ABSTRACT Mohamed, M. 2019, Att öka attraktiviteten i miljonprogramsområden. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet Denna uppsats undersöker kommunernas sätt att arbeta när det gäller att öka attraktiviteten bland miljonprogramsområden. I uppsatsen studeras tre olika miljonprogramsområden i tre olika kommuner, Stockholm (Rinkeby), Botkyrka (Alby) och Uppsala (Gottsunda). Dessa områden är mindre attraktiva än innerstadsområden och det beror på att de är belägna i yttre delen av staden samt andra faktorer som jag tar upp i uppsatsen. Uppsatsen fokuserar på att undersöka hur de tre olika kommunerna arbetar för att öka attraktiviteten samt om de skiljer sig åt i arbetet för att öka attraktivitet. Metoden som applicerades i denna studie var kvalitativa intervjuer med tjänstemän från respektive kommun. I studien studerades även vad begreppet attraktivitet hade för betydelse samt hur kommunerna uppnår en attraktivare plats med hjälp av Kotlers (1999) teori om platsmarknadsföring. Resultatet visade att kommunerna arbetade med att öka attraktivitet i respektive områden och vissa delar av detta arbete gjordes på ett liknande sätt i flera av kommunerna. Exempelvis genom skapandet av ett nytt köpcentrum/handelsgata eller att det befintliga upprustades. Dock skilde det sig åt i andra delar av kommunernas arbete eftersom varje kommun gjorde olika bedömningar om vad som behövde göras i respektive område.Sammanfattningsvis tydde resultatet på att alla tre kommuner uppfattade att det fanns en bristande attraktivitet och att de använde olika planer och strategier för att öka attraktiviteten i dessa områden. Dessa planer och strategier togs fram utifrån forskning, tidigare erfarenhet och samarbete med andra myndigheter och förvaltningar.

Detta examensarbete porträtterar, genom en enkätstudie, kvinnors upplevelser och erfarenheter vad gäller karriärmöjligheter samt arbetsklimat inom den samhällsbyggande sektorn i Sverige. Rapporten syftar till att synliggöra mansdominansen samt de könsnormer som råder inom samhällsbyggnadssektorn, men även att lyfta blicken framåt. Mångfald berikar branschen och rekrytering bör ske på meritokratiska grunder. För att få en sanningsenlig bild över hur jämställdheten ser ut i byggbranschen så skrivs rapporten som ett självständigt arbete, inte tillsammans med något specifikt företag. En anonym enkätundersökning har även utförts. Enkäten riktar sig till kvinnor på olika arbetsplatser och positioner i branschen och har skickats ut till kvinnor som läst samma utbildning som mig, Samhällsbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet. På så sätt har jag gett en bild av hur branschen upplevs av några av kvinnorna i den. Det är tydligt att flera av kvinnorna har negativa erfarenheter av könsnormer och flera har även upplevt både vertikal och horisontell könssegregation. Det är dock av vikt att beakta branschens bredd och att det kan se väldigt olika ut på dessa olika arbetsplatser. Samhällsbyggnadsbranschen utgörs dels av konsulter, dels av entreprenörer och vidare arbetar många som myndighetsanställda eller kommunanställda. Rapporten granskar även könsfördelningen hos några av de stora företagen inom samhällsbyggnad, eftersom dessa kan anses branschledande och bidrar till en något bredare bild. Vidare vill jag inspirera med mitt examensarbete, med svar och verktyg för framtiden. Aktiv implementering av jämställdhetsarbete och kunskap om jämställdhetsfrågor bromsar machokultur, könssegregering samt könsmaktsordning. Kvinnor bör inte göra resan på egen hand, alla bör engagera sig för att förändringen skall ske på riktigt samt långsiktigt. Mycket har hänt sedan kvinnor tillträdde branschen, och mer skall ske.

I bygg- och fastighetssektorn används en tredjedel av Sveriges totala slutliga energianvändning till byggnader. EU-kommissionen har infört att alla nyproducerade byggnader ska vara nära nollenergibyggnader till den 31 december 2020. I takt med en ökad miljömedvetenhet ställs det högre krav på byggnaders miljöprestanda och som en följd av detta har miljöcertifieringssystem för bostäder blivit allt vanligare. För en långsiktig hållbar utveckling bör man även ta hänsyn till förändringar i människans livsstil och beteende. Studien syftar till att undersöka vad bostadskunder, på den svenska marknaden, värderar för olika hållbarhetsaspekter i en bostad och dess närområde. Studien ska också undersöka hur väl de befintliga miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, Svanen, FEBY18 och PHI för byggnader täcker in dessa aspekter samt undersöka betalningsviljan för en miljöcertifierad bostad. Fyra enkätundersökningar har utförts med totalt 601 mottagna svar från potentiella bostadskunder till Derome Hus AB, boende i certifierade Passivhus och Svanen-märkta småhus. Enkätundersökningen visar att det finns en efterfrågan hos bostadskunder på miljöcertifiering av bostäder. Majoriteten av respondenterna i studien, oavsett om de bor i miljöcertifierade bostäder eller inte, uppgav att de var villiga att betala en merkostnad på upp till 5 % för en miljöcertifierad byggnad. De flesta respondenterna i studien värdesatte fem aspekter högst i bostaden; låg energianvändning, god ljudmiljö, bra inomhusklimat, god tillgång till dagsljus och energisnåla vitvaror i hemmet. De aspekter som de med högst betalningsvilja prioriterade i högre utsträckning jämfört med de som hade lägre betalningsvilja var miljövänliga invändiga interiörer, miljöbedömda byggprodukter i byggnaden, laddstolpar för elbilar, lättillgänglig möjlighet till källsortering och cykelförvaring. För gruppen potentiella bostadskunder sågs en samvariation mellan antal aspekter som värdesattes och betalningsviljan, det vill säga fler aspekter värdesattes i samband med en ökad betalningsvilja. Boende i redan miljöcertifierade bostäder värdesatte fler aspekter oavsett betalningsviljan. Studien ger ökad kunskap om vilka aspekter bostadskunder värdesätter med avseende på både hållbarhet och betalningsvilja. / In the building and real estate sector, one-third of the total final energy is used for buildings in Sweden. The EU Commission has, through the Energy Performance of Buildings Directive, decided that all new produced buildings must be nearly zero energy buildings by 31 December 2020. In combination with increased environmental awareness, the higher demands concerning the environmental performance of buildings increases, where environmental certification systems on dwellings have become increasingly common in Sweden. For a long-term sustainable development, the changes in human lifestyle and behaviors should also be considered. The study aims to analyze how residential customers´ on the Swedish market´s valuation of sustainability aspects in dwellings and the neighborhood, how well the existing rating certification systems Miljöbyggnad, Svanen, FEBY18 and PHI for buildings cover the valuated aspects and the willingness to pay (WTP) for a certified building. Four surveys have been carried out, with total 601 responses received from potential residential customers, to Derome Hus AB, residents of certified passive houses and Svanen-labeled small houses. The survey shows that there is a demand for environmental certification on buildings among residential customers. Most of the respondents in the study, whether they were living in a certified building or not, stated that they were willing to pay an additional cost of up to 5 % for an environmentally certified building. Most respondents in the study valuated five aspects high in a dwelling; low use of energy, good noise environment, good indoor climate, good access to daylight and energy-efficient appliances. Those with the highest WTP to a higher extent valuated environmentally labelled interiors, environmentally assessed building products in the building, charging stations for electric cars, easily accessible possibility of sorting a source and bicycle storage compared to those who had a lower WTP. For the group of potential residential customers, the results show a co-variation between the number of aspects that the respondents valuated and the WTP. Thus, with an increased WTP, the respondents valuated an increased amount of aspects. Owners living in already certified buildings valuated more aspects regardless of the WTP. The study provides increased knowledge about which aspects residential customers valuate, both concerning sustainability and the willingness to pay.

Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige. I och med att utsläppen från energianvändningen i användningsskedet av en byggnad minskar behöver fokus flyttas till bland annat byggskedet. I byggskedet står den bärande stommen för en betydande del av en byggnads klimat- och miljöpåverkan. Inom Lokalförvaltningen i Göteborgs innovationsprojekt Hoppet syftar examensarbetet till att utreda olika träkonstruktioners klimatpåverkan och miljöprestanda. De stomkonstruktioner som kommer att jämföras är bärande ytterväggar med bärande element i LVL, konstruktionsvirke, lättviktsregel och KL-trä. För bjälklag kommer konstruktioner med bärande element av LVL och lättviktsbalk att analyseras. Metoden som används för att utreda träkonstruktionernas miljöprestanda är livscykelanalys. Livscykelanalysen genomförs på tvärsnitt av de olika träkonstruktionerna som är framtagna i dialog med leverantörer av träteknikerna, för att uppfylla den funktionella enheten i analysen. Resultatet av livscykelanalysen indikerar att för bärande ytterväggar har tvärsnittet med KL-trä lägst miljöpåverkan i flest kategorier. Tvärsnittet med KL-trä har även lägst klimatpåverkan. För bjälklag har tvärsnittet med lättviktsbalk lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier. Resultatet tyder även på att det framförallt är isolering och gips som står för majoriteten av tvärsnittens miljöpåverkan i samtliga miljöpåverkanskategorier. Efter en känslighetsanalys av tvärsnitten blir det även tydligt att om miljöpåverkan från isolering minskas, förändras fördelningen av resultatet i de olika miljöpåverkanskategorierna. Det vill säga andra träbyggnadstekniker får lägst respektive högst påverkan än vid tidigare jämförelse. Slutsatsen i arbetet blev i enlighet med resultatet att tvärsnittet med KL-trä har lägst klimatpåverkan och även lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier för bärande ytterväggar. För bjälklag är klimatpåverkan från LVL och lättviktsbalk mycket lika, lättviktsbalken har däremot lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier. För att minska miljöpåverkan från ett tvärsnitt är det däremot framförallt isolering och gips som bör uppmärksammas. De livscykelstadie som bidrar till störst miljöpåverkan är produktionen av material, därefter bidrar användningsskedet i form av utbyte av material till stor miljöpåverkan. / In Sweden, the building sector is responsible for approximately one-fifth of the emissions contributing to climate change. Emissions from the use-stage have decreased the last 30 years and therefore the importance of reducing the emissions from the product and construction stage increases. The structural elements in a building contribute with a significant part of the emissions from the product and construction stage.   Within the local administration of the City of Gothenburg’s innovation project “Hoppet” this thesis aims to investigate different wooden constructions impact on climate change and six other environmental impact categories. The wooden constructions that are included in the thesis are load-bearing walls with laminated veneer lumber (LVL), building timber, lightweight beam and cross-laminated wood (CLT). The investigated wooden constructions that are included for the floor construction are LVL and lightweight beam.   The method that is used to calculate climate- and environmental impacts is life cycle assessment(LCA). The LCA is performed on cross-sections of the different wooden constructions. The cross-sections have complied with the suppliers of each wood construction supplier to fit the functional unit.   The result of the LCA indicates that, for the load-bearing wall, the cross-section with CLT has the lowest environmental impact in most impact categories. The cross-section with CLT also has the lowest impact on climate change. For the floor construction, the cross-section with a lightweight beam has the lowest impact in most impact categories. Although the impact on climate change is very similar between the two cross-sections.   The result also indicates that it is mainly the insulation and gypsum that contributes with the majority of the environmental impact in all categories. After a sensitivity analysis, it is clear that the environmental impacts from the cross-sections vary depending on the environmental impact from insulation.