Hjärtsvikt drabbar i Sverige uppskattningsvis två till tre procent av befolkningen. Tillståndet är ingen sjukdom utan ett sammankopplat syndrom med flertalet olika påverkande faktorer. Hjärtsvikt är en vanlig orsak till sjukvårdsbesök samt återkommande vårdtillfällen inom slutenvård. Vid utredning och diagnostisering av hjärtsvikt är det viktigt med anamnes, samt provtagning och ultraljudsundersökning. Graden av hjärtsvikt klassificeras efter förmåga och ger en uppskattning av patientens tillstånd. Akut hjärtsvikt kan uppstå vid flertalet kardiovaskulära sjukdomar, exempelvis akut koronart syndrom. Hjärtsvikt kan inte botas, behandling syftar till att förstärka hjärtats pumpfunktion, samt lindra och behandla symtomen som uppkommer. Vanligast förekommande symtom är andningsrelaterade besvär vid ansträngning, i senare skede även i vila. Även sömn, trötthet, nedsatt fysisk kondition och utmattande symtom såsom vid fatigue. Mot bakgrund av detta kroniska tillstånd är det viktigt att akutsjuksköterskan utför omhändertagandet i enlighet med evidensbaserad omvårdnad och att patienten blir delaktig och får förståelse för sin egenvård. Syftet med denna studie var att beskriva påverkande faktorer avseende sömn, trötthet och fatigue hos patienter med hjärtsvikt utifrån ett akutsjukvårdskontext. Som metod genomfördes en litteraturöversikt för att kunna besvara syftet. Datainsamling av vetenskapliga artiklar genomfördes via databaser såsom PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar. Även manuell sökning gjordes. Totalt inkluderades 21 artiklar, alla etiskt prövade. Vid bearbetning av insamlad forskning kunde ett flertal teman urskiljas bland resultaten. Dessa syftade till ökad kunskap och förståelse för fysisk aktivitet och träning, trötthet och fatigue, egenvård med support från sjukvården. Forskningen var både kvalitativ och kvantitativ, denna mixade metod gav möjligheten att få svar på både fysiologiska faktorer som påverkar, samt även den upplevda känslan hos patienten med hjärtsvikt. Större andelen av insamlat material visade på sambandet mellan sömnproblem, trötthet, utmattning och fatigue, detta i korrelation med nedstämdhet och tyngdkänsla. Vid intervention påvisades positiva utfall avseende livskvalitet. Studiens slutsats visar på vikten av att se patienten med hjärtsvikt ur ett flerdimensionellt perspektiv. Det var av vikt för sjukvården att ha kunskapen om vilka faktorer som var utlösande och kunde förutspå vad som bidrog till trötthet och fatigue. Mot denna bakgrund kan en mer fördjupad förståelse uppnås och möjligheten till personcentrerad vård öka. / Heart failure affects approximately two to three percent of the population in Sweden. The condition is no disease but a linked syndrome with several different influencing factors. Heart failure is a common cause of medical care and recurring inpatient care. When examinating and diagnosing heart failure, it is important to have the medical history, as well as blood sampling and echocardiography. The degree of heart failure is classified according to ability and provides an estimate of the patient's condition. Acute heart failure may occur in most cardiovascular diseases, such as acute coronary syndrome. Heart failure can not be cured, treatment aims to strengthen the heart's pumping function, as well as relieve and treat the symptoms that occur. The most common symptoms are respiratory distress during exercise, later on even at rest. Also, tiredness, impaired physical fitness and exhausting symptoms such as fatigue. In view of this chronic condition, it is important that the emergency nurse performs the care in accordance with evidence-based nursing and that the patient becomes involved and understands his or her own care. The aim of this study was to describe the factors affecting sleep, tiredness and fatigue in patients with heart failure based on an emergency medical context. A literature review was conducted as method to answer the purpose. Data collection of scientific articles was carried out through databases such as PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar. Manual searches were also conducted. The total number of articles included was 21, all ethically approved. When processing collected research, a number of themes could be distinguished. These were aimed to increase knowledge and understanding of physical activity and exercise, tiredness and fatigue, self-care with support from the medical service. The research was both qualitative and quantitative, this mixed method gave the opportunity to respond to both physiological factors that affect, as well as the perceived feeling of the patient with heart failure. The results in the research showed the importance of identifying the patient with heart failure from a multidimensional perspective. The larger proportion of collected material resulted with the connection between sleep problems, tiredness, exhaustion and fatigue, in correlation with depression and feeling of burden. In intervention, positive outcomes were identified regarding quality of life. The conclusion of the review showed the importance for the medical care, to have knowledge of which factors were triggering and could predict what contributed to tiredness and fatigue. With this knowledge, a more in-depth understanding can be achieved and the possibility of person-centered care increases.

Bakgrund: Sömn är inte bara ett grundläggande behov för överlevnad utan ocksåav stor betydelse för hälsa och återhämtning. Vårdmiljön är central för att främjahälsa för patienter inlagda på sjukhus. För att ge god omvårdnad och skapaförutsättningar för patientens välbefinnande och återhämtning är ett personcentreratförhållningssätt fördelaktigt.Syfte: Att beskriva faktorer i vårdmiljön som kan påverka sömnkvaliteten förpatienter inlagda på sjukhus.Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar, där 15 varkvantitativa och en var kvalitativa. Artiklarna publiceras mellan 2009–2020 ocherhålls från databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades enligt Friberg(2017) metod.Resultat: Faktorer som påverkade patienters sömn presenteras i trehuvudkategorier med tillhörande underkategorier: faktorer relaterat till miljö ochomgivning var ljud, belysning, lokaler och utrustning. Faktorer relaterat till patientvar känslomässiga och fysiska aspekter. Slutligen var faktorer relaterat till personalmedicinska och omvårdande åtgärder och bemötande. Resultaten visade också attljud var den faktor som hade mest negativa betydelse för god sömn.Slutsats: Sömn är avgörande för människors hälsa, välbefinnande och möjlighetentill återhämtning. De flesta patienter på sjukhus kan ha en påverkad sömnkvalitet.Sammanfattningsvis är många faktorer i vårdmiljön, inklusive ljud, ljus, fysiska ochkänslomässiga aspekter, väsentliga för patientens sömnkvalitet. Sjuksköterskan haren central roll eftersom de orsakar många störande faktorer. / Background: Sleep is a basic need for survival and of great but importance forhealth and recovery. The care environment is central to promote health for patientsadmitted to hospitals. To provide good nursing care and create conditions for thepatient's well-being and recovery. A person-centered approach is beneficial.Aim: To describe factors in the care environment that may affect sleep quality forpatients in hospitals.Method: A literature review based on 16 scientific articles, 15 were quantitative,and one was qualitative. The articles are published between 2009–2020 and obtained from the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed accordingto Friberg (2017) method.Results: Factors that affected patients' sleep are presented in three maincategories with associated subcategories: factors related to the environment andphysical environment were sound, light, premises and equipment. Factors relatedto the patient were emotional and physical aspects. Finally, factors related to staffwere medical and nursing measures and treatment. The results also showed thatsound was the factor with the most negative significance for good sleep.Conclusion: Sleep is vital for human health, well-being and the possibility ofrecovery. Most patients in the hospital may have an impaired sleep. In summary,many factors in the care environment, including sound, light, physical, andemotional aspects, are essential for patients' sleep quality. The nurse has a centralrole as they cause many disturbing factors.

Bakgrund   Sömn är en subjektiv upplevelse och en förutsättning för att kroppen ska må bra och ha möjlighet för återhämtning. Inom slutenvården är det välkänt att patienter inte sover tillräckligt bra. Konsekvenser av sömnbrist kan innebära en fördröjning på kroppens läkningsförmåga. Patientens tillfrisknande riskerar därmed att fördröjas och följden kan bli en längre vårdtid. Att identifiera omvårdnadsåtgärder som främjar sömn av god kvalitet är ett av sjuksköterskans professionella ansvar. Genom en personcentrerad omvårdnad kan tillit mellan vårdgivare och vårdtagare skapas och en individuell vårdplan verkställas för att främja en god sömnkvalitet. Syfte Syftet var att beskriva hur alternativa omvårdnadsåtgärder som främjar sömnkvalitet ur ett patientperspektiv inom slutenvården. Metod Studiens syfte besvarades med hjälp av metoden litteraturöversikt. Data samlades in via databaserna PubMed och CINAHL och studien inkluderade 18 artiklar efter en integrerad dataanalys och kvalitetsgranskning. Artiklarna var av kvalitativ och kvantitativ studiedesign.  Resultat  Sömn av god kvalitet kan implementeras med hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder såsom användning av öronproppar och ögonmasker, aromaterapi, massage med eteriska oljor samt stämningsfylld musik. Studien fann även att bemötande, tillgänglighet och en anpassad miljö skapade trygghetskänslor och ett inre lugn hos inneliggande patienter vilket underlättade sömnen. Slutsats  Studiens resultat belyser tillämpbara alternativa omvårdnadsåtgärder som främjar sömn av god kvalitet inom slutenvården. Personcentrerade omvårdnadsåtgärder kan främja sömnens kvalitet genom att patienterna har möjlighet att komma till ro samt uppleva mindre oro och ångest. / Background Sleep is a subjective experience and a prerequisite for the human body to feel good and have the opportunity for recovery. It is well-known that patients do not sleep well enough in the inpatient care. The consequence of sleep deprivation can be a delay in the body’s healing ability. This may cause the patients' affliction to be prolonged, resulting in a longer period of hospitalization. Identifying alternative nursing measures that promote a better quality sleep is one of the nurses’ professional responsibilities. Through a patient-centered care trust can be built between nurse and patient and an individual care plan can be implemented to promote a better sleep quality for the patient. Aim The aim was to describe alternative nursing measures that promote better sleep quality from the patient perspective during hospitalization. Method The aim of the study was answered through a literature review. Data was collected through PubMed and CINAHL, and after an integrated data analysis and quality control this study included 18 articles. The articles were both qualitative and quantitative. Results A better sleep quality can be implemented using alternative nursing measures such as the use of earplugs and eye masks, aromatherapy, massage with essential oils and mood-filled music. The study also found that a good treatment, availability and a customized environment created a feeling of safety and an inner peace for the patients, which facilitated the sleep. Conclusions The results of this study describe applicable alternative nursing measures that promote a better sleep quality during hospitalization. A patient-centered care can promote sleep quality due to patients being more able to relax and experiencing less anxiety.

Bakgrund Sömn är ett basalt behov för människan och har stor betydelse för tillfrisknandet hos patienter. Påslutenvårdsavdelningar kan patienters sömn påverkas av faktorer i vårdmiljön samt av patientenspatofysiologiska- och psykiska tillstånd. Brist på sömn har påvisat negativa effekter på hälsan,både fysiskt och psykiskt. Sömnbrist riskerar bland annat att ge ett högre blodtryck, försämradläkningsprocess, nedsatt ork, fördröjd mobilisering, risk för fall och ökad oro. Sjuksköterskan harett nyckelansvar att främja patientens sömn utifrån ett holistiskt perspektiv, vilket betonadesredan på 1800-talet av Florence Nightingale. Genom att identifiera faktorer i vårdmiljön somutgör ett hinder mot patientens sömn, ges sjuksköterskan möjlighet att utvecklaomvårdnadsåtgärder för att främja en god natts sömn utifrån patientens individuella behov. Syfte Syftet med uppsatsen var att utifrån ett patientperspektiv identifiera faktorer i vårdmiljön somskapar hinder för en god natts sömn i samband med övernattning på en slutenvårdsavdelning. Metod Studiens design är en litteraturöversikt. Litteraturöversikten lutar sig på manuella samt systematiska sökningar i olika databaser, i detta fall PubMed och CINAHL. Artiklarna som inkluderats är skrivna någon gång mellan åren 2010 - 2020. Efter noggrann granskning har totalt 16 vetenskapliga artiklar, publicerade inkluderats i studien. Artiklarna är både utav kvalitativ och kvantitativ sort. Resultat Resultaten från artiklarna visade på flera faktorer som skapade svårigheter för patienterna attsova. Faktorerna delades in i externa faktorer vilka utgjordes av faktorer i vårdmiljön och övriga faktorer. Slutsats Slutsatsen som dras utifrån resultaten är att det krävs striktare rutiner på sjukhus runtom i världen gällande anpassning av vårdmiljön nattetid för att främja patienternas sömn utifrån patienternas individuella behov. / Background Sleep is a basic human need and has a significant impact on the recovery in patients. In inpatientwards, patients' sleep is characterized by disturbing factors in the health facility environment. The patient's pathophysiological and mental state can also affect. Lack of sleep has shown negative effects on health, both physically and mentally. Sleep loss increases risk for high blood pressure,immobility, falls, anxiety and decreased healing process. The nurse plays a key role to promote patient sleep from a holistic perspective, which was stated already in the 1800th century by Florence Nightingale. By identifying disturbing factors in the healthcare environment, the nurseis given the opportunity to develop nursing measures to promote a good night's sleep from the patient's individual needs. Aim The aim of the study was to identify factors in the healthcare environment from a patient perspective that create obstacles to a good night's sleep in connection with an overnight stay in aninpatient ward. Method The design of the study is a literature review. The literature review is based on manual andsystematic searches in various databases, in this case PubMed and CINAHL. The included articles are written sometime between the years of 2010 - 2020. After careful review, a total of 16 scientific articles were included in the study. The articles are both qualitative and quantitative. Results The results showed that there are numbers of factors in the hospital environment that aredisruptive for patient sleep. The factors have been divided into external environmental factorsand internal causes.

Björkegren E, Gröhn J. Vilka faktorer påverkar patienters sömn på sjukhus? En litteraturstudie.Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2016.Bakgrund: Bra sömn är viktigt för tillfrisknad både psykiskt och fysiskt. Patienter sover dåligt på sjukhus och detta är ett underskattat och underbehandlat problem. Sjuksköterskor har ett ansvar i att främja sömnen hos patienterna. Olika faktorer påverkar patienternas sömn på sjukhus och är av värde att undersöka för att utveckla omvårdnad för att främja sömnen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och åtgärder som påverkade vuxna patienters sömn på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder påverkade patienternas sömn på sjukhus. Omgivningsfaktorer och åtgärder som påverkade var ljud, ljus, öronproppar, ögonmask, musik, temperatur, medicinska moment och omvårdnad. Personliga faktorer och åtgärder var smärta, sömnläkemdel, första nattens effekt, känslor och sjukdomar.Slutsats: Patienternas sömn påverkades på sjukhus av olika omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder. Dessa faktorer och åtgärder är viktiga att uppmärksamma för att kunna utföra omvårdnad för patienterna som gynnar sömnen under sjukhusvistelsen. Framtida verktyg för att bedöma patienternas subjektiva sömn samt riktlinjer för omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen är önskvärt.Nyckelord: Faktorer, litteraturstudie, omgivningsfaktorer, omvårdnad, patient, personliga faktorer, sjukhus, sömn, sömnstörningar, åtgärder. / Björkegren E, Gröhn J. What factors influence patient’s sleep in hospital? A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.Background: Good sleep is important for recovery both mentally and physically. Patients sleep badly in hospital and this is an underestimated and under-treated problem. Nurses have a responsibility to promote sleep in patients. Various factors affect patients' sleep in the hospital and it is of value to investigate to develop nursing care to promote sleep.Aim: The purpose of this study was to describe the factors and actions that affect adult patients sleep in hospitals.Method: A literature review based on eleven scientific articles.Results: Environmental factors and actions and personal factors and actions affecting patients sleep in hospitals. Environmental factors and actions that affect were sound, light, earplugs, eye mask, music, temperature, medical operations and nurcing care. Personal factors and actions were pain, sleep medicine, first night effect, emotions and diseases.Conclusion: Patients' sleep was affected in hospitals of various environmental factors and actions and personal factors and actions. These factors and actions are important to pay attention to perform nursing care for the patients that benefit their sleep during hospitalization. Future tools to assess patients' subjective sleep and guidelines for nursing care interventions that promote sleep is desirable.Keywords: Actions, environmental factors, factors, hospital, literature review, nursing, patient, personal factors, sleep, sleep disorders.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan utforma omvårdnaden för patienter med sömnstörningar under deras sjukhusvistelse. Metoden är en litteraturstudie och sökning har skett i medicinska databaser. Resultatet beskriver interventioner som sjuksköterskan kan tillämpa för att främja patienternas sömn. / The purpose of this literature review is to describe how the nurse can form the nursing care for patients with sleeping disorders during their stay in hospital. The method is a literature review and we have searched in medical databases. The result describes interventions that the nurse can practice to promote the patients sleep.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har under de senaste åren blivit ett alltmer växande folkhälsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa är kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har även den psykiska ohälsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, ängslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion.Syfte: Att undersöka den psykiska hälsan bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som påverkar den psykiska hälsan negativt.Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjälp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna.Resultat: Även fast depression och ängslan förekom bland anställda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohälsa. Andra konsekvenser som uppkom i denna form av arbete var bland annat stress, besvär med kosten och de sociala relationerna samt att sjukfrånvaron visade sig vara hög.Slutsats: Det är svårt att säga om det finns ett samband mellan att arbeta på oregelbundna arbetstider och psykisk ohälsa (depression/ångest), eller om det är de anställdas personliga faktorer som utvecklar psykisk ohälsa. Konsekvenserna som; sömn, återhämtning, stress, kost och kontroll på arbetet är faktorer som går att påverka genom arbetet, som kan leda till hälsovinster och produktionsvinster. / Background: Mental illness has in recent years become an increasingly growing public health problem. Those most likely to suffer from mental illness are women, young, foreign-born and economically disadvantaged in combination with a weak social support. The mental illnes has also become more common in the labour market the last decades. Consequences of working irregular hours can lead to depression, anxiety, sleep problems, stress and problems with diet and exercise.Aim: To investigate the mental health among employees who work irregular working hours, and to find risk factors that has a negativ influence on the mental health.Method: Article search was made in PubMed Central and PsycInfo. The quality review was performed with a grading protocol.Results: Although depression and anxiety occurred among employees who worked with irregular hours, it was more common that sleep was the main factor for mental health. Other consequences that occurred in this kind of work was; stress, trouble with the diet and the social relationships as well as that absenteeism was found to be higher in this group.Conclusion: It’s difficult to say whether there is a correlation between working at irregular hours and mental health (depression/anxiety), or if it is the employee's personal factors that develop mental health. Consequences as; sleep, recovery, stress, diet and control at work are factors that can be

Många unga vuxna använder sig av sociala medier innan de ska sova för natten. Majoriteten av dessa sociala medier använder funktionen ”infinite scroll”, ett oändligt flöde som är designat i syfte att förlänga användarens tid på plattformen. Samtidigt är det många unga vuxna som upplever att de inte får tillräckligt med sömn. Denna studie utgick från frågeställningen “hur sömnkvalitet hos studenter påverkas av att använda sociala medier med oändliga flöden innan läggdags”. Detta undersöktes med hjälp av tre olika metoder för att bedöma sömnkvalitet. Tidigare forskning på området har funnit samband mellan sömnstörningar och volymen sociala medier som konsumeras innan läggdags. I denna studie undersöktes om liknande samband kan finnas hos specifikt sociala medier med oändliga flöden. Undersökningen pågick under två veckor och var uppdelad i en normalvecka och en vecka där studiedeltagarna inte fick använda sociala medier med oändliga flöden innan läggdags. De tre olika metoderna för att bedöma sömnkvalitet innefattade att studiedeltagarna varje morgon bedömde sin sömn på en femgradig skala, loggade sin sömn med hjälp av sömnanalysapplikationen Sleep Cycle varje natt och besvarade en enkät baserad på Pittsburgh Sleep Quality Index (PSQI) i slutet av varje vecka. Resultatet visade att användningen av sociala medier med oändliga flöden generellt sett endast var en liten andel av studiedeltagarnas totala användningen, och att det istället var videoapplikationer som användes mest extensivt innan läggdags. De tre metoderna indikerade på olika resultat. PSQI visade på att sömnkvaliteten blev bättre när sociala medier med oändliga flöden uteslöts. De dagliga bedömningarna visade inte på några större skillnader i sömnkvalitet mellan veckorna. Sleep Cycle visade å andra sidan att de flesta studiedeltagare hade en sämre sömnkvalitet den andra veckan. Studien tyder på att det är flera faktorer som påverkar sömnen vilket gör den komplicerad att undersöka. Dessutom har de faktorer som påverkar sömnen olika inverkan på demetoder som bedömer sömnkvalitet. Majoriteten av tidigare forskning kretsar kring självbedömningar och uppskattningar, något som i denna undersökning försökte kompletteras med hjälp av mer okonventionella metoder. De motsägande resultaten kan bland annat förklaras av metodernas tillförlitlighet och studiedeltagarnas oväntade vanor kring deras mobilanvändning. Utifrån resultatet väcktes frågan om att det inte är vilken typ av sociala medier som används, utan snarare hur dem används, som påverkar sömnkvaliteten. / Many young adults use social media before bed. The majority of social media have adopted “infinite scroll”, endless feeds that are designed to prolong the user’s sessions on the platform. Simultaneously, many young adults experience insufficient sleep. This study examined “how sleep quality in students is affected by the use of social media with infinite scroll before bed”. This was examined using three different methods of assessing sleep quality. Previous research in this field found connections between sleep disturbances and the usage of social media before bed. Therefore, this study examined if similar connections exist in specifically social media with infinite scroll. The study was conducted over a two week period and was split into one regular week and one week where social media with infinite scroll was unallowed before bed. The three different methods for assessing sleep quality consisted of the study participants evaluating their sleep on a five-point scale every morning, logging their sleep using the sleep analysis application Sleep Cycle every night, and answering a questionnaire based on the Pittsburgh Sleep Quality Index (PSQI) at the end of each week. The results show that there generally was no extensive usage of social media with infinite scroll among the study participants. Instead, the majority of study participants used video applications more before bed. The three different methods indicated contrasting results. PSQI showed that the sleep quality improved when social media with infinite scroll were excluded before bed. The daily assessments did not show any major differences in sleep quality between the weeks. Sleep Cycle, on the other hand, showed that most study participants experienced worse sleep quality in the second week. The study found that there are several factors affecting sleep which makes it complicated to examine. Additionally, the factors that affect sleep could have differentimpact on themethods that assess sleep quality. The majority of previous research was conducted using self- assessments and estimations, something that this study tried to complement with the use of unconventional methodology. The conflicting results can partly be explained by the reliability of the methods and the study participants' unexpected smartphone habits. Following the results, the question was raised whether it is the type of social media, or rather how social media is used, that impacts the sleep quality.

Background: The sleep patients receive in hospitals is not optimal and is disturbed by a variety of factors. Sleep is a fundamental part of the human body and is a state the allows for recovery and memory storage. Sleep disorders contribute to a range of complications in the cardiovascular system, endocrine functions, immune system, and nervous system. Aim: The aim was to highlight factors that affect patient’s sleep during hospital stays. Method: A general literature review that includes an analysis of ten articles and a compilation of their findings. The articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases. Results: Identification of sleepdisturbing moments in hospitals is important due to the crucial role sleep plays in the body. Four categories emerged from the analysis, which were:noise, light, temperature and medical- and nursing interventions. The result showed that similar factors were experienced as sleep-disturbing in several hospitals in different countries. Conclusion/Implication: Sleep disorders contributes to physiological and psychological health problems for persons.Nurses require education and knowledge about sleep to provide persons with more adequate person-centered care / Bakgrund: Sömnen patienter får på sjukhus är inte optimal och störs av enrad olika faktorer. Sömn är en basal del av det mänskliga livet och är etttillstånd som tillåter återhämtning och lagring av minnen. Sömnbesvärbidrar till en rad komplikationer på exempelvis kardiovaskulära systemet,endokrina funktioner, immunsystemet och nervsystemet. Syfte: Syftet varatt belysa faktorer som påverkar patienters sömn under sjukhusvistelsen.Metod: En allmän litteraturstudie med analys av tio artiklar och ensammanställning av dem. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHLoch PubMed. Resultat: Identifiering av sömnstörande moment på sjukhusvar viktigt på grund av den viktiga rollen sömn hade för kroppen. Uranalysen uppkom fyra kategorier. Kategorier som framkom var: ljud, ljus,temperaturer samt medicinska- och omvårdandsinterventioner. Resultatetvisade att liknande faktorer upplevdes som sömnstörande vid ett flertalsjukhus inom flera olika länder. Konklusion/implikation Sömnbesvärbidrar till fysiologisk och psykologisk ohälsa för patienter. Sjuksköterskorbehöver utbildning samt kunskap om sömnen för att ge patienter en meradekvat personcentrerad vård

Bakgrund: Ungdomars hälsa påverkas av många faktorer, där sömnen är en viktig del. Konsekvenser av sömnbrist påverkar minnet och försvårar inlärning. Sociala medier upptar en stor del av ungdomars tid och många föräldrar oroar sig för ungdomars skärmtid. Genom möten med ungdomar har skolsköterskan möjlighet att stötta och hjälpa ungdomarna. Syftet är att beskriva hur sociala medier påverkar ungdomars sömn.  Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt. Resultatet visar att sociala medier påverkar sömnkvaliteten och sömnens längd, där dygnsrytmen är en viktig del. Ungdomarnas användning påverkas av outtalade normer på en ständig tillgänglighet, vilket leder till stress. Ungdomars användning av sociala medier drivs av en rädsla för utanförskap, vilket gör det svårt att minska användningen. Tjejernas sömn påverkas mer än killarnas sömn vid hög användning av sociala medier. Strikta föräldraregler förbättrar ungdomarnas sömnkvalitet och ökar antalet sovtimmar, men bara om ungdomen inte utvecklat en problematisk användning av sociala medier. Slutsats : Sociala medier är en självklarhet i ungdomars liv samtidigt som sömnen får mindre utrymme. Skolsköterskan möter stora utmaningar för att bemästra ungdomars sömnsvårigheter. Hälsofrämjande arbete på både individ- och gruppnivå och inkludering av föräldrar kan bidra till hälsosam användning av sociala medier hos ungdomar och god sömnkvalitet / Background: Adolescents' health is affected by many factors and sleep is an important part. Consequences of sleep deprivation affect memory and impair learning. Social media occupies a large part of adolescents' time and many parents worry about screen time. Through meetings with adolescents, the school nurse has the opportunity to support and help adolescents. The Aim is to describe how social media affects adolescents' sleep . The method was a literature review. The Results show that social media affects the quality and length of sleep, where the circadian rhythm is an important part. Adolescents' use is influenced by unspoken norms of constant availability, which leads to stress. The use is driven by a fear of exclusion, making it difficult to reduce use. Girls' sleep is more affected than boys' sleep. Strict parental rules improve the adolescents sleep quality and sleep hours, but only if not developed a problematic use of social media. Conclusion: Social media is important in adolescents' lives and sleeping gets less space. The school nurse faced great challenges in mastering adolescents' sleep difficulties. Health promoting work at both the individual and group level and inclusion of parents can contribute to healthy use of social media and good sleep quality.