Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av sömn i klientarbetet inom primärvården. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer med arbetsterapeuter inom primärvården genomfördes och materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier: Klientgrupper och sömnstörning, Påverkan på dagliga aktiviteter och livskvalité, Från utredning till åtgärder och Teamsamverkan. Utifrån arbetsterapeuternas kliniska erfarenhet visade det sig att majoriteten av klienterna med sömnproblematik är i arbetsför ålder och det är vanligare bland kvinnor. Resultatet visar på att sömnproblematik många gånger ses i samband med andra sjukdomar eller tillstånd, där stress många gånger är en bidragande orsak. Det framkommer även att det är viktigt i klientarbetet att ta hänsyn till sömnen då den kan ha en stor inverkan på livskvalitén. Vidare framkommer det att sömnen påverkar de dagliga aktiviteterna och där många klienter väljer att plocka bort aktiviteter som ger energi. Resultatet visar på hur arbetsterapeuterna arbetar kliniskt när det finns en sömnproblematik. Vid utredning är det många olika faktorer att ta hänsyn till och samtliga arbetsterapeuter använder sig av semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuer för att utreda klienten. Även Insomnia severity index, sömndagbok och ADL-taxonomin nämns vid utredning av sömnen. De mål som sätts kring sömnen är många gånger kopplat till vanor och rutiner kring sänggående, livsstilsförändring och dagliga aktiviteter. Vidare framkommer det i resultatet att vanliga åtgärder är sömnhygien, information och råd. Arbetsterapeuterna arbetar med vanor, rutiner och miljö för att främja klientens sömn. Andra åtgärder som nämns av arbetsterapeuterna är tyngdtäcke och sömnrestriktioner. Arbetet kring sömn kan var komplext och en teamsamverkan är viktigt för att främja klientens sömn. Slutsats: Slutsatsen är att arbetsterapeuter kan ha en viktig funktion i arbetet med klienter och deras sömn. Dagliga aktiviteter och sömn går hand i hand, med arbetsterapeutens helhetsperspektiv är det möjligt att identifiera och arbeta med det som främjar en god sömn. Vidare är det viktigt att ta hänsyn till sömnen i klientarbetet då klientens livskvalité kan påverkas. / Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experience with sleep in client care within primary healthcare. Method: A qualitative study with semi-structured interviews. Seven interviews with occupational therapists in primary healthcare were conducted and the material was analysed based on qualitative content analysis. Results: The results are presented in four categories: Client groups and sleep disturbance, Impact on daily activities and quality of life, From evaluation to interventions and Team collaboration. Based on the occupational therapists' clinical experience, it turned out that the majority of clients with sleep problems are of working age and it is more common with women. The results show that sleep problems are often seen in correlation with other diseases or conditions, where stress is often a contributing factor. It also appears that it is important in client care to take sleep in consideration as it can have a major impact on the quality of life. Furthermore, it appears that sleep affects daily activities and where many choose to remove activities that provides energy. The results show how the occupational therapists work clinically when there is a sleep problem. During evaluation, there are many different factors to consider and all use semi-structured or unstructured interviews to evaluate the client. Insomnia severity index, sleep diary and the ADL taxonomy mentioned in the sleep evaluation. The objective goals regarding sleep are often linked to habits and routines around bedtime, lifestyle changes and daily activities. Furthermore, it appears in the results that common interventions are sleep hygiene, information and advice. They also work with habits, routines, and environment to promote the client's sleep. Other interventions brought up by the occupational therapists are weight blanket and sleep restrictions. The work around sleep can be complex and teamwork is important to promote the client's sleep. Conclusion: Occupational therapists can have an important function in working with clients and their sleep. Daily activities and sleep go hand in hand, with the occupational therapist's holistic perspective, it is possible to identify and work with what promotes good sleep. Furthermore, it is important to take sleep into consideration in client care as it can have an impact on the person's quality of life.

Sammanfattning Bakgrund: Miljön på intensivvårdsavdelningar (IVA) är högteknologisk. Patienter som vårdas inom intensivvården övervakas ständigt av personal och medicinteknisk utrustning. Omvårdnadsåtgärder och undersökningar behöver utföras oavsett tid på dygnet. Personalens närvaro påverkade patienternas sömn och apparatur låter dygnet runt. Vid utebliven sömn och minskad REM-sömn ökar riskerna för negativa effekter som nedsatt immunförsvar och delirium. Det behövs ökad kunskap för hur patienterna upplever sin sömn på IVA för att kunna främja förutsättningarna för sömn, hälsa och välbefinnande.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning upplever sin sömn under vårdtiden.  Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med Bettany-Saltikov och McSherry (2016) analysmetod.  Resultat: I resultatet framkom det att patienterna upplevde att sömnen påverkades av IVA-miljön. Många upplevde svårigheter att somna, men också att de väcktes flera gånger. Patienterna kände sig fast mellan sömn och vakenhet, vilket skapade mycket ångest och oro. De upplevde vårdmiljön som skrämmande och kunde känna sig ensamma och övergivna vilket försämrade sömnkvaliteten ytterligare. För att känna trygghet behövde patienterna kontinuerligt kommunicera med vårdpersonal och känna deras närvaro. Det skapade förutsättningar för god sömn.  Slutsats: Aspekter i den fysiska och psykiska miljön spelade stor roll för att intensivvårds patienterna skulle få goda förutsättningar för tillräcklig sömn. Intensivvårdssjuksköterskan kan genom lyhördhet och ökad kunskap uppmärksamma hur viktig den yttre miljön samt existentiella faktorer är för att patienten ska kunna uppnå god sömn på IVA.

Bakgrund Sömnstörningar och fragmenterad sömn förekommer i stor utsträckning bland patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Otillräcklig sömn kan leda till längre återhämtningstid och försämrad sömnkvalitet kan kvarstå i flera månader efter utskrivning och till följd av det avsevärt försämra patienters livskvalitet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som kan främja en god nattsömn för intensivvårdspatienter.  Metod Litteraturöversikt med systematisk ansats baserad på kvantitativa studier. En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 16 artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan och resultatet sammanställdes genom en narrativ analys.  Resultat Totalt inkluderades 16 randomiserade kontrollerade studier som undersökte olika interventioner för att främja sömn. Omvårdnadsåtgärder som sovmask samt öronproppar + sovmask framstod som de mest effektiva interventionerna för att främja god sömnkvalitet. Även aromaterapi och meditation med hjälp av VR ledde till förbättrad sömn. Slutsats För att optimera patienters möjlighet till återhämtning är det viktigt att patienterna får möjlighet till god sömn under vårdtiden. Flertalet omvårdnadsåtgärder som tas upp i litteraturöversikten skulle kunna implementeras på intensivvårdsavdelningar för att förbättra patienters sömnkvalitet.

Introduktion: ESport är en snabbt växande sport med miljontals utövare världen över. Gällande hälsa och eSport är den mentala biten med gaming syndrome och utveckling av kognitiva funktioner klart mer beforskad än den fysiska hälsan. I en enkätstudie med 65 eSportsatleter på college i USA rapporterade 56% besvär med ögonen och 42% besvär med rygg och nacke. Forskning på stillasittande arbeten med liknande repetitiva moment redogör för ökad risk för muskuloskeletala besvär och besvär med ögonen vid främst ökad skärmtid.Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att kartlägga förekomsten av muskuloskeletala besvär och ögonbesvär hos professionella eSportsatleter, samt att undersöka om det finns samband mellan fysiska symtom och livsstilsfaktorer så som sömntid, speltid och fysisk aktivitet. Metod: Kvantitativ icke-experimentell tvärsnittsdesign i form av elektronisk enkätundersökning. Undersökningen gjordes på 40 professionella eSportsatleter. Samband mellan livsstilsfaktorer och fysiska symtom beräknades med binär logistisk regression och presenterades med Odds Ratio (OR;95% CI). Resultat: Fysiska symtom förekom hos 62,5% av deltagarna. Huvudvärk (40%) och ögonbesvär (32,5%) var de vanligaste symtomen. Statistiskt signifikant samband fanns mellan speltid och fysiska symtom (OR=8,012; 95% CI 1,439-44,621, p=0,018). Slutsats: Resultatet av den här studien visade att majoriteten av de professionella eSportsatleterna drabbades av någon form av fysiska symtom och att mer speltid var associerat med förekomst av fysiska symtom. Med tanke på eSportens snabba ökning i populäritet, digitalisering i samhället och sambandet mellan skärmtid och fysiska symtom behövs riktlinjer och riktade insatser för denna grupp, likt företagshälsovård för andra yrken eller medicinska team för andra sporter. / Introduction: ESports is rapidly growing and has millions of users world wide. Regarding health and eSports the mental part with gaming syndrome and development of cognitive functions is far more studied than the physical health. In a survey with 65 eSports athletes from American colleges 56% reported eye fatigue and 42% report back and neck pain. Research on similar sedentary occupations with repetitive movements show higher risk of musculoskeletal disorders and eye fatigue with more screen time. Aims: The aims of this cross-sectional study was to map the prevalence of physical symptoms and eye fatigue among professional eSports athletes, and to examine correlations between physical symptoms and the lifestyle factors sleep, gaming time and physical activity. Method: Quantitative non-experimental cross-sectional study. Electronic survey with 40 professional eSports athletes. Correlations between lifestyle factors and physical symptoms were analyzed with binary logistic regression and presented with Odds Ratio (OR;95% CI). Results: Physical symptoms were reported by 62,5% of the participants. Headache (40%) and eye fatigue (32,5%) were the most common symptoms. Statistically significant correlation was found between gaming time and physical symtoms (OR=8,012;  95% CI 1,439-44,621, p=0,018).  Conclusion: The result of this study showed that the majority of the professional eSports athletes suffered from physical symptoms, and more gaming time was associated with physical symptoms. Given eSports rapid increase in popularity, digitalisation in society and the link between screen time and physical symptoms, guidelines and targeted efforts are needed for this group, such as occupational health care for other professions or medical teams for other sports.

Bakgrund: Sömn är ett basalt behov och är en viktig faktor för tillväxt, vila och återhämtning. Intensivvårdsmiljön är inte gynnsam för patienternas sömn. Det finns tydliga omvårdnadsinterventioner för att främja sömn men sjuksköterskor upplever det svårt att organisera arbetet för att använda sig av dessa. Medicinforskare internationellt är kritiska till att det inte finns tydliga riktlinjer att ta del av. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av strategier som är betydande för sömnen i det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Tio intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor genomfördes. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med underkategorier som beskriver intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av strategier som är betydande för sömnen i det patientnära omvårdnadsarbetet skapades. Dessa huvudkategorier var Betydelsen av gemensamt arbetsssätt, Betydelsen av att skapa trygghet och Betydelsen av omvårdnadsmiljön. Det framkom i intervjuerna att rutiner som görs nattetid upplevs vara störande för sömnen och som sjuksköterskorna visade starkt missnöje till. Betydande för sömnen var ett gemensamt arbetssätt för att nå samma mål. Ett lugnt förhållningssätt och beröring upplevdes lugna patienterna och skapa trygghet så de kunde sova bättre. Intensivvården fokuserar på att rädda liv och miljön är anpassad därefter. Det framkom att det är svårt att tillgodose patienternas enskilda behov när de ligger i flersalar. Slutsats: Det krävs en förändring av rutiner och utveckling av riktlinjer för att öka medvetenhten om sömnens betydelse. Enkelrum skulle kunna underlätta för att skapa en miljö som tar hänsyn till patientens individuella sömnbehov. / Background: Sleep is a basic need and an important factor for growth, rest and recovery. Intensive care environment is not conducive to patients' sleep. There are clear nursing interventions to promote sleep but nurses find it difficult to organize the work in order to use these. Medical Scientists internationally are critical to the lack of clear guidelines to take note of. Objective: The objective was to describe the intensive care nurses experiences of strategies that are important to sleep in the patient-care process. Method: Qualitative design with inductive approach. Ten interviews with intensive care nurses were conducted. Transcribed material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Three categories with subcategories that describe intensive care nurse experiences of strategies in the patient care around sleep were created. These main categories were The importance of a common approach, The importance of creating security and The importance of the nursing environment. It emerged in the interviews that the procedures done at night disrupts sleep which the nurses showed strong dissatisfaction towards. Significant for sleep was a common approach to achieve the same goal. A calm approach and touch proved to reassure patients and provide security so they could sleep better. Intensive care focus on saving lives and the environment is adapted accordingly. It was revealed that it is difficult to meet patient´s individual needs when they are treated in multi people rooms. Conclusion: It requires a change in practices and development of guidelines to increase awareness of sleep. Single rooms could help to create an environment that takes into account the individual patient needs.

Bakgrund: Demenssjukdom är en av våra största folksjukdomar med 160 000 drabbade. Bland det vanligaste symtomet hod äldre personer med demenssjukdom är sömnbesvär. Det kan leda till ohållbar situation för den drabbade och närstående med ökad ohälsa och minskad livskvalitet som följd. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda äldre personer med demenssjukdom som har sömnproblem. Metod Empirisk studie med beskrivande design och kvalitativ ansats. Huvudresultatet Resultatet visade sjuksköterskans erfarenhet att det var frustrerande, svårt, tids- och energikrävande att vårda äldre personer med demenssjukdom med nattlig fysisk- och psykisk oro, dygnsförvirring och tappade rutiner. Vårdpersonalens attityd, agerande, kunskap, erfarenhet och resursbrist visade på vilket sätt de bemötte och vilka val av insatser vid vård av äldre personer med demenssjukdom. Kunskap om demenssjukdomar och personkännedom var avgörande. Närstående var betydelsefulla för sjuksköterskan genom kännedom om den äldres sömnvanor och vägledning till bättre beslut. Brister framkom vid sömnobservation, bedömningar och uppföljningar av olika insatser eftersom skattningsskalor sällan användes. Läkemedel användes ofta för att främja sömnen trots kunskap om biverkningar och ökad fallrisk. Icke farmakologiska åtgärder som rekommenderades var basal omvårdnad och daglig aktivitet. Behovet av fler korttidsplatser framkom eftersom slutenvården belastades istället för att personen vårdades hemma med resurser. Tids- och planeringssystemet TES som användes i ena kommunen bidrog till sämre arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen och påverkade personcentrerad vård negativt. Slutsats Erfarenhet, reflektion, kompetens, personkännedom och samordnade insatser från hela bårdteamet krävs för att skapa personcentrerad omvårdnad hos äldre personer med demenssjukdom som har sömnproblem.

Syftet med studien var att beskriva elevers uppfattningar om digitala enheter kopplat till olika hälsoaspekter. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer av 15 stycken elever i årskurs 6. Eleverna var indelade i par samt en grupp bestående av 3 elever.  Resultatet visar att eleverna ser både fördelar och nackdelar med digitala enheter. De menar att deras sömn inte påverkas i negativ mening av de digitala enheterna, utan istället kan hjälpa vissa att somna. Flera elever anser att digitala enheter stör deras koncentration, både i och utanför skolan. De känner sig däremot inte stressade av dem. I elevernas sociala relationer kan digitala enheter gynna relationen med vänner, både när de umgås och för att bygga upp en närmare relation. Detta förutsätter att de digitala enheterna används på rätt sätt och att de inte avskärmar varandra, vilket kan vara negativt för relationen. I relationen med familjen används digitala enheter i mindre utsträckning än med vänner eftersom familjen finner det viktigare att vara utan digitala enheter då de umgås.   Digitala enheter kan påverka möjligheterna till motion, eftersom eleverna ofta sitter eller ligger ned då de använder sina digitala enheter, men det finns också applikationer som främjar rörelse. Eleverna berättar att de blir inspirerade av bilder på mat som de ser i sociala medier.    Resultatet visar även att det varierar huruvida eleverna känner sig beroende av sina digitala enheter (främst mobiltelefonen) eller inte. Eleverna menar att det är enklare att vara utan sina digitala enheter om ingen annan heller använder dem, än om de skulle vara ensamma om att inte kunna använda sina digitala enheter.

Bakgrund: Parenteral nutrition används när patienter inte kan tillgodose sitt dagliga behov av näring och kan leda till malnutrition. Behandling med parenteral nutrition kan både administreras på sjukhus och i hemmet. Problem: Att administreras parenteral nutrition i hemmet kan innebära nya erfarenheter. Genom att få kunskap över patienters erfarenheter avbehandlingen kan dessa hjälpa sjukvårdspersonalen att planera en god personcentrerad vård. Syfte: Att göra en översikt över patienters erfarenheter av att behandlas med parenteralnutrition i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med tolv artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats och sex artiklar kvantitativ ansats analyserades. Resultat: I analysen framkom tre teman om patienternas erfarenhet av att behandlas med parenteral nutrition i hemmet. De tre teman som utvecklades var livskvalité och mental påverkan, utmaningar i vardagen och livskraft och sömn. Slutsats: Behandling med parenteral nutrition i hemmet ger ett flertal positiva erfarenheter för patienterna utifrån deras livskvalité samtidigt som det uppstod utmaningar patienterna behövde överträda. Genom information, föra en dialog med patienten och deras anhöriga samt eftersträva flexibilitet utifrån patientens behov och livsmål kan en god personcentrerad vård ges. / Background: Parenteral nutrition is used when patients cannot meet their daily nutritionalneeds and can lead to malnutrition. The treatment with parenteral nutrition can beadministered both in hospitals and in the home. Problem: To be administered parenteral nutrition in the home can mean new experiences. By gaining knowledge of patients' experiences of the treatment, these can help the healthcare staff to plan a good personcentered care. Aim: To make an overview of patients' experiences of being treated with parenteral nutrition in the home. Method: A general literature review with twelve articles, six articles with qualitative approach and six articles quantitative approach was analyzed. Result: In the analysis, three themes about the patient's experience emerged that were treated with parenteral nutrition in the home. The three themes that were developed were quality of life and mental impact, everyday life challenges and vitality and sleep. Conclusions: Treatment with parenteral nutrition in the home provides a number of positive experiences for the patients based on their quality of life while at the same timeposing challenges the patients needed to transgress. By providing information, conducting adialogue with the patient and their relatives, and striving for flexibility based on the patient'sneeds and life goals, a good person-centered care can be provided.

Stress kan idag ses som ett av det moderna västerländska samhällets största folkhälsoproblem, där risken för att utveckla stressinducerade sjukdomar är hög. Forskning har funnit bevis på att fysisk aktivitet och sömn kan reducera stress, huruvida är det få studier som har kombinerat dessa två variabler för att undersöka högskole-och universitetsstudenters stressnivåer. Målet för studien är att undersöka om det finns en korrelation mellan studenters sömnvanor, grad av fysisk aktivitet och individernas upplevda stress. Studiens syfte besvarades med hjälp av två hypoteser; 1. Graden av fysisk aktivitet reducerar studenters stressnivåer, 2. Hög kvalitativ sömn reducerar studenters stressnivåer. Fortsättningsvis användes Krav-kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att förstå studenternas stressreaktioner. Datainsamlingen skedde via instrumenten Perceived Stress Scale - 10 (PSS-10), Physical Activity Questionnaire (IPAQ), och Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) vid ett universitet i södra Småland. Studien fann ingen signifikant korrelation mellan stress, sömnvanor och fysisk aktivitet. / Stress can today be seen as one of the western world’s greatest health concerns, where the risk for developing stress-inducing illness is high. Research have found evidence that physical activity and sleep have a stress reducing effect, however, there are few studies that have combined these two variables to analyse students stress levels. The purpose of this essay is to analyse the correlation between university students sleeping behaviour, levels of physical activity and perceived stress. The study uses two hypothesis; 1. higher levels of physical activity reduces university students stress levels, 2. high quality sleep reduces university students stress levels. The job demand control model by Karasek and Theorell (1990) was used to understand the individuals stress reactions. The data was collected at a university in the south of Sweden using the instruments Perceived Stress Scale - 10 (PSS-10), Physical Activity Questionnaire (IPAQ), and Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ). The study found no significant correlation between the three variables stress, sleep and physical activity.

<p>Andersson, A. (2008) Medarbetares upplevelser i samband med utbildningen Skiftarbetarkörkortet – en utvärdering. C-uppsats i pedagogik, 15hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.</p><p>Skiftarbete är något som många förknippar med oregelbundna kost- och sovvanor. Tidigare forskning visar att detta är en riskfaktor för en rad framtida risktillstånd samt följdsjukdomar till exempel bör nämnas högt blodtryck, minskad insulinkänslighet och övervikt. Med</p><p>anledning av detta har en utbildning som kallas Skiftarbetarkörkortet tillkommit som syftar till att öka kunskaperna inom områdena kost-, sömn- och alkoholvanor.</p><p>Denna studie har för avsikt att med hjälp av fokusgrupper studera hur medarbetare på en avdelning inom stålindustrin och som genomgått utbildningen Skiftarbetarkörkortet upplever om den ökade kunskapen har påverkat deras levnadssätt. Studien är en utvärdering utifrån</p><p>medarbetarnas egna upplevelser och urvalet skedde med hjälp av en förfrågan hos det aktuella företaget.</p><p>Resultatanalysen visade att medarbetarna upplever det som positivt att företaget satsar på deras hälsa och välmående samt att utbildningen berörde många viktiga områden så som kost, sömn, alkohol, fysisk aktivitet och skiftgången. Däremot ansåg ett flertal av deltagarna att informationen till stor del var för ytlig. Med det menas att kunskapen som förmedlades redan var känd för de som arbetade skift. Det efterfrågades en djupare bakomliggande orsak till</p><p>varför ovannämnda risktillstånd uppstår lättare vid skiftarbete.</p>