Sömn är en viktig del av människans liv, den är viktig för att människan skall uppleva hälsa och välbefinnande. Att bli inlagd på sjukhus är en stor omställning vilket innebär ny, ovan miljö och andra rutiner än de som råder hemmavid vilket kan påverka sömnen. Trots att sömn är betydelsefull är det svårt att finna vårdvetenskapliga artiklar inom ämnet.Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn på sjukhus och äldreboende.Resultatet baseras på en litteraturöversikt där 19 stycken kvantitativa artiklar har analyserats och faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn tagits fram. De faktorer som framkom var oro och bekymmer, smärta/smärtfrihet, ljud, ljus, sömnrutiner, bekvämlighet och fysisk beröring.Resultatet visar att sjusköterskan har en viktig roll för att främja patientens nattsömn. I diskussionen tas olika omvårdnadsåtgärder upp som sjuksköterskan kan tillämpa för att främja nattsömnen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Anestesisjuksköterskans arbetsområden förutsätter kunskaper i både det omvårdnadsvetenskapliga och det medicinska området. En operation innebär att patienten ”lägger sitt liv” i någon annans händer och ger sitt förtroende till sjukvårdspersonalen och deras yrkeskunskaper. Sömn är ett normalt tillstånd då en organism en kortare tid är synbart medvetslös och oresponsiv för stimuli. Vad finns det för hjälpmedel för att kunna ge en god sömn? Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att ge god sömn till patienter. För att ta reda på anestesisjuksköterskans upplevelser gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En öppen fråga ställdes och anestesisjuksköterskan fick berätta om den goda sömnen. I resultatet framkommer det att välbefinnandet är en stor del, likväl som den tysta och kliniska omvårdanden samt att övervakning bidrar till en god sömn. Ingen nämner BIS som ett alternativ till att övervaka patientens sömn då det är en bra mätmetod för att undvika awareness. Det är viktigt att anestesisjuksköterskor uppdaterar sig i forskningen kring sin specialitet, för att få en ökad förståelse om vad den goda sömnen innebär samt hur man på bästa sätt kan lindra och öka välbefinnande för den patient som ska sövas. Den goda sömnen är inte bara själva sövningsögonblicket utan allt från det att anestesisjuksköterskan hämtar sin patient och tills det att patienten lämnas över för eftervård. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Alla människor har ett individuellt behov av sömn och har olika sömnmönster. Dessa mönster kan ändras då människor hamnar på sjukhus och leda till otillräcklig sömn. Sömn har visat sig ha en stor betydelse för kroppens återhämtning och rekreation, speciellt vid sjukdom. Forskning visar att när patienters sömnmönster störs bidrar detta till minskad samverkan av de fem olika sömnstadierna vilket leder till att patienter välbefinnande kan påverkas i negativ riktning. Syftet med föreliggande studie är att ur inneliggande patienters perspektiv beskriva störande faktorer som påverkar deras sömn. Syftet är också att utifrån forskningsresultat beskriva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan använda sig av för att främja patienters sömn. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och fyra kvalitativa. Analysmodellen är en litteraturöversikt där syftet har varit att skapa en överblick över forskning över ett givet område. I resultatet framkom faktorer som exempelvis smärta, oro, ljud och en tupplur kan minska patienters möjligheter till sammanhängande sömn. Smärta och ljud visade sig vara de faktorer som stör inneliggande patienter mest. Det framkom viktiga omvårdnadsåtgärder i syfte att främja patienters sömn, men också vikten av att skaffa sig kunskap om sömnens betydelse och vara flexibla inför patienters individuella behov. Författarna menar att genom att erbjuda god smärtlindring, undanröja onödigt störande ljud, minska oro genom kunskap och information samt att tänka på hur vi bemöter patienter kan vi ge möjligheter att skapa förutsättningar för en god nattsömn för patienter. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Sömn är ett grundläggande behov för människan och har både skyddande och reparerande effekter. En tillfredsställande sömn har stor betydelse för att kroppen ska kunna återhämtas och det finns risk att vårdmiljö kan leda till försämrad sömn för patienter. Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer som stör nattsömnen för patienter på sjukhus och sjukhem samt beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömnkvaliteten. Uppsatsen är en litteraturöversikt och bygger på nio kvantitativa studier, där sju studier är utförda på sjukhus och två på sjukhem. Studierna är analyserade enligt en analysmodell framtagen av Friberg (2006a). Resultatet utgörs av tre huvudrubriker, sömnkvalitet, störande faktorer i vårdmiljö samt sömnbefrämjande åtgärder. Huvudrubriken sömnbefrämjande åtgärder innefattar fyra underrubriker, vilka är förändrade vårdrutiner, omvårdnadsåtgärder, ljuddämpande åtgärder samt sjuksköterskors uppfattning. Resultatet visar att patienter skattar sin sömnkvalitet sämre under vårdtiden jämfört med i hemmet. Olika miljöfaktorer som stör sömnen har identifierats, exempelvis ljud och buller samt omvårdnadsåtgärder under natten. För att främja patienters sömnkvalitet infördes bland annat utbildning av sjuksköterskor, ljuddämpande åtgärder samt fysisk aktivitet. Dessutom kan förändrade vårdrutiner, bland annat genom att kontroller av blodtryck, puls och dylikt utförs före sänggående, samt ett antal omvårdnadsåtgärder främja nattsömnen. För att patienter ska få tillräckligt med sömn är det av stor vikt att vårdrutiner skapas utifrån ett patientperspektiv. Omvårdnadsåtgärder under natten bör minimeras och undvikas i största möjliga mån och sjuksköterskor bör främja en god sovmiljö. Uppsatsen har resulterat i ett antal omvårdnadsåtgärder vilka kan främja patienters sömn på sjukhus och sjukhem. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund och problemformulering: Ett grundläggande behov hos människan är sömn. På sjukhus och äldreboende störs patienters sömn av diverse olika faktorer. Sedativa läkemedel är vanligt och många patienter introduceras till detta under sin vistelse på sjukhus eller äldreboende. Tidigare forskning visar på att sömnbrist kan leda till bland annat försämrat immunförsvar, irritabilitet och koncentrationssvårigheter. Sömnen är viktig för människan då det är under den perioden som kroppen återhämtar sig, bearbetar dagen och producerar viktiga hormoner. Syfte: Syftet är att beskriva interventioner allmänsjuksköterskan kan använda för att främja patienters nattsömn på sjukhus och äldreboende. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats med hjälp av Fribergs modell (2012).Resultat: De inkluderade studiernas resultat presenteras under följande kategorier: Yttre faktorer som påverkar patientens nattsömn och patientens inre funktioner som påverkar nattsömnen. Dessa kategorier har fem subkategorier: rutiner, aktivitet och den sociala miljön, den fysiska miljön, sensoriska och fysiologiska funktioner samt emotionella funktioner. Diskussion: Författarna lyfter i diskussionen fram resultatet från sömninterventionerna tillsammans med senaste forskningsresultat rörande interventioner som kan tillämpas i praktiken. Här diskuteras miljön runt patienterna, flexibla medicintider, sjusköterskans förhållningssätt, ökad medvetenhet och evidensbaserat vårdande. Vidare diskuterar författarna vilka hinder sjuksköterskan kan stöta på vid interventioner för bättre sömn samt att mer forskning krävs inom ämnet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Äldre vårdtagare med sömnproblematik är, enligt studier, undervärderat i forskning. Sömnproblematik hos äldre visar sig vanligen som svårigheter att fästa sömn och uppvaknande nattetid eller tidig morgon. Ett antal kroppsliga, neurologiska och psykiska sjukdomar kan störa sömnen, även miljöförhållanden, samt vissa läkemedel.</p><p><strong>Syftet med studien var att beskriva vilka förhållanden och omvårdnadsåtgärder som, enligt vårdpersonalen, påverkar och främjar sömnen hos äldre vårdtagare med sömnproblematik. Som <strong>metod användes semistrukturerade intervjuer. Sex undersköterskor och fyra sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys och presenterades i två kategorier: Vårdtagarnas behov och vårdmiljö. Till huvudkategorierna hörde två underkategorier vardera, fysiska och psykiska behov, behov av läkemedel respektive yttre förhållanden och bemötande. <strong>Resultatet visade att otillfredsställda behov så som smärta, förstoppning, hunger och existentiella funderingar samt den sociala situationen ansågs påverka sömnen. Miljön runt vårdtagaren har också betydelse för sömnen, dels utifrån ljus och ljud men även den psykosociala miljön såsom bemötande från vårdpersonalen. <strong>Slutsats, omvårdnadsåtgärder behöver lyftas fram som ett led i att främja sömn hos äldre med sömnproblematik. </strong></strong></strong></strong></p> / <p>Elderly patients with problems related to sleep are, according to studies, undervalued in research. Sleep problems among elderly usually shows as difficulties to fall asleep and awakening during night or early morning. A number of physical, neurological and psychiatric disorders may disrupt sleep, including environmental conditions, and certain medicines. The purpose of the study was to describe the conditions and nursing measures that, according to caregivers, affect and promote sleep in elderly patients with sleeping problems. The method used was semi-structured interviews. Six assistant nurses and four nurses were interviewed. The material was analyzed using manifest content analysis and presented in two categories: patient needs and environment. To the main categories were two sub-categories each, physical and psychological needs, the needs of pharmaceutical respectively external conditions and treatment. The results showed that the unmet needs such as pain, constipation, hunger, and existential concerns and the social situation were considered to affect sleep. The environment around patients is also important for sleep, for example light and sounds but also the psychosocial environment as the response from the staff. Conclusion, nursing measures should be emphasized as a way to promote sleep in elderly people with sleeping problems.</p>

<p>Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten.</p><p>Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet. Det förekommer hörselproblem och tinnitus hos deltagarna samt, riskbruk gällande alkohol och droganvändning. En slutsats är att ibland de skådespelare som svarat på studien uppvisas ångestsymptom av klinisk betydelse hos mer än var tredje deltagare.</p>

<p>I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. </p><p>Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan. </p><p>Resultatet är inte tydligt och tröttheten kan bero på andra orsaker än de som undersökts. I diskussionen ges förslag som skulle kunna förbättra elevernas skolsituation</p>

<p><em>Vårt syfte med denna studie var att göra en psykometrisk utvärdering av frågeformulären PSAS-C (Pre sleep arousal scale) och APSQ (Anxiety and preoccupation about sleep questionnaire). Teoretiska modeller har kommit fram till att kognitiv uppvarvning och förvrängd subjektiv perception av sömn skapar oro som kan bidra till utveckling av insomni. För att fånga upp oro vid insomni används idag två frågeformulär, PSAS-C och APSQ. Deltagare från en svensk longitudinell studie (n = 2333) ombads att svara på de två formulären. Båda skalorna visade på en god begreppsvaliditet och intern samstämmighet.</em><strong> </strong><em>Faktoranalyser, korrelationer och jämförelser av medelvärden visar att båda frågeformulären har goda psykometriska egenskaper och kan vara till stor nytta som mätinstrument för att fånga upp oro vid insomni.</em></p>

No description available.