psychological. <strong>Resultat: </strong>De omvårdnadsåtgärder som visade sig ha stor betydelse för sårläkning var kompression/sårvård, fysisk aktivitet, psykologiskt stöd samt eftervård. Sjuksköterskans kunskap och förmåga att kunna se patienten som en helhet var av stor vikt för god omvårdnad och förbättrad sårläkning. <strong>Slutsats: S</strong>juksköterskor behöver förbättra sina kunskaper angående sårvårdsbehandling. Sjuksköterskan bör ha en holistisk syn på patienten.</p><p> </p>

Bakgrund: Trycksår är vanligt förekommande inom vården. En koppling har gjorts mellan försämrad nutritionsstatus och ökad risk för trycksår. Ett sätt att påverka näringsstatusen kan vara att ge näringstillskott och genom detta indirekt påverka läkningen av trycksår, detta omvårdnadsansvar ligger hos sjuksköterskan. Ett problem kan dock vara att kunskapen hos sjuksköterskor gällande näringstillskott kan variera. Syfte: Syftet var att beskriva näringstillskotts effekt på läkningen av trycksår. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=10) baserade på kvantitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat visade att de flesta näringstillskott hade positiv effekt på läkningen av trycksår. Tillskott i form av arginin, vitamin C och zink i kombination och hydrolyserat protein gav en förbättrad sårläkning. Tillskott i form av fiskolja visade ingen signifikant förbättring. Slutsats: Näringstillskott innehållande arginin, vitamin C och zink och i kombination har visat sig kunna påverka läkningsprocessen vid trycksår positivt. Studier visar dock att kunskapen hos sjuksköterskor gällande näringens roll i vården är bristande. Skulle detta bero på att informationen är svårförståelig, hoppas vi att den föreliggande studien kan bidra till ökat intresse och kunskap kring näringstillskotts effekt på läkningen av trycksår. / Background: Pressure ulcers are common in health care. A connection has been made between poor nutritional status and pressure ulcers. One way of affecting the nutritional status could be by giving nutritional supplements and by this affect the healing of pressure ulcers positively. The registered nurse is responsible of providing this care. An issue could be the lack of knowledge regarding nutritional supplements. Aim: The purpose of this study was to describe the nutritional supplements effect on pressure ulcer healing. Method: The study was executed as a literature review (n=10) based on quantitative studies. Result: The result of the study showed that most of the nutritional supplements have had a positive effect. Supplements such as arginine, vitamin C and zinc in combination and hydrolysated protein gave an improved wound healing. The supplement containing fish oil showed no significant improvements. Conclusion: Nutritional supplements containing arginine, vitamin C and zinc showed a positive effect on the healing of pressure ulcers. Studies show that nurses’ knowledge regarding nutrition in ulcer care is incomplete. If the reason behind this is that the information is difficult to understand our hope is that this study will make it easier to learn more about nutritional supplements, what supplements that should be used and its role in pressure ulcer care.

Sammanfattning Bakgrund: Svårläkta bensår drabbar en procent av Sveriges befolkning och påverkar den enskildes livskvalité negativt. När ett sår inte har läkt på 6 veckor klassificeras det som ett kroniskt sår. För att få ett sår att läkas ska det utredas vad det är för sår så rätt behandling sätts in som evidensbaserad omläggning, nutrition och avlastning som sjuksköterskan har ansvar för. Honung är ett alternativ till såromläggning av kroniska sår. Syfte: Syftet är att studera honungens effekt på sårläkning av kroniska sår. Metod: Allmän litteraturöversikt av 11 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat:Fyra av sju artiklar redovisar en snabbare sårläkning och sju av elva artiklar redovisar fler antal läkta sår med honung än vad kontrollgrupper har. Slutsats: Studiens resultat visar på att honung inte är helt effektivt men inte heller sämre än vad de olika kontrollgrupperna är. Mer forskning behövs i ämnet medicinsk honung. Nyckelord: sårläkning, sår, kroniska sår, honung / Summary Background: Leg ulcer affect one percent of the Sweden's population and effects patients’ quality of life. When time to heal a wound is more than 6 weeks, it is classified as a chronic wound. To get a wound to be healed, it is necessary to investigate the best treatment for each wound. The evidence shows that the nurse is in charge of wound dressing, nutrition and relief. Honey is an alternative to wound healing in chronic wounds. Aim: The aim was to study the honeys effect on wound healing of chronic wounds. Method: The work is a literature review on eleven quantitative articles. Result: Four out of seven articles has a faster healing rate and seven out of eleven articles has more healed wounds with honey compared to different control groups. Conclusion:The result of the study shows that honey is not completely effective but also not worse than the control groups. The study shows that more research is needed about medical honey. Keywords: wound healing, ulcer, wound, chronic, honey