Denna studie har studerat äldre individers sömn samt fysisk aktivitet förhållande till arbetsminne. Syftet med studien var att undersöka om det existerar ett samband mellan dessa. Frågeställningarna var om fysisk aktivitet påverkar arbetsminnet hos äldre människor och om sömn är en bidragande faktor till bättre arbetsminne. Datamängden för studien bestod av totalt 181 individer som var mellan 50-75 år. Metoden som användes i undersökningen var ett kvantitativt enkätformulär samt tre olika tester av deltagarnas arbetsminne. Statistisk analys av insamlad data genomfördes med hjälp av programmet SPSS. Resultatet visade ett signifikant samband mellan deltagarnas ålder och arbetsminne. Utbildningsnivå var även något som påverkade resultatet på arbetsminnestesterna för deltagarna. Dessvärre kunde slutsatsen dras om att sömn inte var positivt relaterat till arbetsminne. Ytterligare en slutsats var att fysisk aktivitet och ålder hade en korrelation men inget orsakssamband till deltagarnas arbetsminneprestation kunde förklaras. / This study has examined the sleep of older individuals as well as physical activity in relation to working memory. The aim of the study was to investigate whether a relationship exists between them. The research questions were whether physical activity affects the working memory of older people and whether sleep is a contributing factor to better working memory. Data set for the study consisted of a total of 181 individuals who were between 50-75 years old. The method used in the study was a quantitative questionnaire and three different tests of the participants working memory. Statistical analysis of data collected was carried out using the SPSS program. Results showed a significant relationship between the participants age and working memory. Level of education was also something that affected the results of the working memory tests for the participants. Unfortunately, it could be concluded that sleep was not positively related to working memory. Another conclusion was that physical activity and age had a correlation but no causal relationship to participants working memory performance that could be explained.

Bakgrund En av tre kvinnor upplever våld någon gång under livet, ofta av en partner. Detta trauma kan leda till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos de utsatta kvinnorna. PTSD kan utvecklas flera år efter en traumatisk händelse. De utsatta kvinnorna påverkas negativt av stress och stress är en stor faktor till en störd sömn. De utsatta kvinnorna utsätts för olika sorters lidande i relation till traumat de upplevt och de efterföljande effekterna. Som teoretisk referensram användes därmed lidande. Sjuksköterskan, som möter dessa utsatta kvinnor i sitt arbete, har ett krav på sig att reagera tidigt vid tecken på våld i en nära relation. Syfte Att utforska hur sömnen påverkas hos kvinnor med PTSD eller symtom på PTSD till följd av våld i nära relationer. Metod Tio kvantitativa artiklar söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL genom en systematisk blocksökning och kvalitetsgranskades. En allmän litteraturöversikt användes som analys. Resultat Det finns ett samband mellan våld i nära relationer, PTSD och upplevda sömnstörningar hos kvinnor som varit utsatta. Sömnstörningarna påverkar kvinnornas hälsa och sömn negativt. De som rapporterade mardrömmar uppgav till stor del att de var hemska, grafiska och störde nattsömnen. Slutsats Kvinnor som utsätts för våld i en nära relation är ett utbrett folkhälsoproblem där det inte är ovanligt att kvinnorna utvecklar PTSD och därmed lider av störd sömn. Det i sin tur kan skapa ett lidande för kvinnorna.

Dagens samhälle och dess individer lever i ett överflöd av information tillhandahållen av den teknik som benämns informations- och kommunikationsteknik, ICT. Samtidigt som denna tekniska utveckling bidrar till stora framsteg för samhället påverkar den individer på sätt som ännu ej blivit fullt synliga. Forskning pekar på att svenskar sover allt mindre och att denna myriad av ICT kan vara en orsakande faktor. Studien syftar att besvara frågan om fråntagandet av ICT-användning tätt inpå sänggående har en påverkan på sömnkvaliteten. Genom att frånta individer möjligheten till interaktion med ICT i samband med sänggående erhålls såväl kvantitativ som kvalitativ data som styrker att teknikanvändandet påverkar sömnen. Dessa data insamlas med hjälp av dagböcker, enkäter samt registrering av sömn via sömnapplikation för en smartphone. Studien visar att användandet av ICT tätt inpå sänggående i stort har en negativ effekt på sömnkvalitet. Dock existerar yttre krav från samhället att en individ idag skall ha tillgång till ICT under dygnets alla timmar, detta skapar stress vid fråntagande av densamma. Stora individuella skillnader finns och yttre faktorer kan ha en stor inverkan på dessa individers sömn.  Utifrån studiens resultat rekommenderas att ICT-användning tätt inpå sänggående begränsas eller avstås från för att möjliggöra avslappning och öka sömnkvaliteten. / In society today individuals are living in an abundance of information provided by the technology known as information and communication technology, or in short ICT. While this technological development contributes to major advances in society, individuals are affected by it in ways yet unknown. Research indicates that Swedes are sleeping less and that this plethora of ICT can be a contributing factor. This study aims to answer the question whether deprivation from use of ICT just prior to bedtime has an effect on the quality of sleep. By depriving individuals of the opportunity to interact with ICT in connection with bedtime the study acquires both qualitative and quantitative data, showing that the use of technology affects sleep. This data is obtained through diaries, questionnaires and by registering sleep using a sleep application for a smartphone. The study shows, at large, that the use of ICT just prior to going to bed has a negative effect on the quality of sleep. However, existing external demands from society that an individual today should have access to ICT at all hours creates stress when deprived from it. Between individuals large differences exist and external factors can have a major impact on these individuals' sleep. Based on the results from this study it is recommended that ICT use just prior to bedtime should be limited or completely excluded in order to allow for relaxation and improved sleep quality.

Bakgrund: Sömn är ett naturligt behov alla människor måste underkasta sig. Patienter upplever ofta att sömnen påverkas under en sjukhusvistelse. Frånvaro avsömn eller störd sömn påverkar patienter fysiologiskt och psykologiskt. Patienter som vårdas på sjukhus upplever en rad olika faktorer som påverkar sömnen negativt liksom positivt. Det är nödvändigt för sjuksköterskor att ha kännedom om vad inneliggande patienter upplever påverkar sömnen och betydelsen av en god sömn. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad kring sömn för patienter inom slutenvården. Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar av vetenskapliga artiklar gjordesi Cinahl och PubMed, varav tio valdes ut som svarade mot syftet. De tio vetenskapliga artiklarna granskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och analyserades sedan med stöd av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier. Kunskapsluckorkring sömn, som en del av omvårdnad, framkom som en första kategori. Andra kategorin som sjuksköterskans ambition i konflikt med organisationens förutsättningar. Tredje kategorin som framkom var, förmåga att främja sömn hos inneliggande patienter, varpå denna kategori kunde delades in ytterligare i två subkategorier. Följsamhet till patientens behov och känslor liksom Miljöanpassningar för att optimera patienters sömn. Konklusion: Trots att sömnenär en faktor för patientens tillfrisknande ges sömnen lite utrymme i omvårdnadsarbetet med inneliggande patienter. Enligt sjuksköterskor beror dettafrämst på bristfällig evidensbaserad kunskap, snarare är kunskap inhämtad från sjuksköterskors egna erfarenheter. För att kunna värna om patienters sömn är dettill fördel för sjuksköterskor att ha kännedom om vilka konkreta omvårdnadsåtgärder som kan utföras. Vara följsam till patienterna och en medvetenhet att kunna justera sjukhusmiljön. / Background: Sleep is a natural need to which all people must submit. Patients often experience that sleep is restricted during hospitalization. Absence of and disturbance of sleep affects patients physiologically and psychologically. Patients who are cared for in hospitals have several negative as well as positive experiences affecting their sleep. It is necessary for nurses to have knowledge of what affects their patients sleep and how important it is for them. Purpose: The purpose of the literature review was to compile nurses' experiences regarding nursing care for patients in inpatient care. Method: This is a literature review with a qualitative approach. Searches for scientific articles were made in the databases Cinahl and PubMed. From these databases ten studies were selected that corresponded to the purpose of the literature study. The selected scientific articles were reviewed according to SBU's review template for qualitative studies and was then analysed using the model of Graneheim and Lundman. Results: The analysis revealed three categories. Knowledge gaps around sleep, as part of nursing, emerged as a first category. The second category as the nurse's ambition inconflict with the organization's conditions. The third category that emerged was the ability to promote sleep in inpatients, after which this category could be further divided into two subcategories. Compliance with the patient's needs and feelings as well as Environmental adaptations to optimize patients' sleep. Conclusion: Although sleep is a factor in the patient's recovery, sleep is given little space in the nursing work for inpatients. According to nurses, this is mainly due to a lack of evidence-based knowledge, rather knowledge is obtained from nurses' own experiences. In order to be able to safeguard patients' sleep, it is to the advantage of nurses to have knowledge of what concrete nursing measures can be performed. Be compliant with patients and an awareness of being able to adjust the hospital environment.

Introduktion: Barn på sjukhus får inte tillräckligt med ostörd nattsömn. Sömntiden är kortare, sömnkvaliteten sämre och barn har fler uppvaknanden under natten på sjukhus jämfört med hemma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse av sin sömn och vilka faktorer som barn uppgav var främjade samt hämmade deras sömn under sjukhusvistelsen. Metod: Studiens design är mixad metod och urvalet samlades in konsekutivt. Fyrtiofyra barn besvarade en enkät med slutna och öppna frågor. Resultat: På en ansiktsskala (FPS-R), bedömde 52 % av dem sin sömn på sjukhus som“mycket bra” eller “bra”. På frågan “Hur bra tycker du att du sover hemma?” bedömde fler (84 %) att de sov “mycket bra” eller “bra” (p = 0,016). Korrelationsanalys visade att det inte fanns något samband mellan hur barnen skattade sömnen hemma och sjukhuset (p = 0,138). Det fanns ett samband mellan hur barnen skattade sin sömn under vårdtiden och barnens ålder (rs= 0,307, p = 0,042). Ju yngre barnen var, desto bättre skattade de sin sömn. I det kvalitativa resultatet framkom att barnen upplevde att personalens närvaro både kunde ha främjande och hämmande inverkan på deras sömn, samt att även den fysiska sjukhusmiljön var av betydelse för barnen. Slutsats: Barnen skattade sin sömn sämre på sjukhuset jämfört med hemma. De flesta barn som sov på sjukhuset var nöjda med sin sömn. Det som främst störde barnens sömn under natten på sjukhuset var vårdpersonalen, dock bidrog personalen även till en känsla av trygghet för barnen. / Introduction: Hospitalized children do not get enough sleep. Both sleep quality and amount of sleep was affected. More awakenings occurred during the night at the hospital compared to at home. Aim: To investigate children's sleeping experience at hospitals and what factors they stated promoted and inhibited their sleep. Method: The study was performed using a mixed method. Data was collected prospectively and consecutively. Fourty-four children completed a questionnaire with closed and openended questions. Results: On the Faces Pain Scale (FPS-R), 52% answered that their sleep in the hospital was "very good" or "good". 84% answered that they slept “very good” or “good” at home (p = 0.016). There was no correlation between how the children rated their sleep at home and at the hospital (p = 0.138). There was a correlation between how the children estimated their sleep during the care period and the children's age (rs = 0.307, p = 0.042). The younger the children the better they appreciated their sleep. The children experienced that the nursing staff's presence and the physical environment both had a promoting and an inhibiting effect on their sleep. Conclusion: Most of the children were satisfied with their sleep. The sleep experience during the hospital stay was inferior to their sleep at home. The children were primarily disturbed by the nursing staff during the night. Although the staff also contributed to a sense of security for the children.

Background: Common sleeping problems in the elderly are difficulties falling asleep and waking up several times during the night. Waking up several times during the night means that the important recovery that takes place during deep sleep is absent. Longer stretches of bad sleep negatively affect feelings of hunger and the immune system. Lack of sleep can also lead to memory problems and severe fatigue during the day, which increases the risk of falling and fall injuries. At high age, the body's conditions for distributing drugs change and side effects become more common, which justifies non-pharmacological nursing measures that promote sleep for the elderly. Aim: The aim was to describe nursing measures that promote sleep for the elderly. Method: A literature study. Result: Measures that were shown to promote sleep were aromatherapy, chamomile extract, relaxation exercises, acupressure, hand bath with hand massage, yoga, physical activity and natural daylight. Relaxation exercises should be performed in the evening to give the best effect. Physical activity of the degree recommended by the WHO is sufficient to have an effect on sleep quality. Staying in daylight during the morning proved to be the best time to contribute to a better sleep. Conclusion: Many of the elderly get a better quality of sleep from non-pharmacological nursing measures, and in addition, they do not cause any side effects. This suggests that they should be used by nurses in the care of the elderly with sleeping problems. / Bakgrund: Sömnstörningar kan vara av olika karaktär. De vanligaste sömnproblemen äldre har är svårigheter med att somna och även att de vaknar flera gånger under natten. Att vakna flera gånger under natten leder till att den viktiga återhämtningen som sker under djupsömnen uteblir. Sömnbristen påverkar hungerkänslor och immunförsvar negativt. Sömnbrist kan även leda till minnesbesvär och svår trötthet dagtid, vilket ökar risken för fall och fallskador. Vid hög ålder ändras kroppens förutsättningar att distribuera läkemedel och biverkningar blir vanligare, vilket motiverar icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Åtgärder som visade sig vara sömnfrämjande var aromaterapi, kamomillextrakt, avslappningsövningar, akupressur, handbad med handmassage, yoga, fysisk aktivitet samt dagsljus. Avslappningsövningar ska utföras på kvällen för att ge bäst effekt. Fysisk aktivitet av den grad som WHO rekommenderar är tillräckligt för att ge effekt på sömnen. Vistelse i dagsljus under förmiddagen visade sig vara bäst tidpunkt för att bidra till en bättre sömn. Konklusion: Många av de äldre får en bättre sömn av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder, dessutom ger de inga biverkningar. Detta talar för att de bör användas av sjuksköterskor i vården av äldre med sömnproblem.

Hur håller sjömän motivationen uppe att leva ett hälsosamt liv och ta hand om sig själv och sin kropp, när förutsättningarna och omgivningen är ständigt skiftande? Detta är en problemställning många ombordanställda står framför under sina perioder ute till havs med stormar, oregelbundna arbetstider, varierande kost, begränsade träningsmöjligheter och sömnbrist. Det finns säkert flera faktorer, och det de alla har gemensamt är att de kan ha en påverkan på motivationen och energinivån hos den utsatte. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter och metoder som finns för att motivera de anställda att välja en sundare livsstil när det gäller träning och kost. För att få en så verklighetstrogen och rättvisande bild som möjligt, användes en enkätundersökning med fasta svarsalternativ, detta var för att uppnå en hög validitet och reliabilitet i arbetet. Respondenterna var svenska sjömän, på fartyg över 3000 gross tonnage. Anledningen till detta var att alla respondenter skulle ha liknande förutsättningar och arbetstider. Studiens resultat visar på att de flesta ombord vill träna och äta sund mat. Merparten påverkas positivt av att det finns möjlighet att träna, och att äta sund mat när de är ombord. Även att de får vara med att bestämma hur träningsfaciliteter ska utformas är viktigt för flertalet. Det finns brister i kommunikation och information när det kommer till att motivera och stötta varandra, här behövs mer engagemang, både från arbetsgivares sida men även mellan kollegor. / How does seafarers keep the motivation up regarding their health and self-caring while the surroundings and condition is constantly shifting? This is a problem many seafarers face under their period at sea with storms, unregular working time, variations in diet, limited training opportunities and sleeping deprivation. There are likely many more factors, and the common ground are that it does affect the motivation and energy on the afflicted. The task that seafarers could face on a working shift may include long hours and a rough environment, and a major problem is the sleeplessness between the working shifts. The purpose of this paper is to investigate which opportunities and methods that exist to motivate employees to choose a healthier lifestyle when it comes to exercise and diet. To ensure that the most realistic picture was shown, the use of a survey with structured questions was the best option, the reason for this was to obtain high validity and reliability. The respondents were Swedish seamen on Swedish ships over 3000 gross tonnage. The reason for this was that all the respondents were to have the same conditions and working hours. The study shows that the majority is willing to exercise and keep a healthy diet. They are also positively affected on the fact that the existence of opportunity for healthy variations of food and that there is a training facility available on the ship. Being a part in how the training facility are constructed and organized, also results in a positive impact on the majority of the employees. There are evidence of lack of communication and information when it comes to support and caring for one another in the crew and employer. To solve this problem, we need to see a commitment from both the employees as well as the employer.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka elevers sömnvanor i årskurs 9 samt ge förslag på möjliga interventioner som kan gynna deras sömnvanor. Syftet är även att undersöka om sömnutbildning har en plats inom skolämnet idrott och hälsa mot bakgrund av dess kursplan. Enkätsvar från 79 elever i årskurs 9 har utgjort underlaget för sömnvanor hos eleverna. En systematisk litteraturöversikt har bidragit med information om elevers sömnvanor nationellt och internationellt samt olika sömninterventioners effektivitet. En dokumentanalys har även utförts på styrdokumenten kopplade till idrott och hälsa för att undersöka hur sömn framställs inom skolämnets ramar. Resultaten visar att elever som deltog i vår undersökning sover bättre än vad tidigare forskning visat om elever i samma åldersgrupp. Dock är det ändå 26% av eleverna i vår undersökning som inte når upp till National Sleep Foundation´s rådande sömnrekommendationerna under vardagarna. På helgen är det däremot endast 4% av eleverna som hamnar under sömnrekommendationerna. Enkätsvaren visar också att eleverna vanligtvis lägger sig inför skoldagarna för de har en tid att passa, medan de lägger sig på helgerna för att de är trötta. Vår litteraturöversikt av sömninterventioner visar att sömnutbildning endast har en kortsiktig positiv effekt men att det finns potentiella fördelar med senarelagd starttid av skoldagen. Kognitiv beteendeterapi kan också vara en möjlig intervention att pröva. Dokumentanalysen visar att sömnutbildning har en implicit plats inom skolämnet idrott och hälsa men att det är upp till den undervisande läraren om det ska ingå.

SammanfattningBakgrund: Energidryck och andra drycker innehållande koffein är vanligt förekommande hos tonåringar i Sverige och andra delar av världen. Mängden koffein varierar beroende på vilken produkt som konsumeras. Det finns gränsvärden där drycker måste förses med varningstext om innehållet överstiger en viss koffeinhalt. Den rekommenderade gränsen för ett säkert dagligt intag av koffein för unga är 3 mg/kg kroppsvikt.Syfte: Syftet var att undersöka konsumtion av koffein hos elever i årskurs 9 samt undersöka om intag av koffein kan kopplas samman med upplevelsen av sömn och stress. Studien syftar också till att ta reda på varför ungdomar konsumerar koffeinhaltiga drycker som energidryck.Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät på elever i årskurs 9 under lektionstid. Data bearbetades i programmet IBM SPSS Statistics version 26 och analyserades med hjälp av Chi-två, T-test eller Spearman`s sambandstest. Resultat: En majoritet av respondenterna konsumerade drycker innehållande koffein. Respondenternas upplevda antal sömntimmar var lägre än rådande rekommendationer för sömn bland åldersgruppen och en majoritet av respondenterna upplevde sig stressade. Sömn och stress gick inte entydigt att koppla samman med koffeinkonsumtion i undersökningsgruppen. Det fanns ett samband mellan hur många enheter koffeinhaltig dryck som konsumerades och antal sömntimmar, ju fler konsumerade enheter desto färre upplevda sömntimmar. Den främsta anledningen till att respondenterna valde att konsumera energidryck uppgavs vara smaken. Smaken var även den främsta anledningen att låta bli.Slutsats: Ungdomar känner sig stressade och sover för lite. En hög konsumtion av koffein kan förvärra känslor som oro och stress samt påverka sömn negativt. Vuxna som verkar kring barn och unga bör ha en ökad medvetenhet kring koffein, hur konsumtionen ser ut bland tonåringar och möjliga negativa konsekvenser av ett utbrett nyttjande. / AbstractBackground: Energy drinks and other caffeinated beverages are a common occurrence with teenagers in Sweden and other parts of the world. The amount of caffeine varies depending of what kind of beverage is consumed, when the amount exceeds a threshold it needs to be a warning sign. The recommended daily intake of caffeine for teenagers is 3 mg/kg bodyweight.Objective: The study intended to examine consumption of caffeinated beverages as well as the main reason of caffeinated beverage of 9th grade students in Swedish elementary school. Furthermore, the purpose is to examine the correlation between high caffeine consumption, sleeping patterns and stress levels.Method: The study was implemented through a web-based survey that the students had to answer during their school day. The data were processed by using the program IBM SPSS Statistics version 26, later on to be analyzed using a Chi-square test, T-test and Spearman´s rank correlation coefficient.Results: Most of the respondents consumed beverages containing caffeine on a regular basis. Said respondents also had lower perceived sleep quality measured in number of hours, as well as higher amounts of perceived stress. However, the study did not find any direct correlation between consumption of caffeinated beverages and sleep quality or stress. What the study did find was a correlation between the number of hours the respondents slept and the number of caffeinated beverages that they consumed. The main reason for general energy drink consumption was found to be preference of taste. The same reason was also found to be the main contributing factor why some chose not to drink any caffeinated beverages at all.Conclusion: Teenagers have problems with both stress and sleep. In addition, high consumption of caffeine can aggravate these problems. Finally, adults need an increased awareness about caffeine and the negative effects the consumption of caffeine has on teenagers.

Bakgrund: Sjukhus upplevs för många som en främmande plats där vårdmiljön innehåller flera sömnstörande intryck. En störd sömn kan på sikt orsaka ohälsa, obehag och försämrad läkning hos patienter. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser av hur vårdmiljön påverkar sömnen på vårdavdelningar, samt utforska sjuksköterskornas upplevelser av hur vårdmiljön påverkar patienternas sömn. Metod: Syftet har besvarats med hjälp av en litteraturöversikt. De ingående artiklarna som inkluderats har varit av kvalitativ ansats samt multimetodsstudier med kvalitativa inslag. Litteratursökningen har genomförts i databaserna PubMed, CINAHL, PsycInfo, Svemed+ och Google Scholar. De inkluderade studierna i detta arbete har genomgått en kvalitetsanalys där de erhållit medel till hög kvalité. Resultat: Resultatet har sammanställts i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. I resultatet framkom det att vårdavdelningens klimat med allt från ljud och buller till ljus och en skiftande temperatur påverkade patienternas sömn. Avdelningens omvårdnadsrutiner och den medicintekniska utrustningen var orsaker till sömnstörningar och rubbad dygnsrytm. Det egna upplevda hälsotillståndet med såväl fysiska som psykiska aspekter, till följd av symtom och påfrestande tankar gjorde det svårt att sova. Patienterna och sjuksköterskorna upplevde att möten och interaktionen med andra patienter och vårdpersonal väckte känslor som i olika avseenden påverkade sömnen. Slutsats: Med anledning av studiens resultat kan slutsatser dras att området är komplext och att mer forskning behövs, i synnerhet på sedvanliga vårdavdelningar. En bredare kunskapsbild gällande sömn skulle därmed innebära att fler åtgärder tillämpas kliniskt i syfte att främja patienters sömn. / Background: The health facility environment is an unaccustomed place which is filled with sleep disturbing impressions. Disturbed sleep contributes to illness, discomfort and a decreased healing process for the patients. Aim: The aim of this study was to illustrate the patients experiences of how the health facility environment affects the sleep of patients in hospital wards and explore nurses experiences of how the health facility environment affects the patients sleep. Method: To answer the aim of this study a literature review was conducted with qualitative and multimethod studies. The literature search used the databases PubMed, CINAHL, Psycinfo, Svemed+ and Google Scholar. The included articles in this study has passed through a quality analysis and have received average- to high quality. Results: The results have been put together in four main categories with associated subcategories. The results showed that the ward climate with sound and noise to light and a changing temperature affected the patients sleep. Nursing care routines and the medical equipment were causes of sleep disorders and deranged circadian rhythm. The own state of health with physical and mental aspects, as symptoms and stressful thoughts were experiences that made it hard to sleep. The patients and nurses experienced that encounters and interactions with other patients and staff evoked emotions which in different ways affected the sleep. Conclusion: With reason to this study conclusions can be made that this field of care is complex and more research is needed, especially at customary wards. A wider knowledge regarding sleep would mean that more measures can be applied clinically to promote patients sleep.