Elevmotivationen i dem teoretiska ämnena tenderar till att vara. Motivation är en viktig faktor för elevers lärande eftersom det driver till ett mänsklig agerande, produktivitet och värderande. Studiens syfte är därför att undersöka vad eleverna tycker om samhällskunskap samt vilka faktorer som driver till en ökad motivation hos dem. För att förklara hur man motiverar elever valdes dessa två teorier: Self determination theory och variationsteorin. Self determination theory förklarar olika typer av motivation och hur man framkallar den inre motivationen hos eleverna. Motivationsforskning har påvisat att en varierad undervisning är ett sätt för att motivera elever. Därmed valdes variationsteorin för att förklara den som en strategi för en ökad elevmotivation. Metod delen består av fokusgrupper där urvalet är fyra elever från årskurs 7 respektive årskurs 9. Fokusgrupper fungerar genom större diskussioner, vilket studien eftersträvade. Intervjudeltagarnas diskussion belyser tre viktiga faktorer för en ökad elevmotivation i samhällskunskap. Resultatet från studien blir därför; elever delaktighet i undervisning, en varierad undervisning och relationen mellan lärare och eleven.

Den här studien undersöker hur fyra gymnasielärare i Malmö upplever att undervisa i samhällskunskap på distans samt huruvida det går att använda sig av vedertagna didaktiska tankesätt vid distansundervisning. Detta genom en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. Tidigare forskning om ämnet visar att distansundervisning ofta upplevs som positivt av elever, och att likvärdiga resultat går att uppnå på distans som med traditionell undervisning. Vårt resultat visar dock att de lärare vi intervjuat upplever mer eller mindre svårigheter med distansundervisning. Detta grundar sig främst i att det är svårt att använda sig av samma metoder på distans som lärarna normalt sätt använder sig av. Slutsatsen av arbetet är att intervjusvaren tyder på att lärarna ofta upplever en viss problematik med distansundervisning samt att deras undervisningsmetoder har behövt ändras.

No description available.

No description available.

Genom att ställa ämnesdidaktiska frågor till samhällskunskapslärare på gymnasiet om både innehåll och mål i undervisningen om mänskliga rättigheter syftar detta examensarbete till att undersöka den outforskade beröringspunkt där det samhällskunskapsdidaktiska fältet och forskning om mänskliga rättigheter möts. Den ämnesdidaktiska frågan om innehåll omfattar påverkansfaktorer för urval som kan urskiljas i samhällskunskapslärares tal om sin undervisning om mänskliga rättigheter i kursen Samhällskunskap 1b. Som ett resultat av de påverkansfaktorer som lärarna gav uttryck för växte en underfråga fram, nämligen vilka mål som lärarna har med sin undervisning om mänskliga rättigheter. Den datainsamlingsmetod som används består av kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med tre gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet analyseras i två steg där det första steget innehåller påverkansfaktorer i form av fyra dimensioner som beskrivs i Öberg (2016). Resultatet visar att den styrande dimensionen och den didaktiska dimensionen är framträdande hos samtliga lärare. Dessutom synliggörs att den personliga dimensionen är tydlig i en av lärarnas tal medan den samhälleliga dimensionen är det hos någon annan. I ett andra steg analyseras lärarnas mål med sin undervisning utifrån fyra perspektiv på Human Rights Education som återges i Adami (2014). Fält A som syftar till att skapa kosmopolitiska medborgare är mest närvarande i lärarnas tal. Resultatet visar dock att perspektiven är otillräckliga för att beskriva lärarnas mål vilket härleds till dess bristande koppling till en svensk skolkontext i allmänhet och till samhällskunskapsämnet i synnerhet. Snarare bör lärarnas mål med undervisningen förstås utifrån samhällskunskapsämnets tudelade uppdrag om kunskap och fostran.

Samhällskunskapsämnet är ett skolämne det forskas förhållandevis lite om och kring, detsamma gäller vuxenutbildning. Kombinerar man dessa två är forskningen näst intill obefintlig. Genom denna uppsats hoppas jag kunna bidra med förståelse och perspektiv vad gäller undervisning i samhällskunskap inom vuxenutbildning. Arbetets syfte är att undersöka hur samhällskunskapslärare verksamma inom vuxenutbildning – med utgångspunkt i Basil Bernsteins (2000) teori om kunskap - tänker kring och upplever ämnets syfte och mål. Vidare ämnar undersökningen lyfta deras tankar och erfarenheter när det kommer till utveckling av kunskaper och förmågor inom ämnet. En kvalitativ intervjustudie har genomförts och resultatet visar att de undersökta lärarnas syn är koncentrerad kring medborgarfostran och att de har en klar bild över hur de på bästa sätt ska nå detta syfte och mål. Dessvärre överstiger vuxenutbildningens utmaningar dess möjligheter vilket försvårar benägenheten att nå måluppfyllelse.

Examensarbetets syfte är att undersöka likheter och skillnader i hur samhällskunskapslärare tolkar de demokratiska värden som förmedlas i skolans värdegrund och i samhällskunskapsämnets syftesförklaring i läroplanen, samt att undersöka varför dessa likheter och skillnader finns. Det teoretiska perspektivet utgår från Pierre Bourdieus handlingsteori och begreppet habitus. Vi har utgått från denna teori när vi analyserat lärarnas demokratisyn i förhållande till deras uppväxt och tidigare erfarenheter. För att besvara frågeställningen använde vi oss utav kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i samhällskunskap, med varierad ålder och arbetslivserfarenhet, intervjuades. Intervjuerna hade två huvudsakliga fokus, lärarnas bakgrund och lärarnas tolkning av demokratiuppdraget. Resultatet är uppdelat i två huvudsakliga teman utifrån lärarnas syn på demokrati och lärarnas syn på eleverna och medborgarskapet, där likheter och skillnader i lärarnas tolkningar av demokratiuppdraget framkommer. Resultatet visar att lärarna i huvudsak ser demokrati som antingen ett instrument eller ett värde, då de fokuserar mer på deltagande eller mer på lika rättigheter för eleverma, samt att lärarna fokuserar på antingen elevernas skyldigheter eller rättigheter som medborgare.

SammanfattningHela vår värld är påverkad av globaliseringen. Vi har kommit närmre varandra och ekonomi, kultur, information, utbildning, m.m. överförs över nationsgränser allt fortare i vår digitali-serade värld. Globalisering påverkar skolan, men skolan påverkar också globaliseringen. (Nihlfors, 2008, s. 7)Det sker ingen omfattande forskning om samhällskunskap, utan mer mot den samhälls-orienterande undervisningen. Denna studie ska huvudsakligen ta upp ämnet samhällskunskap. Inom ämnet finns många ämnesområden i fokus, som statsvetenskap, nationalekonomi, socio-logi och juridik. Undervisningen kring dessa är också påverkade av globaliseringen. Referenser finns även bland forskning inom utbildningsvetenskapen. Forskning och vetenskap undersöker frågor gällande ramverk inom samhällskunskap och hur den påverkas av globaliseringen. Globalisering och en snabb teknisk förändring, samt digitaliseringen präglar vår tids skola. Klassrummet är inte längre den enda platsen för inlärning utan en av många. Globaliseringen påverkar undervisningen i samhällskunskap, men den sätter också högre krav på lärare att följa med bland influenser i vår globala värld. Denna studie tar upp hur samhällskunskapsundervisningen påverkas av globalisering. Det öppnas nya möjligheter och globala frågor kräver transnationella lösningar. Elever kan leva i sin lokala skolvärld och samtidigt intressera sig för globala frågor. Regionala styrmedel kan få nya kopplingar till globala processer. Många frågor kan inte bara kopplas till den lokala och nationella nivån, utan även till globala nivåer. Digitaliseringen har bidragit till att det sker en förändring i snabb takt och problemet för samhällskunskapsläraren blir att följa med i den snabba utvecklingen. Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne och influeras av de andra samhällsorienterande ämnena historia, geografi och religion. En allt mer globaliserad värld ställer högre krav för förståelse av nya förutsättningar i skolans värld.Nyckelord: didaktik, globalisering, samhällskunskap, politik, undervisning

Det här arbetet är en underökning av hur lärare och elever upplever användandet av lärandematriser i undervisningen. Bakgrunden till arbetet är att det togs ett kommunbeslut att samtliga lärare i kommunen skulle fortbildas i en och samma metod som utgår från de formativa förmågorna. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med några elever och lärare där utgångspunkten i intervjuerna var de 5 nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Elever och lärare fick beskriva sina egna upplevelser av användandet av lärandematriser i SO-undervisningen. De 5 nyckelstrategierna utgjorde sedan analysverktyget i undersökningen. Den forskning som har använts som bakgrund för undersökningen visar på en enhetlig bild av vilka de 5 nyckelstrategierna inom formativ bedömning är. Vid analysen har sedan tillämpats ett fenomenografiskt förhållningssätt där materialet har gåtts igenom och sorterats utifrån de 5 nyckelstrategierna och likheter och skillnader har sökts i de svar som elever och lärare har lämnat.Resultatet av undersökningen visar att elever till lärare som systematiskt använder lärandematriser i undervisningen också är de som kommit längst i att ta ansvar för den egna kunskapen. Det är också dessa elever som beskriver en större nytta med lärandematriser.. Undersökningen visar också att eleverna som grupp inte uppfattar att de får feedback från sina lärare i undervisningen. Detta oavsett om lärarna arbetar systematiskt eller inte med lärandematriser

Utifrån tidigare studier kring EU-undervisningen har det framkommit att den i liten gradär utformat för att främja ett politiskt deltagande. Det här examensarbetet har undersöktvilka didaktiska överväganden lärare använder i EU-kunskapsområdet pågymnasieskolan i kursen samhällskunskap 1b samt hur de upplever sina möjligheter tillatt utveckla elevers demokratiska kompetenser genom EU-undervisning. En kvalitativ metod användes för att besvara frågeställningen. Semi-struktureradeintervjuer utfördes med sex verksamma samhällskunskapslärare påhögskoleförberedande gymnasieskolor. Materialet analyserades utifrån Maria Jarlsdefinition av demokratiska kompetenser, undervisningsmetoder som främjardemokratiska kompetenser och tre politikdimensionerna; Polity, Policy och Politics.Resultatet visade att lärares undervisning samt undervisningstid för området skiljer sig åt.Undervisningsinnehållets fokus är främst på den politiska dimensionen Polity ochkunskapen om det politiska systemets funktion och organisation. Det återspeglas också isyftet av undervisningen och undervisningsmetoderna. Utifrån demokratiskakompetenser så tenderar undervisningen fokusera främst utvecklingen av politiskakunskaper och det politiska intresset. Lärarna upplever att de har goda chanser till attutveckla elevers demokratiska kompetens genom EU-undervisning. Deltagarna påpekaratt de har möjlighet till att lyfta fram relevanta samhällsfrågor, öka elevers kunskaper ochintresse inom ämnet. Å andra sidan identifierar lärarna utmaningar kring ämnet och lyfterfram; tidsbristen i kursen samhällskunskap 1b, elevers förkunskaper och intresse förämnet.