Föreliggande studien inriktar sig på tre texter som avhandlar sömnmetoder för spädbarn. Det finns idag i de västerländska kulturerna ett flertal olika sömnmetoder för småbarnsföräldrar att tillämpa på sina spädbarn som anses ha sömnproblem. Fenomenet är av vikt att studera då forskningen kring ämnet pekar åt olika håll samtidigt som definitionen på sömnproblem hos spädbarn är diffus. Syfte: Syftet med studien är ur ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa och jämföra tre texter som avhandlar sömnmetoder för spädbarn. Frågeställningar: Vilka pedagogiska idéer framställs till föräldrar i de olika texterna? Vilka hälsorisker framställs till föräldrarna i texterna? Vilken syn på föräldraskap framställs i texterna? Vilken kunskapsgrund bygger de olika sömnmetoder på? Metod: För att kunna svara på syftet med studien har en konventionell kvalitativ innehållsanalys används med en abduktiv ansats. Urvalet av texter har gjorts genom barnläkarförbundets beskrivning av sömnmetoder. Utifrån analysen framställdes fem kategorier för att svara på syfte och frågeställning. Kategorierna som framställdes var: 1) Tillrättavisande av misslyckat föräldraskap2)Råd till lyckat föräldraskap3)Tillämpning av sömnmetoder 4)Sociala, psykiska och fysiska hälsorisker 5) Legitimering av sömnmetod. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt tar avstamp i Anthony Giddens teori om moderniteten, där nyckel begreppen expertsystem, tillit och risk används. Resultat: Resultatet påvisar att två av texterna anklagar föräldrarna för sitt spädbarns sömnproblem samt tillrättavisar föräldrarna i hur de istället ska gå tillväga. Den tredje texten framställer istället råd i hur föräldrar kan handskas med sitt spädbarns sömn. Det framkommer både skillnader och likheter i de tre sömnmetodernas genomförande. Antingen rekommenderades föräldrarna att lära sitt spädbarn själv-trösta eller införa läggningsrutiner med miljöförbättringar innan sänggående. I resultatet framgick även att två av texterna framställde hälsorisker med att inte lära sitt spädbarn sova på natten. Slutligen framgick att de olika författarna grundar sin sömnmetod på antingen egna erfarenheter, en vetenskaplig studie eller vårdens rekommendationer. De olika texterna håller inte med varandra och kritiserar varandras sömnmetoder.

No description available.

Det är väl belagt att patienter postoperativt och inom intensivvården drabbas av en funktionell sömnbrist i form av störd dygnsrytm, stort antal uppvaknanden och rubbad sömncykel med underskott av djupsömn och REM-sömn. En delförklaring till sömnbristen är de generellt höga ljudnivåerna på intensivvårdsavdelningar. Syftet med föreliggande pilotstudie var att undersöka huruvida öronproppar kunde förbättra den upplevda sömnkvalitén för patienter inom intensivvård och postoperativt. Tjugotvå patienter från två intensivvårdsavdelningar, en hjärtintensivvårdsavdelning och en postoperativ avdelning deltog i studien. I interventions-gruppen sov elva patienter en natt med öronproppar och elva patienter som sov utan öronproppar utgjorde kontrollgrupp. Sömnkvalitén självskattades med hjälp av Richards-Campbells Sleep Questionnaire (RCSQ). Resultatet visade att de patienter som sovit med öronproppar skattade sin sömn som bättre (median RCSQ sömnindex = 81) än kontrollgruppen (median RCSQ sömnindex = 58), men också att andelen patienter på intensivvårds- och postoperativa avdelningar som kan tillgodogöra sig de eventuellt positiva effekterna av öronproppar är begränsad. / It is a well established fact that patients postoperatively and in intensive care frequently suffer from a functional sleep deprivation in the form of disturbed circadian rhythm, large number of awakenings and disturbed sleep cycle with a deficit of slow wave sleep and REM sleep. A partial explanation for the lack of sleep has been shown to be the high noise levels in intensive care and recovery rooms. The purpose of this pilot study was to examine whether earplugs could improve intensive care and post-operative patients' perceived sleep quality. Twenty-two patients from two intensive care units, a cardiac intensive care unit and a post-surgical department participated in the study. In the intervention group eleven patients spent one night with earplugs, and eleven patients that slept without earplugs formed control group. The patients self-estimated their sleep by using the Richards-Campbell Sleep Questionnaire (RCSQ). The results showed that patients who slept with earplugs rated their sleep as better (median RCSQ sleep index = 81) than the control group (median RCSQ sleep index = 58), but also that the proportion of patients in intensive and post-operative care that can benefit from the potentially positive effects of earplugs is limited.

Bakgrund: Patienter i behov av intensivvård är även i behov av en plats av lugn och ro för läkning. Intensivvården är en miljö som utsätter patienter för frekventa stimuli dygnet runt. För att få möjlighet till både fysisk och psykisk läkning krävs fullständig sömn. Intensivvårdspatienter har mer ytlig sömn på grund av att sömnrytmen ofta är störd. Genom att vila mitt på dagen i sammanhängande 90 minuter kan individen kompensera för en otillräcklig nattsömn. Bristen på vila och sömn är en komplikation som bidrar till sämre hälsa och kan leda till akut förvirringstillstånd, förlängd vårdtid och högre vårdkostnader. Syfte: Syftet var att kartlägga intensivvårdspatienters perioder med och utan fysiska stimuli under dag- och kvällstid (07.00-21.30). Metod: Författarna samlade in data som icke deltagande observatörer. Sövda och intuberade patienter placerad på flerbäddssal valdes. Alla närvarande på sal som kom i kontakt med patient observerades, alla fysiska stimuli registrerades på ett observationsschema. Resultat: Under dag- och kvällstid var det ingen av patienterna som fick en period på lika med eller mer än 90 minuter av vila. Slutsats: Patienterna på intensivvårdsavdelningen hade dålig möjlighet att under dagtid kompensera för en störd nattsömn. / Background: Patients in need of intensive care also require a calm surrounding for healing. Intensive care units have an environment which exposes the patients to frequent stimuli at all hours of the day. In order to be able to heal both physically and mentally a sufficient sleep quality is needed. Intensive care patient have a more superficial sleep as their sleep cycle is often disturbed. By being able to rest for 90 minutes consecutively during daytime the patient is given the opportunity compensate for an inadequate night sleep. The lack of rest and sleep is an issue that can contribute to a worsening of the health and can lead to delirium, prolonged hospital stay and health costs. Aim: The aim of this study was to chart the intensive care patients periods with and without physical stimuli during day- and evening time (07.00-21.30). Method: The authors collected data as non-participant observers. Sedated and intubated patients placed in multi-bed rooms were selected. All staff and family in direct contact with the patients were observed. All physical stimuli were registered on a observation-schedule. Result: None of the observed patients had a period of 90 minutes or longer of rest during day- or evening time. Conclusion: Patients at the intensive care unit had poor opportunity to compensate for a disturbed night sleep during the day.

Stress and sleep problems are common in the working population and cause considerable costs for society. Sleep is the most important part of recovery, and poor sleep has a negative impact on overall functioning, which might have important consequences for both the employee, the employer and society. In order to find strategies to alleviate this contemporary public health concern of stress and poor sleep in the working population, this thesis evaluated interventions performed at the workplace to target these issues. The first intervention is a randomized controlled trial of a 25% work time reduction for full-time workers within the public sector in Sweden. Study I evaluated the impact of work time reduction on subjective sleep quality, sleep duration, sleepiness, perceived stress, and bedtime worries. Assessments included diary data from one week at three occasions over 18 months. Study II investigated time-use patterns through activity reporting sheets used during the work time reduction by evaluating the amount of total workload, paid work, non-paid work and recovery activities. Both studies investigated workdays and days off separately as well as the importance of gender, family status and work situation (only Study II). The second randomized controlled intervention of the thesis is a group cognitive behavioral therapy (CBT) intervention at the workplace targeting sleep disturbances among employees within the retail sector in Sweden (Study III). Data were collected through questionnaires, diaries and objective sleep measurement (actigraphy) over a period of ten days before and after the intervention, as well as at a three-month follow up. The study evaluated the effects of the intervention on sleep and explored the moderating effect of burnout-levels at baseline. In our studies, an economically fully compensated reduction of work hours for full-time workers lead to long-term positive effects on sleep duration and sleep quality, sleepiness and levels of perceived stress. During this work time reduction, the total workload of both paid and non-paid work was reduced and time spent in recovery activities increased. The results indicate that a more balanced relation between effort and recovery was established. The second intervention, which targets the individual through a group CBT-intervention for insomnia at the workplace, was shown to improve insomnia symptoms in daytime workers who did not suffer from concurrent burnout. Such an intervention could support the individual in handling sleep problems and preventing the development of more severe and chronic sleep disorders, as opposed to interventions aimed at making environmental changes at the workplace. However, the CBT-intervention evaluated within this thesis will need to be further developed in order to be beneficial for more groups of employees. The positive effects of these interventions might be beneficial for public health and help improve employee’s life satisfaction, daily functioning and health development.​ / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

I studien testades hypotesen att två gruppbehandlingar, riktade mot stress respektive sömn, ger en klinisk relevant förbättring av psykisk hälsa. Detta mätt i symtom av stress, sömn, utbrändhet, ångest, depression samt somatiska symtom. Gruppbehandlingarna var riktade mot huvudsakligen stress (Stresskola) eller huvudsakligen sömn (Sömnskola) och var båda baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingarna var manualbaserade och hölls en gång i veckan under fyra veckors tid, där varje träff pågick under 2 x 45 minuter inklusive paus. Skolorna administrerades av psykologstudenter vid Umeå universitet, under handledning av leg. psykolog. Sammanlagt deltog 95 personer (71 kvinnor och 24 män) som sökt hjälp inom primärvården i Umeå kommun. Deltagarna tilldelades behandlingsgrupp utifrån individens behov, därmed skedde ingen randomisering. Bortfallet i studien var 67 personer. Data samlades in genom enkätinstrument i för- och eftermätning. Utifrån en inomgruppsdesign gjordes en deskriptiv analys, samt analyser av klinisk signifikans och statistisk signifikans. Resultatet påvisade en kliniskt relevant förbättring av utfallsvariablerna för båda gruppbehandlingarna. Sammantaget stödjer resultatet att gruppbehandlingarna är interventioner med kliniskt relevanta effekter. Gruppbehandlingarnas kliniska relevans talar för att fortsätta med interventionerna som en del i bemötandet av den ökande psykiska ohälsan.

Bakgrund: Åtgärder för att förbättra sömn är en central del i sjuksköterskans omvårdnad då sömn utgör en grundläggande faktor i människans välbefinnande och även i återhämtning. Flertalet sjukdomar har inverkan på människans sömn. När kroppen inte får den sömn som krävs kan detta ge konsekvenser som kardiovaskulära sjukdomar, diabetes typ två, nedsatt beslutsfattningsförmåga, koncentrationsförmåga och det kan dessutom ge upphov till humörsvängningar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid sömnproblematik hos vuxna patienter som vårdas på sjukhus. Metod: Allmän litteraturstudie med strukturerad sökmetod. Tio resultatartiklar valdes ut. Resultat: Analysen av resultatet genererade fyra kategorier: sjuksköterskans kunskap om patienters sömn; nattlig ljud- och ljusexponering som påverkar sömnen; ängslan, oro och smärta som påverkar sömnen samt organisatoriska faktorer som påverkar sömnen. Konklusion: Framförallt visade det sig att det krävs en omdirigering av vårdmiljön berörande ljudnivåer, ljusexponering samt störande omvårdnadsinsatser under nattetid. Vårdverksamheten behöver dessutom omstruktureras för att ge sjuksköterskan förutsättningar för att stödja patienters sömnhälsa. Sjuksköterskor upplever även att de ibland har otillräcklig kunskap för att vårda patienter med sömnproblem. / Backgroud: Sleep is an essential component of the nurse’s tending. It is also a fundamental factor in the human well-being and recovery. Numerous of diseases affect human sleep. When the body does not get the sleep that is required, it can result in consequenses such as menial ability to concentrate, impaired decision-making ability and it can also result in rised mood swings. In addition, it can contribute to cardiovascular disease and type two diabetes. Aim: The aim was to illustrate the nurse ́s nursing in the event of sleep problems in adult patients who are cared for in hospital. Method: General literature study with structured search method. Ten result articles were selected. Results: The result developed in four categories: the nurse’s knowledge about patients’ sleep; nightly sound and light exposure which affects the patient's sleep; anxiety, worry and pain which affects the patient's sleep and organizational factors which affects the patient's sleep. Conclusion: Above all, it turns out that a redirection of the care environment regarding noise levels, light exposure and disruptive nursing interventions at night is required. It also needs to be restructured within the business to give the nurse more suitable conditions and, in general, time to support patients’ sleep health. It was also stated that in some scenarios the nurse felt that some of the competence and knowledge for patients with sleep problems was lacking.

SAMMANFATTNING Bakgrund   Psykisk ohälsa och sömnproblem är stora folkhälsoproblem idag både i Sverige och globalt. Dessa två faktorer har en dubbelriktad verkan där personer med psykisk ohälsa ofta även besväras av sömnproblem. Sömnproblem har negativa konsekvenser både för den psykiska och fysiska hälsan men får trots detta ofta låg prioritet vid behandling av patienter med både psykisk ohälsa och sömnproblem. Syfte  Syftet är att belysa omvårdnadsåtgärder som beskrivs att kunna förbättra sömnen hos personer med psykisk ohälsa.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes baserad på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Samtliga inkluderade artiklar var av kvantitativ metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för vetenskaplig kvalitetsgranskning och klassificering. Sedan gjordes en integrativ dataanalys av artiklarna där de olika datakällorna kombinerades och analyserades som en helhet. Resultat Fyra stycken teman och 12 subteman på sömnfrämjande åtgärder hittades. Teman på sömnfrämjande åtgärder funna i de analyserade artiklarna är KBT, sömnhygien, mindfulness och alternativa metoder såsom aromaterapi och musik. Resultaten visar generellt en positiv effekt av riktad behandling mot sömnproblem och med det ofta även en positiv effekt på den mentala hälsan hos personen.  Slutsats Flertalet alternativ till sömnfrämjande åtgärder med måttligt till god effekt på sömnproblem hittades i resultatet och detta har även ofta en positiv inverkan på personens mentala hälsa. Det finns dock bristande tillgänglighet till denna typ av vård vilket visar på en förbättringspotential. Hur tillgängligheten kan förbättras är ett ämne för vidare studier men våra resultat pekar mot att sjuksköterskor skulle kunna ha en nyckelroll i detta. / ABSTRACT Background Mental health issues and sleep problems are big health issues in society today both in Sweden and globally around the world.  These two factors of mental health issues and sleep problems often correlate. Sleepi problems have a negative impact on both mental and physical health but is despite this not prioritized when treating patients with both mental health issues and sleep problem Aim The aim was to highlight nursing care that can help improve sleep for people with mental health issues.  Method A non-systematic literature review was made based on 15 different articles. All of the included articles used quantitative research methods.  The literature search was made using the databases CINAHL and PubMed. Furthermore, chosen articles were quality reviewed using the Sophiahemmet assessment basis for quality evaluation and classification. After this an integrative data analysis was made of the articles where the different data sets were combined and analyzed as a whole. Results Four themes and 12 sub themes were found with working practices for sleep-improvement. These themes that were found in the analyzed articles were cognitive-behavioural therapy, sleep hygiene, mindfulness and alternative methods such as aromatherapy and music therapy. The results show a positive outcome and improvement for sleep problems when using focused treatment and the results also indicate an improved mental health.  Conclusions There are several different methods available which can give moderate to good impact on sleep problems. When sleep improves in most cases the mental health also improves. All methods are not available in all places and there is a potential for improvement of nursing care for persons with mental health issues and sleep problems.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och är väsentlig för människors hälsa. Under sömnen återhämtar sig kroppen. Brist på sömn försämrar läkningsprocessen hos patienter. Trots sömnens betydelse har patienter upplevt olika sömnstörande faktorer på sjukhus.   Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sömn inom slutenvården.  Metod:  En litteraturöversikt med deskriptiv design. Det som inkluderades var elva stycken artiklar med kvalitativ metod eller multimetod där endast den kvalitativa ansatsen analyserades och redovisades i resultatet. Artiklarna kvalitetsanalyserades med granskningsmallar och resultaten kategoriserades in i olika huvud- och subkategorier. Resultat: I resultatet redovisades fyra huvudkategorier med tretton subkategorier. I vårdmiljön uppkom det att ljud, ljus, temperatur och brist på bekvämlighet påverkade sömnen och gjorde det svårare att sova. Vissa fann trygghet i omgivningens ljud och renlighet främjade sömnen. Olika psykiska och fysiska faktorer som smärta, sjukdom, oro, tankar och hotad integritet försvårade insomningen och en sammanhängande sömnen. Omvårdnaden från personal, kontroller och administrering av läkemedel störde den sammanhängande sömnen, ju mer vården anpassades efter patienten desto tryggare kände sig patienterna och hade lättare för att somna. Patienterna upplevde att bemötande och information från vårdpersonal kunde påverka sömnen både positivt och negativt beroende på om de upplevde det som ett bra eller dåligt bemötande och om de kände sig välinformerade eller inte.  Slutsats: Patienterna upplevde att sjukhus har flera faktorer som påverkar sömnkvaliteten negativt. Individanpassad omvårdnad bidrar till trygghet vilket ger en god sömn. Vidare behövs det mer forskning om sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder som kan användas kliniskt på olika avdelningar. / Background: Sleep is a basic need and is essential for human health. During sleep, the body recovers. Lack of sleep impairs the healing process for patients. Still patients have experienced various factors in hospitals that disturbs their sleep.  Purpose: The aim of this literature review was to describe patients experiences of sleep in a hospital.  Method: A literature review with descriptive design. The eleven articles that were included had a qualitative method or a multi-method where only the qualitative parts were analyzed and reported in the results. The articles were quality reviewed and the results were categorized into various main- and sub categories.  Result: The results consisted of four main categories with thirteen subcategories. In the health facility environment it emerged that noise, light, temperature, poor cleanliness and comfort affected sleep and made it more difficult to fall  asleep. Some patients found the sounds in the surroundings to provide a sense of security. Various mental and physical factors such as pain, illness, anxiety, thoughts and lack of integrity made it difficult to fall asleep and also the continuity of sleep were disrupted. Nursing from healthcare workers, controls and administration of drugs disturbed the sleep. The patients felt safer and had an easier time to fall asleep when the care was adapted to their personal needs. The patients found that treatment and information from healthcare workers could affect sleep both positively and negatively depending on whether they experienced it as a good or a bad treatment and whether they felt well informed or not.  Conclusion: The patients experienced that hospitals have several factors that negatively affect the sleep quality. Individualized care provides a sense of security which helps with sleep. More research is needed on care that improves the sleep quality for patients in different wards.

Introduktion/bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom som angriper leder. Mellan 0,5–1% av befolkningen i Sverige är drabbade av RA. Sjukdomen går inte att bota, bara lindra. Syfte: Med studien är att beskriva livskvalité hos patienter med RA. Metod: En icke systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Utifrån artiklarna kodas kategorier vilka påverkar patienter med RA på olika sätt. Fysisk och psykisk påverkan, lägre och ökad grad av livskvalité. Patienter med RA förenas genom att sjukdomen påverkar livskvalité. Det som påverkar patienter med RA till lägre grad av livskvalité är, smärta, fatigue/sömn och depression. Depression är ett vanligt symtom hos patienter med RA. Även känslan av att vara beroende av närstående i vardagen ger en lägre grad av livskvalité. Ökad grad av livskvalité får patienter med RA genom att känna delaktighet på arbete eller i en gemenskap, samt att ha närstående runt sig med god förståelse. Patienter med RA som får stöd från omgivningen eller psykolog upplever ökad grad av livskvalité. Slutsats: Att leva med sjukdomen orsakar lidande för patienter med RA, både privat och i arbetslivet. Sjukdomen påverkar både fysiskt och psykiskt och det är viktigt att komma under behandling för symtom snarast möjligt för att inte få lägre grad av livskvalité.