Bakgrund  Sömn är ett basalt behov och krävs för människors överlevnad och välmående. Patienter som vårdas på sjukhus upplever ofta att deras sömn och sömnkvalitet blir negativt påverkad. Detta på grund av befinnandet av en ny miljö och att miljöfaktorer som ljus och ljud inte är optimalt utformade för att främja sömn. Lider patienterna av sömnbrist motverkas kroppens förmåga till återhämtning och läkning. Sjuksköterskan besitter därav en viktig roll att främja patienters sömn genom evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelser av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan främja sömn i samband med vård på sjukhus.  Metod Detta var en icke systematisk litteraturöversikt, baserad på̊ 15 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna söktes i CINAHL samt PubMed och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag, som är konstruerat av Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016). Resultatet har sedan bearbetats genom en integrerad analys (Kristensson, 2014). Resultat Denna studie visar på att det finns ett flertal effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att främja sömn, såsom; ljud- och ljusterapi, massage, akupressur, progressiv muskelavslappning, eteriska oljor samt mjölk- och honungsblandning. Dessa åtgärder är högst användbara då de är utan biverkningar, är kostnadseffektiva samt visat sig vara effektiva när det kommer till främjandet av sömn.   Slutsats I denna litteraturöversikt har ett flertal effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som främjar sömn påvisats. Dessa interventioner har visat sig vara enkla att genomföra, kostnadseffektiva samt inte medfört några biverkningar. Sjuksköterskan skulle kunna använda sig av dessa åtgärder i syfte att öka patienters sömnkvalitet. För att stödja patienters sömn krävs gedigen kunskap gällande sömn samt en lyhördhet inför patienters preferenser gällande utformandet av omvårdnaden.

Bakgrund: Sömnproblem för patienter inom intensivvård är ett känt problem. Sömn regleras av olika processer i kroppen och är viktig för den psykiska och fysiska återhämtningen, vilket är avgörande för läkning vid kritisk sjukdom. I den tekniktäta intensivvårdsmiljön finns flera faktorer som påverkar sömnupplevelsen för patienten. Brist på sömn leder till negativa konsekvenser så som ångest, rädsla och smärta, men riskerar även att leda till utveckling av intensivvårdsdelirium. Icke-farmakologiska interventioner syftar till att reducera störningsmoment och tillämpningen av dessa kan lindra stress samt bidra till en främjad sömn. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken effekt fem förvalda icke- farmakologiska sömninterventioner har på patienters sömn. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med strukturerade databassökningar i relevanta ämnesdatabaser, vilket resulterade i tolv vetenskapliga artiklar som studiens resultat baseradespå. Resultat: I resultatet sågs sex olika sätt att tillämpa interventionerna; öronproppar, ögonmask,öronproppar och ögonmask, ögonmask tillsammans med öronproppar och musik/ljud ocharomaterapi. Icke-farmakologiska sömninterventioner visade sig ha en signifikant effekt på sömnkvalitet och sömndjup hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Vidare framkom faktorer som kan påverka tolerans och compliance för interventionerna. Slutsats: Icke- farmakologiska sömninterventioner har positiva effekter på sömnkvalitet hospatienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Interventionerna ses överlag som enkla att genomföra, kostnadseffektiva och tolereras av de flesta patienter. Implementering av dessa interventioner i det kliniska arbetet ses därför som gynnsamt.

Bakgrund Sömn är en förutsättning för en god hälsa och välbefinnande. Flertal individer med diagnosen autismspektrumtillstånd upplever någon form av sömnstörningar. Ett av sjuksköterskans professionella ansvar är att identifiera samt erbjuda individuella omvårdnadsåtgärder för att främja sömn. Konsekvenser av en otillräcklig sömn kan vara försämrade kärnsymtom hos individer med diagnosen autismspektrumtillstånd, negativ påverkan på hälsa och livskvaliteten samt resultera i onödiga vårdkostnader. Genom att identifiera omvårdnadsåtgärder om sömn relaterad till diagnosen autismspektrumtillstånd kan sjuksköterskan minska sömnstörningar och därmed främja sömn.  Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja sömn för individer med autismspektrumtillstånd. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt utfördes baserad på 19 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL under september och oktober 2021. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad analys utfördes där ett tema framkom med tillhörande tre subteman, vilket data sorterades in under.  Resultat I resultatet framkom ett tema, sömnhygien. Under temat beskrevs omvårdnadsåtgärder som främjade sömn hos individer med diagnosen autismspektrumtillstånd. Utifrån temat skapades tre subteman, sömninterventioner, utbildning och delaktighet. Resultatet påvisade även att anhöriga spelade en viktig roll i omvårdnaden för att främja sömn hos individer med diagnosen autismspektrumtillstånd.  Slutsats Omvårdnadsåtgärder innefattande olika sorters interventioner såsom fysisk aktivitet, rutiner samt hjälpmedel och utbildning var viktiga sömnbefrämjande faktorer för individer med diagnosen autismspektrumtillstånd. Det är även väsentligt att omvårdnadsåtgärderna är anpassade för att skapa ett sammanhang för den enskilda individen. Anhöriga spelade en stor roll som stöd i utförandet av omvårdnadsåtgärder. Individers delaktighet i sin vård framhölls som en viktig faktor för att minska sömnstörningar och därmed främja sömn. Förhoppningen är att den icke-systematiska litteraturöversikten kan bidra med mer kunskap för att främja sömn för individer med diagnosen autismspektrumtillstånd. / Background Sleep is a prerequisite for good health and well-being. Most individuals diagnosed with autism spectrum disorders experience some form of sleep disorder. One of the nurse's professional responsibilities is to identify and offer individual nursing measures to promote sleep. Consequences of insufficient sleep can be worsened core symptoms, negative impact on health and quality of life and result in unnecessary care costs. By identifying nursing care measures related to the diagnosis of autism spectrum disorder, the nurse can reduce sleep disorders and thus promote sleep.  Aim The purpose was to describe nursing interventions to promote sleep for individuals with autism spectrum disorders. Method This non-systematic literature review was performed based on 19 scientific articles with both quantitative and qualitative design. The articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL in september och october 2021. The articles were quality reviewed from Sophiahemmet University's assessment basis. An integrated analysis was performed where a theme emerged with three sub-themes, wich the data were sorted under. Results  The result revealed a theme, sleep hygiene. The theme described nursing interventions that promoted sleep in individuals with diagnosed with autism spectrum disorders. Based on the theme, three subthemes were created, sleep interventions, education and participations. The results also showed that relatives played an important role in nursing to promote sleep in individuals with autism spectrum disorders. Conclusions  Nursing measures including various types of interventions such as physical activity, routines as well as aids and education were important sleep-promoting factors for individuals diagnosed with autism spectrum disorder. It was also essential that the nursing measures were adapted to create a context for the individual. Relatives played a major role in supporting the performance of nursing care. The individual's participation in their care is emphasized as an important factor in reducing sleep disorders and thereby promoting sleep. The hope is that the non-systematic literature review can contribute more knowledge to promote sleep for individuals diagnosed with autism spectrum disorders.

Bakgrund  Sömn är avgörande för människans hälsa och funktion. Många patienter upplever sämre sömn under tiden de är inneliggande på sjukhus. Emotionella faktorer och vårdmiljön har visat sig försämra sömnkvaliteten. För lite sömn kan leda till negativa konsekvenser som påverkar patientens hälsa och återhämtning. Komplementär och alternativmedicin är ett samlingsbegrepp för de metoder som används tillsammans med, eller istället för konventionell medicin. Sjuksköterskan ansvarar för planeringen och utförandet av omvårdnadsåtgärder med målet att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan tillsammans med patienten komma fram till valet av omvårdnadsåtgärd som på bästa sätt främjar patientens sömn.  Syfte  Syftet med litteraturöversikten var att belysa komplementära och alternativa metoder inom omvårdnad som kan främja sömn hos vuxna personer inneliggande på slutenvårdsavdelning.  Metod  Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien bygger på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ design. Databaserna PubMed och CINAHL användes för systematisk sökning och de valda artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna bearbetades sedan med hjälp av en integrerad analys.  Resultat  Litteraturöversiktens resultat visar att de komplementära och alternativa metoderna har positiv effekt på patienternas sömn. De identifierade metoderna kategoriserades i fem stycken avsnitt; aromaterapi, akupressur, progressiv muskelavslappning, ljud- och ljusintervention samt massage i kombination med musik eller aromaterapi.  Slutsats  Denna litteraturöversikts resultat har visat att patienters sömn kan främjas med hjälp av komplementära och alternativa metoder inom omvårdnad. Åtgärderna kan utföras självständigt av sjuksköterskan, har visat sig ha få biverkningar och har en mindre påverkan på miljön än läkemedel. Genom ett personcentrerat förhållningssätt ökar patientens delaktighet och sjuksköterskan kan tillsammans med patienten välja den evidensbaserade komplementära och alternativa metod som är bäst lämpad med målet att främja sömnen. Dock behövs det vidare forskning för att kunna dra några större slutsatser.

Syftet Syftet med studien var att undersöka skadeförekomst hos tyngdlyftare samt studera hur självskattad sömnmängd och träningsvolym korrelerar med skadeincidens.   Frågeställning 1: Hur ser träningsvolym, sömn och skador ut hos svenska tyngdlyftare? Frågeställning 2: Finns det någon korrelation mellan träningsvolym, sömn och skadeförekomst? Metod Metoden som användes var en kvantitativ ansats med hjälp av ett frågeformulär med frågor gällande skador, träningsrutiner, sömnhygien och träningserfarenhet bland aktiva tyngdlyftningsutövare. Enkäten delades ut till 29 tyngdlyftningsklubbar och resulterade i 33 enkätsvar. Datan analyserades med en logistisk regressionsmodell där sömn och träningsvolym är oberoende variabler och skada eller icke-skada är beroende variabel. Resultat Träningsvolymen hade en signifikant korrelation med skadeförekomst (P-värde på 0,020), men inte mängden sömn (P = 0,146). Överbelastning var den mest förekommande skadetypen och det vanligaste skadeområdet var knäleden (25,4 %). Slutsats Slutsatsen är att det finns en korrelation mellan träningsvolym och skadeförekomst. / The purpose The purpose of the study was to examine injury incidence and type of injuries, sleep amount, and training volume in Olympic weightlifters and to find variables that correlate to injuries. Question 1: How do training volume, sleep, and injuries manifest in Swedish weightlifters? Question 2: Is there a correlation between training volume, sleep, and injury incidence?  Method The method used was quantitative, with a questionnaire  regarding training routines, sleep hygiene, and training experience in a population of active weightlifters. The survey was distributed to 29 Olympic weightlifting clubs which resulted in a final sample of 33 respondents. The data were analyzed using a logistic regression model where the dependent variables were injury or non-injury, and the independent variables were sleep and training volume. Results The result showed that the effect of training volume on injury had a significant correlation with a P-value of 0.020. No significant correlation was found between sleep and injury (P = 0.146). The most common injury was from overuse and the most common injury localization was the knee joint (25.4%).  Conclusion The study concludes that there is a correlation between training volume and injury.

Bakgrund: Sömn är ett fenomen som alla upplever. Den utgör cirka en tredjedel av våra liv. Många gånger reflekterar vi inte över vår sömn och våra sömnvanor. Fysiologiska faktorer som tillkommer under en sjukhusvistelse tvingar patienter på en dålig sömnhygien.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att identifiera icke farmakologiska åtgärder gällande ljud, ljus, aktivitet, rutiner och temperatur samt hur sjuksköterskan kan tillämpa dessa vid fysiologisk störd nattsömn på sjukhus.Metod: Databassökningarna har utförts i Cinahl, Medline och Pubmed. I litteraturstudien granskas tretton kvantitativa studier och en meta-analys.Resultat: Resultatet uppvisar ett antal åtgärder för att främja sömn. I dessa ingår tysta perioder, öronproppar, musik, vitt brus, ögonmask, ljusbehandling, flexibla medicineringstider, mindfulnessmeditation, akupressur, tibetansk yoga, massage och temperaturpåverkan genom ljusbehandling.Slutsats: Öronproppar, musik, ögonmask och flexibla medicineringstider är kostnadseffektiva och kräver inga stora resurser i form av vårdpersonal, tid, material och vidareutbildning. Tysta perioder, vitt brus, ljusbehandling, mindfulnessmeditation, akupressur, tibetansk yoga, massage och temperaturspåverkan genom ljusbehandling ansågs ha god effekt enligt studierna men vara svåra att tillämpa.Nyckelord: litteraturstudie, omvårdnadsåtgärder, sjukhus, sjuksköterska, sömn. / Background: Sleep is a phenomenon that everyone experiences. It makes up a third of our lifetime. Many people don’t reflect on our sleep and our sleeping habits. Physiological elements that supervene during a hospital visit forces patients upon a poor sleep hygiene.Aim: The aim of this literature review is to identify nonpharmacological interventions concerning noise, light, activity, routines and temperature and also how a nurse can apply these towards physiological sleep disturbance at night in hospitals.Method: The database searches were conducted in Cinahl, Medline and Pubmed. In this literature review thirteen quantitative studies and one meta-analysis were reviewed.Result: The result exhibits a number of interventions to promote sleep. These include quite times, earplugs, music, white noise, eye mask, bright light, flexible medication times, mindfulness meditation, acupressure, Tibetan yoga, massage and temperature influence through bright light.Conclusion: Earplugs, music, eye mask and flexible medication times are cost-effective and don’t demand any large resources like nursing staff, time, material and further education. Quite times, white noise, bright light, mindfulness mediation, acupressure, Tibetan yoga, massage and temperature influence through bright light believed to have a good effect according to the studies but where difficult to administer.Keywords: literature review, hospital, nurse, nursing interventions, sleep.

This research paper is about educator's thought on the importance of sleep, rest and relaxation for children in preschool, both young and older children. In order to gain an understanding of how educators think about the importance of children's sleep, rest and relaxation during a day at preschool, I have used qualitative interviews with six educators at two different preschools in Lidköping Municipality. Based on the interviews as well as research on the need of sleep, rest and relaxation in preschool, I have analyzed and interpreted the data material. Overall, the study has shown that it is important that children have time for relaxation and recovery during their day at preschool. The study also shows that children of different ages need different types of sleep, rest and relaxation. The study also shows that the children's sleep, rest and relaxation are important for their well-being in preschool and how it can affect their learning and development.

Bakgrund: Att främja god nattsömn är en viktig komponent i all omvårdnad för att främja välbefinnande och minska lidande hos patienten. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. Sömn är väldigt centralt för människan och påverkar hälsan på flera sätt bland annat aktiveras immunsystemet, mängden stresshormoner minskar, blodtryck och puls sjunker och sömnen är en återuppbyggande period då kroppen får en möjlighet att återhämtas. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av sömn under sjukhusvistelse. Metod: Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplevelse av sömn på sjukhus beskrivs i fyra huvudkategorier; Att sömnen störs av sjukhusmiljön och personalens rutiner; Att tankar, oro och ångest håller en vaken nattetid; Att tryggheten blir större av individualiserad vård och personalens närvaro; Att känna brist på kontroll och integritet men samtidigt acceptans i situationen. Slutsats: Sömn är något centralt hos människan, en försämrad sömn kan leda till längre återhämtning och längre vårdtid för patienterna. Vår studie visar bland annat att det behövs en personcentrerad vård där patientens behov och önskningar tillgodoses för att nattsömnen ska främjas på bästa sätt under sjukhusvistelse. Sömn är ett bortglömt område där det behövs mer forskning för att lyfta sömnens betydelse för hälsa och välbefinnande för patienterna.

Vikten av återhämtning mellan arbetspassen blev aktuellt igen den 1 oktober 2023 när EU införde regleringar i arbetstidslagen avseende dygnsvila. Det innebar förändringar i hur arbete planeras, framförallt inom vård- och omsorg där medarbetare ofta arbetat både med snabba returer och delade turer. Med anledning av detta ämnar denna litteraturstudie ta reda på vad tidigare forskning säger kring området dygnsvila och skiftarbete relaterat till vårdpersonalens möjlighet till återhämtning. För att besvara syftet har vi formulerat följande forskningsfråga: Vad framträder i tidigare forskning om dygnsvila och skiftarbete relaterat till vårdpersonalens möjlighet till återhämtning?  Studiens resultat redovisas i tre identifierade huvudkategorier: Störningar i sömn och vakenhet, risker med kort dygnsvila och sociala aspekter. Resultatet visar att användning av EU:s nya direktiv gällande dygnsvila har stöd i tidigare forskning. Studiernas resultat visar få redovisade negativa konsekvenser som talade emot de nya direktiven. En negativ konsekvens vårdpersonalen som studeras i de olika studierna lyfter fram är förmågan eller möjligheten att få bestämma själv över sin arbetstid. Möjligheten för medarbetarna att arbeta intensivt i perioder för att sedan vara ledig en längre tid försvinner med de nya direktiven. Utifrån studien är slutsatsen att det finns stöd i tidigare forskning att använda sig av EU:s nya direktiv då det kommer till dygnsvila både ur ett medarbetarperspektiv och ur ett arbetsgivarperspektiv. Studien bidrar med information om varför det är bra med EU:s striktare direktiv samt varför det är viktigt att medarbetarna får återhämtning.

Under det senaste decenniet har användningen av skärmar och digital teknik ökat. Tidigare forskning har visat att överdriven skärmtid kan leda till konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Genom att integrera den senaste forskningen i barnsjukvården kan barnsjuksköterskan utveckla sin kompetens och arbeta mer effektivt med att förebygga hälsoproblem relaterade till skärmanvändning bland ungdomar. En systematisk litteraturöversikt med kvantitativ ansats och ett induktivt förhållningssätt har genomförts för att besvara syftet hur ungdomar påverkas av skärmanvändning gällande sömn. Resultatet mynnar ut i två huvudkategorier; påverkade sömnmönster och påverkan på det dagliga livet. Vidare presenterades fem underkategorier - svårigheter att somna, sömnbrist och könsvariationer i sömnlängd samt dagtrötthet och psykisk ohälsa. Diskussionen belyser hur ungdomars hälsa och sömnvanor påverkas av skärmanvändning, vilket kan resultera i försämrad sömnkvalitet och psykisk ohälsa. Slutligen understryks vikten av att främja en hållbar utveckling för ungdomars hälsa och välbefinnande genom att tillämpa evidensbaserade metoder för att främja goda sömnrutiner och minska skärmanvändning. Litteraturöversiktens resultat visar att skärmanvändning har en betydande inverkan på ungdomars sömnvanor och hälsa. Barnsjuksköterskan har en vägledande roll i att främja ungdomars hälsa och välbefinnande.