<p>Syfte. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att befrämja patienters sömn ur ett omvårdnadsperspektiv.</p><p>Bakgrund. Sömn är ett tillstånd som befinner sig utanför den medvetna kontrollen och ses som en viktig del av livet. Människan vet av erfarenhet att sömnen är ett stort behov och utan sömn en längre tid förändras våra beteenden, vår förmåga att koncentrera oss minskar, temperamentet ändrar sig och handlingsförmågan avtar. Tidigare forskning har visat att patienter inneliggande på sjukhus ofta klagar på sömnstörningar.</p><p>Metod. En kvalitativ forskningsintervju användes för att uppnå studiens syfte. I studien har fem sjuksköterskor intervjuats från tre olika medicinavdelningar och från två olika städer.</p><p>Resultat. Resultatet av studien visade att det fanns två huvudkategorier som sjuksköterskorna vidtar vid befrämjande av patienters sömn; omvårdnadsåtgärder och farmakologiska åtgärder.</p><p>Konklusion. Författarna anser att det finns ett stort behov av fortsatta studier om hur man som sjuksköterska kan befrämja patienters sömn. Vidare anser författarna att sjuksköterskeutbildningen bör innehålla kunskap i sömn och dess omvårdnadsåtgärder vid insomningssvårigheter.</p> / <p>Aims. The purpose of this study was to describe the nurses experience of promote patients sleep in a perspective of caring.</p><p>Background. When you are at sleep the mind is unaware of the surrounding, the sleep is an important part of life. Mans experience that sleep is a great need of mankind, the lack of sleep for sometime leaves you with lack of ability to concentrate, changes ones temperament and worsens ones ability to take action. Studies that have been done shows that hospitalized patients often complain that they suffer of sleeping disorder.</p><p>Methods. A qualitative interview study was made to reach the study’s purpose. In the study 5 nurses were interviewed, they worked in two cities and in three different medicine divisions.</p><p>Results. The results of the study showed two main categories of caring methods nurse’s uses to promote sleep appeared; caring methods and medical methods.</p><p>Conclusions. The authors consider a further study of methods that a nurse can use to promote sleep is necessary. The authors also consider that nurse’s education would provide more knowledge about sleep and how to promote sleep.</p>

<p>Sömnstörningar är ett folkhälsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen själv kan göra för att förbättra sin sömn, med så kallad egenvård. Då tekniken ständigt utvecklas blir Internet, för alla åldersgrupper, en allt viktigare källa för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvård vid sömnbesvär framställs för allmänheten på olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa får för läsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvård vid sömnstörningar. Under analysens gång framkom tre utmärkande diskurser som var genomgående i samtliga texter. De två dominanta diskurserna var vägledande respektive befallande. Den tredje diskursen var en medicinsk diskurs innehållande råd om exempelvis naturläkemedel. Diskursernas sätt att presentera information på belystes med hjälp av omvårdnadsteoretiker och vårdvetenskapliga begrepp. En konsekvens av texterna kan vara om eller hur läsaren inspireras till egenreflexion över textens innehåll eller ej. Slutsatsen är att vägledande diskurser har en större potential till att inspirera till egenreflexion än vad en befallande diskurs har.</p>

No description available.

I Sverige beräknas ca 24 % av befolkningen lida av sömnbesvär och vart tredje besök inom primärvården utgörs av personer som lider av någon form av psykisk ohälsa. Sömnbesvär är vanliga hos personer som har någon form av psykossjukdom och kan leda till att tillståndet förvärras och tillfrisknandet försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som finns att tillgå för att främja nattsömnen hos personer med en psykossjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet skapades två kategorier utifrån hur kunskapsläget såg ut, farmakologiskt perspektiv samt icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Resultatet visade att Melatonin och Neuroleptika kunde vara effektiv farmakologisk behandling. Sömnhygieniska principer samt avslappande musik visade sig vara effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder existerar men de är få i förhållande till de farmakologiska åtgärderna som är de mest framträdande varv ytterligare forskning kring icke-farmakologiska åtgärder efterfrågas. Det skulle vara önskvärt att skriva ut icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder ”på recept” i syfte att främja nattsömnen hos personer med psykossjukdom vilket psykiatrisjuksköterskan har en nyckelroll i att utföra. Likaså efterfrågas fortlöpande kompetenshöjande och forskningsbaserad utbildning för psykiatrisjuksköterskor när det gäller sömnbesvär relaterat till psykossjukdom. / In Sweden, approximately 24% suffer from insomnia, and every three visits in primary care are persons who suffer from some form of mental illness. Sleep disorders are common in people who have some form of psychotic illness and can lead to a worsening of the condition and that the recovery becomes harder. The aim of this study was to describe the nursing interventions available to promote sleep in people with a psychotic illness. The study was conducted as a case study where 9 scientific articles were reviewed and analyzed. The result created two categories based on the present knowledge in the area, pharmacological perspective and non- pharmacological nursing interventions. The result showed that melatonin and neuroleptics could be effective pharmacological treatment. Sleep Hygiene principles and relaxant music proved to be effective non- pharmacological nursing interventions. Non- pharmacological nursing interventions exist but they are few in relation to pharmacological actions which are the most prominent. Further researches into non- pharmacological measures are required. It would be desirable to print non- pharmacological nursing interventions "on prescription" in order to promote sleep in people with psychotic illness as the psychiatric nurse has a key role to perform. Similarly, continuous skills enhancement and research-based training for psychiatric nurses regarding sleep disorders related to psychosis are requested.

<p>BAKGRUND: Sömn är ett mänskligt behov som behövs för kroppens läkning. Patienterupplever ofta att sömnen inte blir tillfredsställd på sjukhus. Faktorer som uppges ge endålig sömn på sjukhus är miljön, kroppslig och emotionell påverkan hos patienten samtsjuksköterskans arbete. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om åtgärder somfrämjar patienters sömn.SYFTE: Syftet är att beskriva åtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att främjapatienters sömn på sjukhus.METOD: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Datainsamlingenoch analysförfarandet utgick från Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter.RESULTAT: Ur analysen framkom fyra teman; beröring, avkoppling genom att lyssna påmusik, reducering av ljud och ljus samt att tillgodose patientens individuella önskemål ochfysiologiska behov. Dessa åtgärder ger patienter ökad sömnkvantitet. Patienter rapporteraräven att deras sömnkvalité förbättras då dessa åtgärder tillämpas.DISKUSSION: De fyra teman som framkom har avslappning som gemensam nämnare.Avslappning inför natten hjälper patienter att få en bättre sömn. Det är viktigt attsjuksköterskan är lyhörd på patienters individuella behov vid sänggåendet eftersom godsömn hjälper patienter att återhämta sig från sjukdom.</p> / <p>BACKGROUND: Sleep is necessary for human life and important for the healing process.Patients often report insufficient sleep when staying at hospital. Environmental, physicaland psychological factors are reasons for poor sleep. Another disturbing factor might beworking staff. It is important for the nurse to have knowledge of what can be done topromote a good night sleep for patients.PURPOSE: The purpose is to describe the nurse’s interventions to promote a good nightsleep for the patients at the hospital.METHOD: A literature study where ten articles were analysed. The model used for thedata collection and the analyse of the study was designed by Friberg (2006).RESULT: The analyse emerged in four themes; touching, relaxation by listening to music,light and sound reduction and supplying individual wishes and physical needs. Theseinterventions have shown increased sleep quantity and quality in patients.DISCUSSION: These four themes make the patients relaxed before going to bed and helpthem to get a good night sleep. It is important that the nurse is observant to the patients’individual needs at bedtime because a good night sleep help patients recover from sickness.</p>

Bakgrund: Det är vanligt med sömnproblem bland inneliggande patienter på sjukhus och att sömnkvaliteten försämras under vårdtiden. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet att främja hälsa hos patienter men anser själva att de saknar kunskap om sömn och sömnfrämjande insatser. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av sömnfrämjande interventioner på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes. Databassökningar i CINAHL och PubMed resulterade i åtta artiklar med kvantitativ design som kvalitetsgranskades och analyserades utifrån integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att insomning, uppvaknanden och sömnlängden förbättrades för patienter som exponerades för sömnfrämjande insatser. De mest framträdande insatserna var att förhindra störande ljud och ljus samt att vårdpersonal följer rutiner så som planering av arbetsuppgifter och därmed minskar moment som för patienterna kunde vara störande för sömnen. Slutsats: Sömnfrämjande insatser har visats vara effektiva för förbättrad sömnkvalitet hos inneliggande patienter på sjukhus. Sömn står i direkt relation till inre och yttre stimuli och sömnstörande faktorer kan minimeras av vårdpersonal. Med förevarande litteraturstudie kan sjuksköterskan få ökad förståelse och kunskap om sömnfrämjande insatser och därmed kan förutsättningar öka att tillgodose bättre sömn.

Bakgrund: Många patienter lider av sömnstörningar på sjukhus på grund av olika faktorer. Det har konsekvenser på bland annat hälsan och leder till nedstämdhet och fallrisk hos äldre. I Sverige ökar användning av sömnmedicin och många patienter erbjuds sömnmedel på sjukhus. Sjukvårdspersonals uppfattning skiljer sig från patientens upplevelse av sömn. Syfte: Studien belyste vad som påverkar patientens sömnkvalitet på en vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie valdes där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Det visades att många inneliggande patienter hade en dålig sömnkvalitet. Miljöfaktorer som ljud och ljus, dels förorsakat av vårdpersonalen, påverkade sömnkvaliteten. Smärta och psykiska faktorer ledde också till försämrad sömn. Patienter i enkelrum sov bättre trots högre ljus-eller ljudnivå än i flerpatientrum. Slutsats: Vårdpersonal kan förbättra patientens sömnkvalitet genom bättre planering och tajming av medicinska åtgärder och omvårdnadshandlingar. Trygghet för patienten skapas genom bra bemötande, delaktighet och information som hjälper patienten till bättre vila och sömn.

Bakgrund: Många tonåringar lider av sömnbrist på grund av sen eller nattlig användning av smartphones, vilket kan påverka deras hälsa och skolprestationer. Skolsköterskans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande. I mötet med tonåringar har skolsköterskan möjlighet att uppmärksamma sömn- och smartphonevanor. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av och arbete med tonåringars sömn i relation till användning av smartphones. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Ett strategiskt urval gjordes. Inklusionskriterier var skolsköterskor med minst 1 års erfarenhet som arbetar med tonåringar. Nio skolsköterskor intervjuades via e-post och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier : Hur smartphones påverkar tonåringars sömn, Att uppmärksamma, informera och motivera, Hälsofrämjande samarbete, och sju underkategorier: Att ha mobilen vid sängen, Konsekvenser i vardagen, Att inhämta kunskap om tonåringars smartphoneanvändning och sömn, Att informera, Att motivera, Samarbete med vårdnadshavare och Samarbete med övrig personal. Konklusion: Skolsköterskors hälsofrämjande arbete gällande sömn i relation till smartphones är beroende av varje enskild skolsköterskas kunskap, engagemang och intresse. Nationella riktlinjer för skolsköterskors arbete med sömn och smartphones samt en omarbetning av hälsoenkäten som används vid hälsosamtalet efterfrågas av skolsköterskorna. / Background: Many teenagers suffer from sleep deprivation due to late or nightly use of smartphones, affecting health and academic performance. The school nurse should work for health promotion and has, when meeting teenagers, the opportunity to address sleep and smartphone habits. Purpose: To highlight the school nurses ́experiences and work with teenagers ́sleep in relation to the use of smartphones. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. A strategic selection was made. Inclusion criteria were school nurses working with teenagers. Nine school nurses were interviewed by email. The data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the main categories: How smartphones affect teenagers' sleep, Attention, inform and motivate, and Health promotion cooperation. Subcategories: Having the phone at bed, Consequences of everyday life, Retrieving knowledge about teenagers' smartphone usage and sleep, Informing, Motivating, Collaboration with guardians, and Collaboration with other staff. Conclusion: School nurses’ health promotion work regarding sleep related to smartphones, depends on every individual school nurse’s knowledge, commitment and interest. National guidelines for school nurses' work with sleep and smartphones, and an update of the health survey used in the health interview is requested by the school nurses.

De senaste åren har en ny invändning framförts allt oftare i brottmål, nämligen invändningen från den tilltalades sida att gärningen företagits i sömnen, i somnambult tillstånd. Den fortsättningsvis kallade sömninvändningen ger ett antal intressanta frågeställningar inom straffrätten, men också i gränslandet där juridik och sömnforskning möts. Sömn och medvetande som neurologiska begrepp inrymmer gråskalor; sömn har fyra stadier NREM-sömn följt av REM-sömn och en persons medvetande utreds inom neurologin med hjälp av en åtta-stegsprövning. Ändå tycks juridiken ha en svart-vit föreställning av både sömn och medvetande som ett vara eller icke-vara. När straffansvar prövas förutsätts att personen är vid medvetande, utan att saken egentligen utreds. För att en person ska hållas straffrättsligt ansvarig krävs att både de objektiva och subjektiva brottsförutsättningarna är uppfyllda. Personen ska för att uppfylla de objektiva brottsförutsättningarna ha, 1) utfört en handling som är brottsbeskrivningsenlig, och 2) som inte varit rättfärdigad. I enlighet med den subjektiva brottsförutsättningen måste personen även kunna tillskrivas personligt ansvar för handlingen. Personer som anses ha agerat i somnambult tillstånd går fria från ansvar. Men på vilken grund inträder ansvarsfriheten? Tidigare ansågs rörelser företagna i sömnen inte utgöra handlingar i och med att de saknat bakomliggande vilja, och uteslöts således redan i den objektiva prövningen. I det studerade rättsfallsmaterialet och doktrin verkar det som att domstolarna hanterar sömn såsom brist på med medvetenhet i uppsåtsprövningen, vilket utesluter ansvar inom ramen för den subjektiva prövningen. Troligtvis uppkommer denna förvirring till följd av dels den starka presumtionen för att kroppsrörelser är samma sak som handlingar, dels att tillstånden ”vid medvetande” och ”medveten” ses som samma sak. En kroppsrörelse som företagits i sömnen bör enligt min mening anses ha företagits utan att personen var vid medvetande och således prövas som en objektiv brottsförutsättning. Måltypen ger även en del processuella överväganden. Den tilltalade måste göra sömninvändningen så pass sannolik att den inte kan lämnas utan avseende, varvid åklagaren har att göra invändningen obefogad. Bevisningen förs framför allt med hjälp av sakkunnigutlåtanden av olika sömnforskare. Ett antal sömnforskare är framstående inom måltypen och har etablerat en stark praxis kring hur sannolikheten för somnambulism ska prövas. Risken med de sakkunnigas utlåtanden är att de innebär en stolpig checklista som inte alltid ger utrymme för olika upplevelser av sömngång. Det riskerar att få till följd att den prövning som till sin natur måste förbli en gråskala riskerar att präglas av juridikens svart-vita förhållningssätt.

Studiens problemformulering rör barns möjlighet till återhämtning i förskolan samt avsaknadenav den. Vuxna, här pedagoger, förhåller sig alltid till barnen i förskolan i en form av maktposition,oavsett om de vill det eller inte. Vi ser i vår studie många svar från pedagoger som förhåller sig tillvad vårdnadshavarna önskar, utan att reflektera över vad som är bäst för barnet. Således ges intebarnen en möjlighet att tycka till och få säga sin mening om och kanske påverka sin återhämtning.Syftet med denna studie är att beskriva pedagogers uppfattningar av och åsikter om barnsåterhämtning och vila i förskolan i en utvald mellanstor kommun i Sverige. Som metod använde vi enform av triangulering genom brevintervjuer och intervjuer. I dessa försökte vi fånga pedagogers synpå och uppfattningar av barns återhämtning i förskoleverksamheten och problematisera den motdagens forskning. Datamaterialet analyserades och kategoriserades i resultatet för att synliggöra detessentiella i studien.Det visade sig i resultatet att det inte alltid förekommer en aktiv återhämtning, utan sömnen är avseddför de yngre, upp till 2-3 år. De äldre tilldelas lugna aktiviteter för att “vila” men frågan är, om intedetta sker för att inte störa de små som sover. Trots att vilan är en tämligen vardaglig aktivitet iförskolan visar det sig i vår litteratursökning att ämnet uppfattas som relativt outforskat. De äldrebarnen anses av pedagogerna kunna klara av dagen utan återhämtning, men forskning visar påmotsatsen. Barn upp till 4-6 års ålder, som är under utveckling, behöver en aktiv vila för att kunnatillgodogöra sig såväl lärande som ett välbefinnande.Vi tolkar pedagogernas svar som trots att de är medvetna om och dagligen erfar barn som är trötta,stressade och överstimulerade så tillmötesgår de ofta vårdnadshavarnas önskemål om nedskurenåterhämtning istället för att tillgodse barnets behov. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>