Bakgrund: Sömnproblematik och stress är relativt utbrett i samhället och kan inverka på varandra. Stress kan påverka en persons sömnvanor och sömnbrist kan leda till att stress hanteras på ett annorlunda sätt. Stress och sömnbrist har visat sig vara en återkommande faktor hos studenter och studier gjorda på fysioterapeutstudenter har visat en hög prevalens av stress. Sömnvanorna och eventuella samband mellan stress och sömn är mindre undersökta. Syfte: Syftet var att kartlägga självskattad stress och självskattade sömnvanor bland Fysioterapeutstudenter. Syftet var också att se om det finns något samband mellan dessa faktorer. Metod: En studie med kvantitativ design utfördes med en digital enkät som datainsamlingsmetod på 200 fysioterapeutstudenter i termin 1-6 vid Luleå tekniska universitet. Enkäterna innehöll frågor om självskattad upplevd stress (PSS-10) och sömnvanor. Resultat: Studien hade totalt 100 respondenter, varav 59 kvinnor och 41 män. Majoriteten av deltagarna hade en måttlig stress och kvinnorna var mer stressade än männen. De flesta deltagare hade en sömntid på mer än sju timmar per natt den senaste månaden och majoriteten uppgav att de fått tillräckligt med sömn. Det fanns ingen indikation på ett samband mellan självskattad stress och antal sömntimmar. Konklusion: Majoriteten av fysioterapeutstudenterna upplever stress i olika grad där måttlig stress var mest utmärkande. De flesta sover enligt allmänna rekommendationer och anser sig få tillräckligt med sömn. Inget samband noterades mellan stress och sömn. Resultaten går överlag i linje med tidigare studier även om metodologiska faktorer gör det något svårt att jämföra. Mer studier behövs för att undersöka stress och sömnvanor och eventuella samband mellan dessa faktorer bland studenterna.

Bakgrund   Sömn är livsnödvändigt och påverkar hela människans hälsotillstånd både fysiskt och psykiskt samt på kort och lång sikt. Sömnbrist hämmar läkningsprocesser och kan leda till följdsjukdomar. Då sömn är så viktig för en såväl frisk som sjuk människa är det av stor vikt att belysa påverkansfaktorer vid sömn på vårdavdelning för att främja en god hälsa. Syfte  Syftet är att belysa patienters upplevelse av att sova på vårdavdelning samt de faktorer som kan påverka sömnen och hur omvårdnad kan bidra till att främja sömnen.  Metod  Syftet besvaras genom metoden litteraturöversikt. Litteraturöversikten inkluderade 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2009-2019. Artiklarna insamlades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultatet analyserades genom integrerad analys.  Resultat Litteraturöversikten visar att upplevelsen av att sova på vårdavdelning är övergripande negativ. Det framkom att faktorer inom fysiska- och psykiska aspekter, omvårdnads- och medicinska aspekter samt faktorer relaterade till vårdmiljö begränsade patienters möjligheter till god sömn.  Slutsats Den här litteraturöversikten innehåller en sammanställning av forskning som visar på vad patienter upplever vid sömn på sjukhus och vilka faktorer som påverkar deras sömn. Det framkom av litteraturöversikten att patienters sömn mestadels påverkas negativt. Detta innefattade påverkansfaktorer inom vårdmiljön såsom ljud och ljus, psykiska faktorer såsom oro och ångest, fysiska faktorer såsom smärta samt omvårdnadsmoment såsom provtagning och administrering av läkemedel. Vidare framkom i litteraturöversikten att sömnbrist har påvisats ha negativa konsekvenser på människors hälsa vilket kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Slutsatsen är att det behövs vidare forskning inom ämnet samt att det behöver tas fram strategier för att hälso- och sjukvården ska kunna arbeta personcentrerat för att främja en god sömn.

Bakgrund Sömn är elementärt för alla människor och en viktig del i tillfrisknandet hos patienter. Brist på sömn har bevisade negativa effekter på hälsan, på kort och lång sikt. Det innebär många gånger stora svårigheter för patienter att sova på sjukhus. Patienters upplevelse av sömn på sjukhus beskrivs ofta som dålig, otillfredsställande och fragmenterad. Med stöd av sjukvårdspersonalens och patienters uppfattningar om vilka faktorer som påverkar sömnen kan vårdmiljön på sjukhus utvecklas och förbättras. Syfte  Att belysa faktorer i vårdmiljön som kan påverka patienters sömn på sjukhus. Metod  Designen som valdes till studien var en litteraturöversikt. Systematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt manuella sökningar. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades, efter noggrann granskning. De var baserade på såväl kvantitativa som kvalitativa studier. Datan analyserades utifrån metoden integrerad analys. Resultat Resultatet av litteraturöversikten visade att miljöfaktorer som ljud, ljus, rumstemperatur, komfort och antalet patienter per sal kunde störa patienternas sömn. Omvårdnadsåtgärder, däribland kontroll av vitalparametrar och blodprovstagning, påverkade också sömnen på sjukhus. Slutsats Faktorer i omgivningen samt omvårdnaden inverkade negativt på patienternas sömn på sjukhus. Fler studier gällande vilka faktorer som påverkarsömnen efterfrågas, i såväl positiv som negativ riktning. Denna kunskap kan ligga till grund för utformningen av en mer hälsofrämjande vårdmiljö som främjar sömnen för patienter på sjukhus.

Bakgrund Vi sover drygt en tredjedel av våra liv och vår hälsa är starkt beroende av en god sömn. Begreppet sömnstörning kan beskrivas som sömn med bristande kvantitet eller kvalitet som varar under en längre period. I åldersgruppen 16 och 24 år har problemen ökat stadigt. Omvårdnadsteoretikern Dorotea Orem bygger sin teori på att människan vill och har förmåga att göra förnuftiga bedömningar och handla i enlighet med dessa och att sjuksköterskans roll är att hjälpa en person att planera och genomföra aktiviteter som hör till det dagliga livet med avsikt att förbättra, återställa och bevara hälsa/friskhet samt förebygga ohälsa/sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva hur omvårdnad kan organiseras för att stödja egenvårdsförmågan hos en ung person med sömnbesvär utifrån Orems egenvårdsteori. Metod Metod som valdes för arbetet var litteraturöversikt. Forskningsartiklar söktes under november 2016 i databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Sökorden som användes var adolescent, dyssomnias, sömnstörninga, nursing, nursing care, self care, sleep, sleep deprivation, sleep hygiene, sleep initiation and maintenance disorders och young adult. Resultatet bygger på 16 artiklar. Databearbetning skedde utefter Orems teoretiska modell om egenvård. Material sorterades i teman efter egenvård, egenvårdsbehov och egenvårdskrav. Resultat Egenvårdsförmågan kan förbättras utifrån tre huvudfynd: sömnhygien, kognitiv beteendeterapi och utbildning/information. Slutsats Genom att utbilda ungdomen i sömnhygien eller kongnitiv beteendeterapi kan egenvårdsförmågan öka. Kombineras dessa åtgärder kan den sömnfrämjande effekten öka. Sjuksköterskan bör utbilda, ge rådgivning och stödja ungdomen till att uppnå bästa möjliga egenvårdskapacitet.

Bakgrund Under sömnen arbetar hjärnan och kroppen för att bearbeta dagen, reparera skadad vävnad och fylla på energi. På sjukhus är vårdmiljön ofta en stressande plats för patienterna som orsakar sömnstörningar. Sömnen kan påverkas av yttre stimuli som buller och ljus, samt emotionella faktorer som otrygghet, stress, smärta och oro. En bristfällig sömn kan ge både kortvariga och långvariga konsekvenser. Sömnbristen innebär ett onödigt lidande, försämrad återhämtning och förlängda vårdtider. Syfte Syftet var att belysa hur sjuksköterskan kan reducera sömnstörningar i en vårdmiljö. Metod Metoden som valdes var litteraturöversikt som genomförts genom databassökningar i PubMed och CINAHL samt manuell sökning. Sökningarna avgränsades till 17 vetenskapliga artiklar som har klassificerats, värderats samt analyserats. Resultat Huvudkategorierna som framkom var, Skapa en sömnfrämjande vårdmiljö, Planering på avdelningen, Sjuksköterskan som emotionellt stöd och Kunskap om sömnens betydelse. Sjuksköterskan kan reducera sömnstörningar i form av ljud och ljus genom användning av sovmasker och öronproppar. Sjuksköterskan kan planera sömnen så att patienterna är vakna under dagen vilket underlättar för en normal dygnsrytm. Sjuksköterskan kan arbeta mot en god kommunikation och relation till patienterna. Detta visade sig minska patienternas oro och förbättra deras sömn. Musik kan användas för att få patienterna att slappna av och lättare kunna somna. Kunskap inom ämnet sömn visade sig vara viktigt för patienternas sömn. Slutsats Slutsatsen blev att sjuksköterskan kan reducera sömnstörningar i en vårdmiljö med hjälp av olika strategier. De strategier som framkom visade sig ofta vara relativt enkla men visade sig ändå utgöra en stor skillnad för patienternas sömn.

No description available.

Syftet med min undersökning var att kartlägga elevers frukost- och mellanmålsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och såväl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes på en gymnasieskola i Skåne och undersökte elever i årskurs 1, och min empiriska studie grundar sig på enkäter som 112 elever svarade på. Resultatet av undersökningen visar att ungefär hälften av alla tillfrågade elever äter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar än flickor äter varje dag. Däremot äter flickorna en bättre frukost än pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 7 av 10 elever äter mellanmål på förmiddagen och några skillnader mellan könen går inte att utläsa. Däremot äter flickorna oftare frukt än pojkarna, vilka i sin tur mer frekvent konsumerar godis och läsk än flickorna. Studien visar också att sömn- och dygnsrytm samt sällskap vid frukosten har är relaterade till frukostvanor och kan vara orsaker till bristande frukostkonsumtion. Elever som äter frukost regelbundet angav oftare än de som äter sällan att de har bättre koncentration och bättre ork under förmiddagen. Dessutom finns det relation mellan regelbundenhet av frukostkonsumtion och bra kondition samt höga avgångsbetyg. / The purpose of my survey was to pinpoint student’s breakfast- and snack-habits, to see if I could find differences between genders as well as a connection between breakfast habits and physical and mental performance. This study was made in an upper secondary school in Skåne on the first year students, and my empirical data are based on a survey handed out to 112 students. The result of this analysis shows that about fifty percent of these students eat breakfast every morning before school and that this is predominantly the boys. Although the girls eat a healthier breakfast as far as the three main food groups - recommended by National Food Agency is concerned. Roughly 7 out of 10 students have a snack between breakfast and lunch and my examination doesn’t show any differences between genders. Although the girls eat fruit more often than the boys, who in turn consumes more soda and candy than the girls. This study also indicates that sleep patterns, as well as company at the breakfast table is somewhat related to breakfast habits. Students who have healthy breakfast habits indicated a striking increase in concentration and energy during the morning classes. There is also a noticeable connection between regular breakfast habits and good physical fitness, as well as high final grades.

Bakgrund: Sömn har stor betydelse för en god hälsa och återhämtning för kroppen. Vid stigande ålder förändras dygnsrytm och sömnmönster. Sömnen blir mindre djup hos äldre. Tidigare studier visar att äldre personer har sömnproblem. Studier visar också att personal på särskilt boende har uppmärksammat sömnproblem hos äldre.  Syfte: Att belysa de faktorer som påverkar äldres sömn på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Nio vetenskapliga artiklar med främst kvantitativ design analyserades. Resultat: Tre kategorier beskrev den erfarenhet äldre har av sömn på särskilt boende. Fysiska faktor av betydelse var brist på daglig aktivitet, psykiska faktorer som påverkade var depression och miljöfaktorer var bland annat ljud och ljus. Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar äldres sömnkvalitet på särskilt boende. Sömnsvårigheter kan leda till sämre hälsa såsom ökad depression. Genom att uppmärksamma detta kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra de tre faktorerna som brister för de äldre och på så vis främja god sömn och hälsa på särskilt boende.

Bakgrund: Barnhälsovården har som uppdrag att ge föräldrastöd för att hjälpa föräldrarna att ge sitt barn en god hälsa och utveckling. Om barn har sömnproblem påverkas barnets och familjens välmående och hälsa negativt. Information till föräldrar om sömn kan ge bättre förutsättningar för en god sömn. Föräldrar efterfrågar internetbaserat stöd och god tillgänglighet, vilket podcasts kan erbjuda. Kvaliteten av informationen som ges via podcasts kan vara svår att värdera och därför finns ett behov av att informationen kvalitetsgranskas. Syfte: Att kvalitetsgranska information om sömn och sömnvanor hos barn i åldrarna 0–6 år som ges via podcasts.Metod: En kvantitativ studie med en deskriptiv design. Inkluderade podcastavsnitt lyssnades på och kvaliteten bedömdes via ett eget konstruerat bedömningsformulär. Innehållet i bedömningsformuläret var baserat på Rikshandboken i barnhälsovård. Avsnitten bedömdes och analyserades utifrån hur heltäckande informationen var och med hjälp av Global Quality Scale (GQS).Resultat: Sjutton podcastavsnitt bedömdes. Den information som gavs via podcastavsnitten stämde till 99,2 % överens med Rikshandboken i barnhälsovård. Medianvärdet var 14 för hur heltäckande informationen i ett avsnitt var, maxpoängen var 37. Medianvärdet för GQS var 2 (= generellt låg kvalitet). Utifrån bedömningen kunde nio av podcastavsnitten rekommenderas som föräldrastöd om sömn hos barn 0–6 år, varav sju av dem behövde kompletteras. Slutsats: Generellt kan podcasts med fördel användas som ett komplement till föräldrastödet via barnhälsovården. För att kunna erbjuda avsnitt av hög kvalitet och med heltäckande information kan en egen podcast behöva produceras och uppdateras regelbundet. Förslagsvis kan det genomföras av Rikshandboken i barnhälsovården.

Introduktion/Bakgrund: Sömn för människan är en livsviktig fysiologisk funktion. En patient som vårdas inom slutenvården kan uppleva svårigheter med sömnen. Det kan orsakas av exempelvis belysning och besök av sjukvårdpersonal. Till följd av detta kan patienter utsättas för sömnbrist som kan leda till en långsam återhämtning. Sjuksköterskan har flera ansvarsområden när det handlar om vården av patienter, därtill att främja sömn, men det råder brist i användandet av bedömningsverktyg.  Syfte: Syftet är att sammanställa omvårdnadsåtgärder som främjar sömn hos patienter som vårdas inom slutenvården.  Metod: Litteraturstudien är strukturerad via en systematisk metod av Roséns granskningsmall. Databassökningarna utfördes i två databaser. Det inkluderades sju artiklar som kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengström (2016) granskningsmall. Bland de inkluderade artiklarna utgick sex artiklar från kvantitativ metod varav en kvalitativ metod. Dataanalysen är strukturerad enligt Friberg (2022).  Resultat: Ett tema och tre kategorier presenteras i litteratursammanställningen. Temat är: Personcentrerad omvårdnadsåtgärder. Litteratursammanställningens tre kategorier är omvårdnadsplanering och samtal för att minska sömnavbrott, omvårdnadsåtgärder för att främja sömn och lindra sömnstörande symtom. Alla omvårdnadsåtgärder kan tillämpas efter ett personcentrerat förhållningsätt.   Slutsats: Faktorer som stör sömnen kan åtgärdas av olika omvårdnadsåtgärder. Majoriteten har påvisats behöva tillämpas enligt patientens behov och tillstånd. Läkemedel kan behöva användas när omvårdnadsåtgärderna inte är effektiva för patienten.