No description available.

Problemformulering och  syfte: The  growth of new channels has increased the amount of sales messages vying for consumers' attention, changing the conditions for marketing communications. Marketing in social media channels has become a way to keep up with the consumers. However, recent indications points towards a weariness regarding advertising in these channels as well. This has led to new marketing methods emerging, influencer marketing being on these. Previous studies have  often examined certain parts of the phenomenon, such  as product placement in social media, brand alliances, celebrity endorsers or the message process between opinion leader and  receiver. This study intends to build upon this type of research, from a communicative perspective, to get a better understanding of this type of marketing. The main purpose of this study is to, from a communicative transmitter’s perspective, increase the understanding of digital influencer-collaborations, by examining six companies within the Swedish apparel and accessory retail market. Metod och  material: This study has a qualitative approach, since we wanted to acquire a deeper understanding of the phenomenon by examining how companies view  and  make use of influencer marketing, as a way of communicating with the market. We gained information through eight interviews, in person and  over the  phone. The  interviews are conducted with six Swedish companies within the apparel and  accessory market as well as two additional interviews with an influencer-marketing bureau and  a lawyer with knowledge of the marketing laws in Sweden. Huvudresultat: The  main conclusions we’ve drawn from this study is that influencer-collaborations are hard to define, in the sense that the underlying purpose and  the way it’s looked upon seem to differ at this point. This seem to effect the way  companies handles influencer-collaborations, some having a greater focus on product promotion while others use the influencers as a way  of strengthen the  brand. However, regarding the reasons this  kind of marketing method is being used  on Instagram, the companies appear unanimous, meaning it’s a great way  to reach a wider or more specific target audience. We’ve also found that the companies seem to share similar thoughts on what factors are most vital to a successful influencer-collaboration, the credibility being one  of those. Moreover, the juridical aspect is of great interest, as it appears to be somewhat of a gap between what the law states and  how the companies handles it, possible due  to the  different opinions on how evident these collaborations should appear.

Problemformulering: Från 1970-talet började andelen kvinnliga sökande till Sveriges ingenjörsutbildningar att öka, men sedan 2000-talet har ökningen avstannat. Andelen kvinnliga studenter som sökte sig till ingenjörsutbildningar våren 2016 var endast 31 procent. Att kvinnliga ingenjörer är så få på arbetsmarknaden är ett problem som kommer leda till konsekvenser för jämställdheten och den ekonomiska tillväxten i Sverige. Medvetandet om problemet måste därför öka och satsningar måste börja redan i grundskolan. Syfte: Syftet med studien var att se hur tre organisationer beskriver och kommunicerar sitt arbete med influencers, samt hur de kommunicerar via sina webbsidor för att skapa engagemang och intresse för teknik hos unga tjejer. Metod och material: Utifrån tre organisationers samarbeten med influencers, KTH och Robyn, Teknikföretagen och Therese Lindgren samt Valtech och tidningen Frida, valdes en person från varje organisation ut som arbetat med samarbetet. Genom telefonintervjuer samlades empiri in kring respondenternas syn på arbetsprocessen och kommunikation via influencers. En innehållsanalys av organisationernas webbsidor gjordes också som kopplades ihop med budskap gällande samarbetena. Huvudresultat: Resultatet visar att de undersökta organisationerna har uppmärksammat ett problem och att de använder sig av en ny typ av kommunikation för att nå ut till en ny målgrupp. Organisationerna använder sig av samarbetet med influencers för att nå ut till den målgrupp som de i vanliga fall inte kommunicerar med lika mycket. Organisationerna använder sig av sina egna kanaler främst för att kommunicera med andra intressenter såsom medlemmar, branschkollegor och andra företag inom teknikbranschen.

Denna uppsats undersöker de spänningar - i språk, förståelse och kultur - som uppstår mellan de ekonomiska och kulturella fälten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus på finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras på djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars inställning till och erfarenheter av näringslivssamarbeten skiljer sig åt. Empirin analyseras utifrån Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring används för att förstå näringslivets incitament. Analysen är gjord utifrån ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhället i stort påverkar utfallet av kulturaktörens näringslivssamarbeten. Spänningar kan undvikas om kulturaktören känner till och värnar om sitt kapital, detta resulterar i bättre samarbeten för både näringslivet och kulturaktören.

Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i de diskurser politiskt aktiva personer i Somaliland beskriver studera hur internationella möten påverkar dessa individers välbefinnande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Baserat på dessa diskurser kan studien bidra till en bredare förståelse kring hur kopplingen mellan pedagogik och välbefinnande i internationella samarbeten ser ut och är därför av värde att studera. Frågeställningar som är kopplat till syftet är följande: Vilka faktorer, tolkat utifrån diskurserna, bör internationella möten bygga på för att välbefinnande hos mötesdeltagarna ska uppstå? Utifrån diskurserna, hur bör deltagarna i internationella möten agera utifrån ett pedagogiskt perspektiv för att välbefinnande inom mötesgruppen ska uppstå? Undersökningen i den här studien är av det kvalitiva slaget och bygger på semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor. Urvalsgruppen bestod av sex politiskt aktiva personer från Somaliland som är deltagande inom internationella samarbeten. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och delas upp i olika teman som i detta fall är de diskurser som uppstått. Dessa teman synliggjordes i resultatet som diskurserna status och makt, socialt samspel, kommunikation och interaktion. Resultatet analyserades med hjälp av fyra teorier: Empowerment har uitgångspunkten att varken individer eller samhälle kan uppnå en god hälsa/folkhälsa utan själva kontrollera och styra över de förhållanden som bestämmer över vår hälsa. Samarbetshälsa är en term benämner hur sociala och känslomässiga reaktioner uppstår i interaktion och samarbete med andra. Det sociokulturella perspektivet behandlar hur människor samspelar med varandra redan i början av livet. Rollteorin handlar om hur människors beteenden styrs i sociala sammanhang av olika former av roller som bestäms av individens uppfattningar. Av analysen av resultatet kunde tre stycken grundteman hittas som utgjorde diskurserna och dessa var Status och makt, Socialt samspel, samt Kommunikation och Interaktion. Resultatet visar att informanterna utifrån deras diskurs anser att känsla av egenmakt är av stor betydelse för välbefinnandet. Att samtidigt vara bidragande till utveckling ansågs också vara en punkt för ökat välbefinnande. Resultatet visar en tydlig positiv inverkan av att bidra på den internationella arenan och många informanter talar om respekt och öppen kommunikation som vägen till ett demokratiskt och jämnt fördelande i mötena. Diskurserna visade även att skapandet av goda relationer mellan deltagare i internationella samarbeten kan leda till vänskap vilket är något som informanterna vill uppnå och som i sin tur kan leda till välbefinnande.

Denna uppsats syfte är att undersöka de långsiktiga konsekvenserna för bibliotekari-ernas dagliga arbete, utifrån ett kommunöverskridande projekt rörande digitala sam-arbeten. Detta kan ge en större kunskap om både möjligheter, nackdelar och, i för-längningen, vilken kompetens som dagens samhälle kräver av bibliotekarierna. Det projekt som undersökningen är baserad på går under namnet V8 och består av ett samarbete mellan åtta kommuners folkbibliotek i Västerbottens inland.För att kunna uppfylla detta syfte består uppsatsen av en kvalitativ intervjustudie med bibliotekariers upplevelser av ett avslutat kommunalt överskridande samarbetsprojekt (V8) i fokus, där jag försökt se vilken påverkan projektet haft på bibliotekariernas dagliga arbete. Undersökningen har framför allt koncentrats till att behandla följande områden: 1. Kundanvändandet av hemsidan, katalog och databaser, 2. Bibliotekens gemensamma regler och tjänster samt 3. Ut- och fortbildning för personalen. Huvud-områden i V8 projektet.Ett tydligt resultat visar på att tekniken i allt större grad står i fokus för bibliotekarier-nas dagliga arbetsuppgifter, bland annat i form av arbete med webbsidor, internetba-serad kundkontakt och både databas- och kataloghantering. Ett annat relevant resul-tat som framkommer i undersökningen är att ut- och fortbildning har ökat som effekt av samarbetsprojektet. Slutligen framkom det att projektet även resulterat i en större gemenskap mellan de inblandade biblioteken, vilket skapat en större känsla av sä-kerhet som även gett en större gemensam kunskaps- och inspirationsbas.De slutsatser som kan dras av undersökningen är, för det första, att det krävs en allt större teknisk kompetens hos bibliotekarierna, då allt mer arbete stammar från inter-netbaserade tjänster och att allt mer service sker digitalt. För det andra, har det i just detta fall, blivit en markant förbättring gällande ut- och fortbildningsmöjligheter, vilket också kan anses spegla den allt större efterfrågan på teknisk kunnig personal. För det tredje förefaller det som så att ett bibliotek som är del i ett större samarbete även får en större trygghet och en bredare kunskaps- och inspirationsbas. I förlängningen leder allt detta till en bättre och mer kompetent biblioteksverksamhet samt indikation-er på att samverkan mellan bibliotek på en nationell nivå kan vara av yttersta vikt för att biblioteken skall kunna inta en position bland de viktigaste och mest inflytelserika institutionerna i det nya århundradet.

<p>Olika former av allianser har numera börjat utvecklas och bli allt mer vanliga. Eftersom det kan vara svårt att höras och synas försöker företag i allt större utsträckning göra det i nya sammanhang. Den mättade marknaden driver företag till att särskilja sig, vilket ofta med enklaste medel görs med deras varumärken. Varumärken är en stor resurs som används i detta syfte, och de får en allt större attraktionskraft. Företag som är mer varumärkesinriktade har också visat sig vara mer framgångsrika.</p><p>Den här undersökningen avser behandla co-branding, som uppstår när två företag med distinkta varumärken inom samma eller olika branscher väljer att samarbeta. Vi har valt att inrikta oss på olikartade företag eftersom co-branding-allianser allt oftare breddar sig till olika branscher. Dessutom känns det mer spännande att undersöka hur samverkan mellan helt olika verksamheter fungerar. Syftet är att belysa motiven bakom samarbetena, samt möjligheter och begränsningar. Undersökningen avser även att analysera effekterna som kan uppstå i dessa konstellationer.</p><p>Genom sex stycken fallstudier av samarbeten mellan företag i Stockholm som ingått co-branding med kaféer, har vi försökt belysa hur de har kommit till och fungerar, samt om dessa samarbeten är co-branding överhuvudtaget. Vi har främst använt oss av intervjuer som grund för det empiriska materialet. De samarbeten som ingått i vår undersökning är Akademibokhandelns, SEBs, Planet Fitness och Konserthusets med Wayne’s Coffee, c/o Stockholms med Sosta samt 3s med Espresso House.</p><p>Vi har konstaterat att starka varumärken har en stor attraktionskraft och att vissa företag skapar co-branding om de tror att deras varumärken gemensamt kommer att bidra till mer givande associationer. Undersökningen visade att en ny kontext skapades då verksamheterna startade ett samarbete, eftersom de kom från olika branscher. Vi kom också fram till att det i samtliga fall aldrig var kaféerna som tagit initiativ till co-branding. Hos dem som däremot var initiativtagare, var huvudmotiven att ge något extra till sina kunder och att utöka sin kundkrets. Motiven för kaféerna var främst att öka varumärkeskännedomen samt att finnas på bra lägen med ett stort flöde av människor. För de inblandade företagen har samarbetena lett till en del bakslag men mestadels haft positiva effekter.</p>

Relationer i leverantörskedjor, långsiktiga företagsrelationer och samarbete mellan företag är områden som ges alltmer fokus från såväl företagsvärlden som vetenskapen. Forskningen visar att relationerna mellan företagen har blivit djupare och att man samarbetar i större utsträckning med såväl leverantörer som kunder. Det är inte längre enskilda företag som står i fokus, utan hela kedjor av leverantörer samarbetar för att skapa en produkt till slutkunden. Studier om leverantörskedjor och företagsrelationer har dock i stor utsträckning varit kvantitativa och personperspektiv saknas. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur individer som arbetar med företagsrelationer upplever dessa relationer och att relatera till teorier om relationer i leverantörskedjor och företagsrelationer kopplat till främst det logistiska fältet. I denna studie har tre kvalitativa intervjuer genomförts och empirin från dessa har sedan jämförts med teorier om formalisering, interpersonella relationer, relationer i leverantörskedjor och relationsskapande. Intervjupersonerna och forskarna har stora likheter i tankarna kring till exempel hur relationer och samarbete definieras, vikten av tillit och ärlighet, samt individens roll i företagsrelationen. Frågetecken väcks dock om hur teorin kontra empirin beskriver inledningen av samarbetet, samt till viss del vad långsiktiga relationer innebär.

Bakgrund Intresset för hållbarhet har ökat efterfrågan på lokalt producerade livsmedel. För att tillgodose efterfrågan och göra dessa produkter lättillgängliga har vanliga butiker inom detaljhandeln blivit en intressant försäljningskanal för småskaliga producenter. Samarbeten mellan lokala producenter och lokala återförsäljare bidrar till fördelar genom att stödja lokal ekonomi och värna om miljön. Dock föreligger det ett flertal barriärer som försvårar lokala producenters möjlighet att nå ut med sina produkter på marknaden. Syfte Syftet är att förklara hur lokala livsmedelsproducenter påverkas av samarbeten med lokala återförsäljare. Uppsatsen syftar även till att redögra för hur dessa samarbeten kan bidra till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie som skrivs utifrån ett abduktivt förhållningssätt. För att uppfylla studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lokala livsmedelsproducenter som ingår i ett samarbete med lokala återförsäljare. Det empiriska materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram för att finna likheter och skillnader mellan teori och praktik.  Slutsats Vi har konstaterat att samarbeten mellan lokala livsmedelsproducenter och lokala återförsäljare gynnar lokala livsmedelsproducenter. Genom att finnas i dagligvaruhandeln blir lokalt producerade matvaror mer lättillgängliga samt att producenternas varumärken och hållbarhetsarbete synliggörs, vilket bidrar till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. En slutsats vi kommit fram till är att de barriärer som lokala livsmedelsproducenter står inför dessvärre kvarstår vid samarbeten med lokala återförsäljare.

E-handelns framväxt har lett till att nya betalningslösningar växt fram. Dessa nya betalningsalternativ tillhandahålls e-handlare av betalningsleverantörer och är utformade med användarvänlighet i åtanke. De samarbeten som ingås för att dra nytta av betalningslösningarna är en stor del av det som avgör värdet för både e-handlare och betalningsleverantör. Problemet är att tidigare studier inte utrett vilka faktorer som föranleder dessa samarbeten. Syftet med denna studie är därför att utreda vilka faktorer i betalningsleverantörers värdepropositioner som ses som viktiga för att e-handlare ska inleda ett samarbete. Studien har delats upp i två delstudier, en branschstudie och en intervju. Faktorer som identifierats i värdepropositionerna som viktiga för e-handlarnas val av betalningsleverantör har bland annat varit: anpassning, kunskap, möjligheten att fokusera på kärnverksamheten samt förtroende till betalningsleverantören och igenkänning hos slutkunden där ena delstudien ger en mer detaljerad förståelse för varför samarbeten ingås.