<p>En stor del av personalen inom Hälso- och Sjukvården har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det är mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och påverkar den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjälpa kroppen att anpassa sig bättre till nattskiftsarbete med hjälp av ljusterapins effekter? Ljusterapi är, vad vi känner till idag, en säker behandling med få eller inga biverkningar. Den är lätt att administrera, relativt billigt och flexibel att utföra. Det optimala verkar vara, enligt vår nuvarande kunskap, att få ljusterapibehandling intermittent under nattpasset, kombinera detta med att använda sig av mörka solglasögon när man tar sig hem samt sedan att lägga sig att sova så snart som möjligt efter hemkomsten i ett mörkt rum. Ljusterapi hjälper speciellt inför längre perioder av nattpass men har också en mycket god effekt på att återställa den inre klockan till dag-dygnsrytm igen efter avslutad nattperiod. Ljusterapibehandling visar sig hjälpa även mot problem med ett förtidigt uppvaknande, som är ett vanligt fenomen vid nattarbete, och effekten av behandlingen kan kvarstå i upp till en månad. Den positiva höjningen av funktionsnivån som även inträffar kan också kvarstå så länge.</p>

Background: Sleeping is a condition that is necessary for all people because the body isgiven time to recover. Studies have shown that patients found it difficult to sleep during thehospital stay and it turned out to be several factors that disturbed the sleep during the night.The nurse should note the patient’s need for sleep and take into account environmental andother sleep disturbances to be able to implement nursing interventions. Purpose: The purposeof this study was to elucidate the factors that interfere with patient’s sleep duringhospitalization and nursing care to promote the patient’s ability to sleep. Method: Weconducted a systematic literature review based on 13 selected and reviewed scientific articles.Results: Four main categories emerged from the analysed articles. The result showed thatthere were factors in the environment, somatic symptoms and emotional symptoms thatdisturbed the patient’s sleep during the hospitalization. Nursing measures proved to promotethe patient’s ability to sleep. Discussion: Sound and anxiety were the main factors thatdisturbed the sleep during the patient’s hospital stay. Primary care nursing interventions willaim to satisfy the patient’s wish for an undisturbed environment and provide the patient’s withinformation to reduce anxiety and create security. / Bakgrund: Sömn är ett tillstånd som är nödvändigt för alla människor eftersom kroppen gestid till återhämtning. Patienter upplevde ofta sömnsvårigheter under sjukhusvistelsen och detfanns flera olika faktorer som störde sömnen under natten. Sjuksköterskan bordeuppmärksamma patientens sömnbehov och ta hänsyn till miljön samt andra sömnstörandefaktorer för att kunna vidta åtgärder. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer somstörde patientens sömn under sjukhusvistelsen samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskankunde vidta för att främja patientens möjlighet till sömn. Metod: En systematisklitteraturstudie som baserades på 13 utvalda och granskade vetenskapliga artiklar.Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; faktorer i miljön, somatiska symtom,känslomässiga symtom som störde patientens sömn under sjukhusvistelsen samtsjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att främja patientens möjlighet till sömn.Konklusion: Ljud och oro var faktorer som huvudsakligen störde patientens sömn undersjukhusvistelsen. Sjuksköterskans främsta omvårdnadsåtgärd blev att kunna infria patientensönskemål om en ostörd sjukhusmiljö samt att ge information till patienten för att minska orooch skapa trygghet.

En stor del av personalen inom Hälso- och Sjukvården har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det är mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och påverkar den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjälpa kroppen att anpassa sig bättre till nattskiftsarbete med hjälp av ljusterapins effekter? Ljusterapi är, vad vi känner till idag, en säker behandling med få eller inga biverkningar. Den är lätt att administrera, relativt billigt och flexibel att utföra. Det optimala verkar vara, enligt vår nuvarande kunskap, att få ljusterapibehandling intermittent under nattpasset, kombinera detta med att använda sig av mörka solglasögon när man tar sig hem samt sedan att lägga sig att sova så snart som möjligt efter hemkomsten i ett mörkt rum. Ljusterapi hjälper speciellt inför längre perioder av nattpass men har också en mycket god effekt på att återställa den inre klockan till dag-dygnsrytm igen efter avslutad nattperiod. Ljusterapibehandling visar sig hjälpa även mot problem med ett förtidigt uppvaknande, som är ett vanligt fenomen vid nattarbete, och effekten av behandlingen kan kvarstå i upp till en månad. Den positiva höjningen av funktionsnivån som även inträffar kan också kvarstå så länge.

Äldre vårdtagare med sömnproblematik är, enligt studier, undervärderat i forskning. Sömnproblematik hos äldre visar sig vanligen som svårigheter att fästa sömn och uppvaknande nattetid eller tidig morgon. Ett antal kroppsliga, neurologiska och psykiska sjukdomar kan störa sömnen, även miljöförhållanden, samt vissa läkemedel. Syftet med studien var att beskriva vilka förhållanden och omvårdnadsåtgärder som, enligt vårdpersonalen, påverkar och främjar sömnen hos äldre vårdtagare med sömnproblematik. Som metod användes semistrukturerade intervjuer. Sex undersköterskor och fyra sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys och presenterades i två kategorier: Vårdtagarnas behov och vårdmiljö. Till huvudkategorierna hörde två underkategorier vardera, fysiska och psykiska behov, behov av läkemedel respektive yttre förhållanden och bemötande. Resultatet visade att otillfredsställda behov så som smärta, förstoppning, hunger och existentiella funderingar samt den sociala situationen ansågs påverka sömnen. Miljön runt vårdtagaren har också betydelse för sömnen, dels utifrån ljus och ljud men även den psykosociala miljön såsom bemötande från vårdpersonalen. Slutsats, omvårdnadsåtgärder behöver lyftas fram som ett led i att främja sömn hos äldre med sömnproblematik. / Elderly patients with problems related to sleep are, according to studies, undervalued in research. Sleep problems among elderly usually shows as difficulties to fall asleep and awakening during night or early morning. A number of physical, neurological and psychiatric disorders may disrupt sleep, including environmental conditions, and certain medicines. The purpose of the study was to describe the conditions and nursing measures that, according to caregivers, affect and promote sleep in elderly patients with sleeping problems. The method used was semi-structured interviews. Six assistant nurses and four nurses were interviewed. The material was analyzed using manifest content analysis and presented in two categories: patient needs and environment. To the main categories were two sub-categories each, physical and psychological needs, the needs of pharmaceutical respectively external conditions and treatment. The results showed that the unmet needs such as pain, constipation, hunger, and existential concerns and the social situation were considered to affect sleep. The environment around patients is also important for sleep, for example light and sounds but also the psychosocial environment as the response from the staff. Conclusion, nursing measures should be emphasized as a way to promote sleep in elderly people with sleeping problems.

Människors allmänna välbefinnande och livskvalitet påverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhället. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska åtgärder riktade till individer inom hälsovården med primär insomni. Resultatet visade att en kombination av åtgärder utifrån personliga behov gav bäst resultat men också att det rådde begreppsförvirring runt sömnhygieniska åtgärder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gäller de enskilda sömnhygieniska rådens effektivitet. Vidare forskning föreslås för att komma fram till gemensamma internationella sömnhygieniska råd för att effektivt kunna vidareutveckla de sömnhygieniska råden och hur dessa ska användas. / People's general well-being and quality of life is affected by their sleep. Costs referring to sleeping disorders increase for individuals, employers as well as society as a whole. The aim of this literature review was to describe the effects of sleep hygiene measures regarding individuals in the healthcare system with primary insomnia. The results from this study showed that a combination of interventions based on personal needs gave the best results furthermore that there was a confusion regarding concepts of sleep hygiene interventions and their effectiveness. Deeper knowledge is needed to evaluate the efficiency of each of the sleep hygiene advice. Future research is suggested in order to achieve common and unified international sleep hygiene advice to effectively enable further development to the sleep hygiene advice and guidelines.

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan. Resultatet är inte tydligt och tröttheten kan bero på andra orsaker än de som undersökts. I diskussionen ges förslag som skulle kunna förbättra elevernas skolsituation

No description available.

Bakgrund: Sömnen har en viktig betydelse för hälsan hos både friska och sjuka individer. Under sjukhusvistelsen upplever patienter besvär med sömnen och dessa besvär underskattas ofta av sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters sömn under sjukhusvistelsen samt beskriva vilka faktorer som stör sömnen. Metod: Litteraturstudien innefattar 11 granskade artiklar som har sammanställts till ett resultat med två kategorier och fyra underkategorier. Litteraturstudien genomfördes enligt Polit &amp; Becks flödesschema. Resultat: Sömnen hos inneliggande patienter var förändrad från det normala, dock sågs en förbättring av sömnen ju längre patienterna låg inne på sjukhus. Den åldersgrupp som uppvisade lägst sömnkvalité var äldre patienter då de var mer känsliga för yttre stimuli än yngre patienter. Faktorer i miljön som exempelvis ljud var den främsta orsaken till störd sömn. Andra faktorer som också upplevdes besvärande för sömnen var exempelvis smärta, oro och rädsla. Även sjuksköterskans nattliga rutiner gav upphov till sömnstörningar hos patienterna. Diskussion: Många faktorer som stör sömnen kan elimineras med hjälp av enkla omvårdnadsåtgärder, men mer kunskap behövs hos sjuksköterskan för att kunna undanröja det som hindrar en god natts sömn under sjukhusvistelsen. / Background: Sleep has an important significance for the health of both healthy and ill individuals. During hospitalization patients experience sleeping problems and these troubles are often underestimated by medical staff. Aim: The aim of this study was to illuminate patients' sleep during the hospitalization and to describe the factors that disturb sleep. Method: The literature study includes 11 peer-reviewed articles that have been compiled into a result with two categories and four sub-categories. The literature review was conducted according to Polit &amp; Beck's flow of tasks. Results: The sleep of hospitalized patients is different from the norm, however, an improvement in sleep was found the longer patients were in hospital. The age group who showed the lowest sleep quality was elderly patients as they were more sensitive to external stimuli. Factors in the environment such as noise were the main cause of disturbed sleep. Other factors that also was experienced by patients as disturbing was for example pain, anxiety and fear. The nurses’ nightly routines also gave rise to sleep disorders in patients. Discussion: Many factors disturbing sleep can be eliminated with simple nursing tasks, but more knowledge is needed among nurses to overcome the obstacles hindering a good night’s sleep during hospitalization.

Det är sedan länge känt att sömn på sjukhus är ett viktigt grundläggande behov för tillfrisknad. Det finns en bristande uppmärksamhet från sjukvårdpersonal om sömnproblematiken som finns på sjukhus, och miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn negativt. Dessa faktorer kan förbättras om problemen identifieras och åtgärder vidtas för att förbättra sömnmiljön. Syftet med studien var att belysa miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 21 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades. Resultatet visade att de främsta miljöfaktorer som störde patienters sömn var ljud, ljus och temperatur. Hälften av allt ljud som störde patienters sömn orsakades av sjuksköterskorna. Ljuset var ofta mycket starkt på sjukhus, och under natten var ljuset fortfarande för starkt för att främja sömn. Behaglig rumstemperatur för god sömn var individuell och handlade delvis om vad patienten var van vid från hemmet. Genom att få kunskap om de olika miljöfaktorer som stör patienters sömn, kan åtgärder vidtas som minskar vårdtiden och resulterar i en välmående patient. / The sleep at the hospital is an important factor for the patient in order to recover. There is a lack of attention from health care professionals about sleeping problems that exist in the hospital. There are environmental factors that affect patients sleep negatively in the hospital. These factors can be improved if the problem identifies and care measures are taken. The aim of the study was to illuminate the environmental factors that may affect the patient's sleep in the hospital. The study was operating as a literature study where 21 scientific articles were collected and examined. The result of the study showed that the main environmental factors that interfered patients sleep was sound, light and temperature. Half of all the noise at the hospital was caused by nurses. The light was often very strong in the hospital, during the night the light was still strong to promote sleep. The temperature within the sleeping area was individual and is partly reflecting what patients are used to from home. By gaining knowledge about environmental factors that can interrupt the patient during sleep in the hospital, interventions can be taken to shorten the length of the stay and the patient can recover faster.

Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.