Denna studie över likpredikningar från 1700-talets Stockholm har som mål att undersöka seklets ideal, dödssyn samt samhällssyn hos överklassen. Vilka är de manliga och kvinnliga idealen och skiljer de sig åt? Detta genomförs med en kvalitativ textanalys av källmaterialet. Under 1700-talet var dygden framstående hos både män och kvinnor, med den skillnaden att dygden hos kvinnorna sammankopplas med gudfruktighet. Ytterligare centrala ideal är äkthet i sitt varande och plikttrogenhet. Inför döden uppfylls de döende av en Gudslängtan, och ibland viljan att lämna en ond värld. Böner, psalmer och nattvard utgör förberedelserna för den slutliga färden. Den samhällssyn som framträder sätter lagen före överheten.

• Problemformulering och syfte: 2018 hamnade Victoria’s Secret i en kris. Krisen bröt ut när Ed Razek, före detta marknadschef för Victoria's Secret, gjorde kontroversiella uttalanden om transpersoner och om större modeller i en intervju. Företaget fick kritik för sin förlegade syn på skönhetsideal som de presenterade i sin marknadsföring. Sedan detta har Victoria’s Secret vidtagit åtgärder för att återuppbygga varumärket. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Victoria's Secret har påverkats av krisen som uppstod 2018. Genom att analysera Victoria's Secret varumärkets image, kriskommunikation och marknadsföring under krisen, syftar denna uppsats till att ge en djupare förståelse för hur krisen påverkade Victoria's Secret som varumärke och dess relation med konsumenterna.  • Metod och material: Den metod som har valts ut för studien är en kvalitativ multimodal analys. Metoden har valts ut då studien ska tolka och analysera material från sociala medier. Genom multimodal analys så har vi kunnat analysera Victoria's Secrets kriskommunikation och förändringar som har skett. Multimodal analys kommer att fokusera på denotation och konnotation. Primärdata har samlats in från inlägg på Victoria's Secrets officiella Instagram- och Twitterkonto under perioden när krisen inträffade. • Huvudresultat: Victoria’s Secret har förändrat sin marknadsföring utefter krisen som inträffade 2018 och har arbetat för att förbättra sin varumärkesimage

This essay begins with an anecdote about a child in school who in my opinion displayed introverted behavior. This child seemed to prefer playing on its own rather than with friends. These children often become less visible due to their extrovert peers who have a greater tendency to actively seek attention from adults. The purpose of this essay is to get a wider understanding about these introvert children. What are their needs and how can we best support them in school?  In this essay I have tried to see my own actions in relation to the school’s rules and regulations concerning introvert children. I have also studied literature, how playing can support extrovert children, what a teacher can do to help and support and what the norm in today’s society is. To reflect and learn I have read books on this topic and my aim is to gain a better understanding and deeper knowledge. / Den här essän börjar med en berättelse som handlar om ett av de barn i skolan och fritidshemmet som av mig som pedagog upplevs som tyst och inåtvänt. Ett barn som verkar föredra ensamlek framför lek med klasskamrater. Ofta hamnar dessa barn i skymundan i förmån till de mer extroverta och utåtagerande barnen som aktivt söker kontakt med oss vuxna. Syftet med denna essä är att få en större förståelse för varför de tysta barnen är tysta och inåtvända. Vilka behov har de och vilket förhållningssätt bör jag som pedagog ha gentemot dem? Jag har granskat mitt agerande i berättelsen utifrån skolans och fritidshemmets styrdokument samt litteratur som tar upp blyghet, lekens betydelse, pedagogens betydelse för de tysta barnen, dagens samhällsideal och ämnet praktisk kunskap. Jag har även använt skönlitteratur för att reflektera över mitt agerande för att på så sätt få en djupare förståelse för vad jag kunde gjort annorlunda.

No description available.

Den här kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhället och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter på internet blottlägger jag samhällsideal om makt och politik och de normativa gränser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. På så vis lyfter jag upp vad det är som upprör människor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhällsideal och normer i öppen dager. Studien syftar också till att visa på spänningar inom samhällsidealen och hur normer tolkas olika, men ändock beskrivs på samma sätt. För att ta mej an detta utgår jag från Durkheims moralsociologi, och hävdar att det finns en kollektiv moral, som har sin grund i samhälleliga ideal och normer. I analysen och diskussionen av materialet framgår det vilka samhällsideal och normer som aktualiseras i skandalen och hur dessa tolkas av de som skriver i debattkedjorna. En slutsats som kan dras av studien är att även om man ställer sej bakom idealen och normerna som framkommer i denna studie, är det inte säkert att man tolkar dem lika eller att man kommer atthandla på liknande sätt. / The purpose of this qualitative text analysis is to investigate the ideals of society, and the underlying norms. In web-based public debates social ideals concerning power and politics as well as the normative boundaries between private life, working life and Swedish party politics are made clear. Looking into said debates therefore makes it possible to see which aspects of “Maxgate” are upsetting to the public. By showing what creates the collective outrage, what was formerly invisible social ideals and norms can be revealed. This study also aims to cast light upon tensions within social ideals and how norms are interpreted differently, although described in the same way. The theoretical foundation of the study is Durkheim's sociology of morals, and I work on the supposition that there is a collective morale with a based on social ideals and norms. In the analysis and discussion of the material it is revealed which social ideals and norms are brought up in the scandal, and how these are interpreted by the participants in the debates. A conclusion that can be made from this study is that, although people endorse the ideals and norms investigated in the study, it is not given that they interpret them the same way, or that they would act similarly.