Abstract Syftet med vår studie var att undersöka pedagogers, föräldrars och BVC-sköterskors uppfattningar om de yngre barnens sömn och vila i förskolan. Enligt en fenomenografisk teori och analysmetod utgick vi från våra frågeställningar som lyder:•Vad anser pedagoger, föräldrar och BVC sköterskor vara viktigt gällande förskolebarns middagsvila?•Vilken uppfattning har pedagoger, föräldrar och BVC sköterskor om att väcka barn från sin middagssömn? •Vad säger tidigare forskning om att väcka barn från sin middagssömn? •Hur uppfattar pedagoger att barns vila i förskolan har förändrats över tid?Sammanfattningsvis utifrån svaren vi fått från föräldrar, pedagoger och sköterskor på BVC är att de tycker att sömnen eller vilan under dagtid är av stor vikt på grund av behovet av återhämtning. Däremot varierar deras åsikter om längden på sömnen under dagtid. Pedagoger önskar att barnen hade kunnat få sova en längre tid, för att de skall vara pigga och orka med eftermiddagens aktiviteter på förskolan. Detta med stöd från tidigare forskning. Pedagogerna vill inte störa sömncykeln på 90 minuter, medan föräldrarna vill ha barnens middagssömn individuell kortare eller ingen middagssömn alls, för att barnens nattsömn inte ska påverkas. Även om nattsömnen är viktig för hälsan är även middagssömnen av stor vikt, enligt tidigare forskning. Det är middagssömnen som hjälper barnen att återhämta sig från alla intryck, förbättrar deras minne samt ökar ordförrådet, särskilt kunskapen barnen nyligen lärt sig. Som metod använde vi enkäter och diskussioner och utifrån svaren från föräldrar, pedagoger och sköterskor på BVC framträdde kategorierna lämplig sovmiljön, inflytande på barns sömn, stress, barns bästa och trygghet i vår fenomenografiska analys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan ungdomars medieanvändning och upplevd stress samt sömnproblematik. Frågorna som har behandlats i studien är ”Vilka olika typer av medieplattformar använder killar respektive tjejer?”,”Vad kännetecknar killar respektive tjejers medieanvändning gällande tidsfaktorn?” och ”Hur upplever killar/tjejer att användning av digitala medier påverkar deras sömn och stress?”. Metoden som använts för studien har varit fokusgrupper samt enkäter. Urvalet har varit tio gymnasieungdomar med jämn fördelning mellan kön. Studien har visat på en problematik gällande stress eller sömn i kombination av mediekonsumtion.Studien visar även på en skillnad mellan könen där killar tenderar att ha ett underskott av sömn på grund utav hög mediekonsumtion under deras lediga tid. Tjejerna har påvisat att de konsumerar medier i hög grad precis som killarna men underskott av sömn samt en känsla av stress. Skillnaden i mediekonsumtionen är att killarna tenderar att spela medan tjejerna konsumerar socialamedier. Tjejerna upplever en hög grad av stress när de inte kan nyttja sociala medier. Killarna hade mindre problem att avvara spelande i skolmiljön.

It is estimated that 25 % of children suffer from sleeping disorders. This is worrying as sleep is essential for children's health and is required for normal development of both body and brain. When changes in sleep hygiene are not sufficient to improve sleep, there is a need for pharmacological options. One of those is to use the endogenous substance melatonin, which for instance controls the body's sleep/wake phases. In Sweden the use of exogenous melatonin as a hypnotic for children has increased significantly in recent years. The aim of this study was to examine the existing evidence for the use of melatonin in children with sleeping disorders.  In this literature review clinical studies, in which melatonin's efficacy in children with sleeping disorders is evaluated, have been analyzed. The studies were found by searching the data base PubMed.  Earlier sleep onset, shortened sleep onset latency, extended total sleep time and an earlier DLMO (dim light melatonin onset, the time when plasma melatonin levels reaches 10 pg/ml) were endpoints used in the majority of the studies. Most of the results for these sleep-specific parameters show a statistically significant improvement in melatonin treated subjects compared with placebo treatment. This is also confirmed by results from questionnaires. No dose-response relationship was found from analysis of the studies. Overall, the results show that melatonin has a good effect on sleeping disorders and that adverse effects that occur are mild.  The conclusion is that there is strong evidence for the use of melatonin for sleepingdisorders in children and that the increased use of melatonin can be motivated by this.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Sömnen är ett av människans viktigaste basala behov och är en förutsättning för kroppens återhämtning. Hos personer med demenssjukdom råder hög förekomst av sömnstörningar, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Det är sjuksköterskors ansvara att bedöma och identifiera eventuella sömnstörningar för att sedan kunna planera och utföra eller initiera lämpliga metoder som kan främja sömn. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömn hos personer med demenssjukdom. Metod: Metodvalet kom att bli en litteraturstudie som följer Polit och Becks (2016) niostegsstruktur. Databaserna CINAHL och PubMed användes vid sökning efter relevanta artiklar. Databassökningen genererade tio vetenskapliga artiklar varav åtta kvantitativa, en kvalitativ samt en mixed-method. Resultat: Databearbetningen och analysen gav ett resultat med följande tre huvudteman: stimulering av kroppsliga funktioner, utbildning riktad till vårdgivare och parallell genomföring av flera sömnfrämjande metoder samt två subteman. Slutsats: Sjuksköterskor kan främja sömn hos personer med demenssjukdom genom att utföra eller initiera olika sömnfrämjande metoder: fysisk aktivitet, massageterapi, akupressur, ökad ljusexponering, aromaterapi, olika utbildningsprogram för vårdgivare eller genom att parallellt genomföra flera sömnfrämjande metoder.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelevers uppfattning om återhämtning. Studiens frågeställningar var: Hur uppfattar elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever återhämtning? Vilka strategier för återhämtning förekommer bland elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever?   Metod Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog sex manliga elitidrottande gymnasieelever. Samtliga deltagare var ishockeyspelare. Rekryteringen gjordes via både ett bekvämlighetsurval och ett handplockat urval då intervjupersonerna kontaktades via lagets tränare. Laget spelar i den högsta divisionen i sin åldersgrupp i Sverige vilket betraktas som elit. En pilotstudie med två intervjuer genomfördes för att kontrollera och säkerhetsställa intervjuns inspelningsmetod och intervjuguidens kvalité samt reliabilitet. Det teoretiska ramverket har utgjorts av en modell för återhämtning.   Resultat Samtliga deltagare uppfattar återhämtning snarlikt då de främst relaterade det till en fysisk process. Vikten av sömn, kost och muskeluppbyggnad var de aspekter som i första hand förknippades med återhämtning. Samtliga intervjupersoner uttryckte att de inte monitorerar sin träning eller återhämtning genom diverse mätinstrument. Gällande strategier för återhämtning framkom flera olika aktiviteter. En strategi för återhämtning som framkom var sömn/vila, vilket samtliga deltagare nämnde som en strategi för återhämtning. Även kost och nutrition var en strategi för återhämtning då fem av deltagarna nämnde det.   Slutsats Studiens slutsatser, utifrån vald teoretisk modell är att elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever främst uppfattar återhämtning som en fysisk process där kroppens muskler behöver återhämtas. De sociala och psykologiska processerna av återhämtning nämns i mindre omfattning. De mest förekommande strategierna för återhämtning var fysisk återhämtning vilken även innefattade sömn/vila och kost. Detta antyder att återhämtningsprocessen kan bli maladaptiv, dvs. ej tillräcklig i de tre domänerna. Okunskapen kring vad som innefattar återhämtning och hur mycket det uppmärksammas bör tas i beaktning inom elit ungdomsishockey. / Aim The purpose of this study was to examine adolescent elite icehockey players’perceptions of recovery. To meet the purpose, the following questions were formulated: How does elite adolescent icehockey high school students perceive recovery? Which strategies for recovery emerge among elite adolescent icehockey high school students?   Method The study applied a qualitative method and was executed by conducting semi-structured interviews. In total, six male subjects participated in this study. All of them were ice hockey players. The recruitment was made by a convenience sample and a handpicked selection by contacting the interviewed subject’s coach. The team played in the highest national league of their age-group which is considered as elite. A pilot study with two interviews was conducted to ensure the recording method and the interviewguide together with its reliability. A model for recovery was used as theoretical frame work.   Results The result showed that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process. The importance of sleep, nutrition and muscle hypertrophy were the aspects that was primarily associated with recovery. All subjects expressed that they don’t monitor their training or recovery through various measuring instruments. Regarding strategies for recovery subjects mentioned various activities. The most mentioned strategy for recovery was sleep/rest, which all participants mentioned. In addition, nutrition was also included to strategies as five participants mentioned it.   Conclusion The study´s conclusions, based on the chosen theoretical model, are that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process where the muscles need to be recovered. The social and psychological processes of recovery is mentioned to a lesser extent. The most common strategies for recovery based on the study’s theoretical model was physical recovery among elite icehockey students which includes sleep/rest and nutrition. This indicates that the recovery process may be maladaptive, i.e. not enough in the three domains. The uncertainty regarding what recovery includes and how much it is noted should be taken into consideration in elite youth ice hockey.

No description available.

Bakgrund: Sömn är en subjektiv upplevelse och påverkas av olika faktorer som kan ge inverkan på arbetsförmågan. Omvårdnad är en av sjuksköterskans huvuduppgifter och att arbeta patientsäkerhet är grundläggande för att skydda patienter från vårdskada. Vårdskador skapar både individuellt lidande och kostar samhället stora summor pengar.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur patientsäkerheten påverkas av sjuksköterskans sömnsituation.   Metod: En litteraturöversikt gjordes med elva kvantitativa artiklar. Dessa analyserades med hjälp av Fribergs trestegsmodell.   Resultat: Studien visade att medicinska misstag och bristande omvårdnad ökade då sjuksköterskan hade sämre sömnkvalitet eller var drabbad av fatigue. Huruvida antal sömntimmar påverkar patientsäkerheten var tvetydigt.   Slutsats: För att minska riskerna som en sömnsituation medför är det väsentligt för sjuksköterskan att ta hand om sin egen hälsa och att åstadkomma en god sömnhygien. / Background: Sleep is a subjective experience and is affected by different factors that can impact the work ability. Nursing is one of the nurse’s main tasks and to work with patient safety is essential to protect the patient from harm. Adverse events create both individual suffering and costs the society large amount of money.   Aim: The aim of the study was to describe how the patient safety was effected by the nurses sleep situation.   Method: A literature review was made with eleven quantitative studies. These were analysed with Fribergs three stage model.   Result: This study showed that medical errors and inadequate nursing increased when the nurse was sleep deprived or fatigued. Whether the number of sleep hours affected the patient safety was ambiguous.   Conclusion: To decrease the risk that follows from a sleep situation, it is essential for the nurse to take care of her own health and to achieve a good sleep hygiene.

Den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar och tidigare forskning har visat att ungdomar sover mindre än vad de behöver. Media har blivit en viktig del i ungdomars liv och vardag, och utvecklingen av media ökar hela tiden. För ungdomar har tillgängligheten ökat och de är ”uppkopplade” merparten av dygnets timmar. Författarna önskar bidra till evidensbaserad omvårdnad kring hälsa och välbefinnande genom att analysera kvantitativa forskningsartiklar som undersökt medias påverkan på ungdomars sömn. Detta skall ligga till grund för fortsatta diskussioner om hur sjuksköterskan kan stödja ungdomar i deras livsvärld mot ökat välbefinnande genom hälsosamtal och behandlande samtal. Systematiska sökningar har gjorts i lämpliga databaser med tanke på ämnet och syftet för litteraturstudien. Materialet i studierna är inhämtat under perioden 2001-2009 och gäller ungdomar mellan 12 och 24 år. Tio artiklar har analyserats för att få fram om det finns samband mellan användning av media såsom TV, dator och mobil och ungdomars sömn. Resultatet visar tydligt samband mellan användning av dator och mobil och ungdomars upplevelse av sämre sömn. TV-tittande visar inte lika tydligt samband med sämre upplevelse av sömn. Framtida forskning behöver undersöka hur ungdomar själva ser på sömn och vad de upplever underlättar sömn för att få en nyanserad bild av ungdomars syn på hälsa och vad som behövs för att uppnå välbefinnande. Sömn är en komplex företeelse och påverkas av många faktorer vilka behöver undersökas genom kvalitativa studier. / Program: Fristående kurs