This study aimed to investigate how teachers work methodically in subjects such as social studies and mathematics in high school, with the educational task of educating students to become good democratic citizens. According to the National Agency for Education's curriculum, the educational task of educating students to become adequate democratic citizens should permeate all subjects in school. In addition, the study aimed to investigate how these teachers worked to implement fundamental value issues in their teaching. The results of the survey indicate that there are no major differences between the subjects in how teachers work with various assignments in education and values. It rather reflects the personal values, personality, and interests among teachers. Therefore, clearer guidelines for teachers would have been preferable when it comes to the upbringing assignment and fundamental value issues in order to gain an increased understanding and meaning of the assignments themselves, both for students and teachers.

The purpose of this study is to examine high-school student’s views on the relationship between mathematics and social studies. A qualitative method had been used to fulfill this purpose. Six students were interviewed and the result of the study, shows that the students do not see a stronger connection between the subjects. Another result is that the participants talked about benefits for the motivation by working interdisciplinary between mathematics and social studies.

I föreliggande uppsats kommer läsaren att möta en undersökning om hur samhällskunskapslärare uppfattar sin digitala kompetens under coronapandemin. Detta görs utifrån tre utgångspunkter. För det första har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattar sin digitala kompetens att behandla digitalisering som ett innehåll i undervisningen. För det andra har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattat målsättningar relaterade till digitalisering och samhällskunskap. För det tredje har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattar sin kompetens att använda digitala metoder i sin undervisning.    Metoden som har använts i uppsatsen för att besvara forskningsfrågorna är kvalitativa intervjuer med fem lärare i samhällskunskap. Samtliga lärare undervisar i samhällskunskap mot grundskolans senare år.    Resultatet av undersökningen visar att samhällskunskapslärarna uppskattar sin digitala kompetens som ganska god eller medelmåttig förutom när det handlar om programmering. På området programmering uppfattade samhällskunskapslärarna att de hade en dålig kompetens. Vidare visade resultatet att samhällskunskapslärarnas tillämpning av digitaliseringen som ett innehåll i undervisning var varierande. Det visade sig också att en effekt av coronapandemin är att samhällskunskapslärarna uppfattar att deras digitala kompetens har blivit bättre. / This essay includes a study of how teachers in social studies in Swedish schools rate their digital competence during the corona pandemic. This is done based on three perspectives. First, it has been studied how teachers in social studies perceive their digital competence to treat digitization as a content in teaching. Second, it has been studied how teachers in social studies perceived perceptions related to digitalisation and social studies. Thirdly, it has been investigated how social studies teachers perceive their competence to use digital methods in their teaching.   The method that has been used in the essay to answer the research questions is qualitative interviews with five teachers in social studies. All teachers teach social studies towards the later years of compulsory school.    The results of the survey show that teachers in social studies grade their digital competence as quite good or mediocre except when it comes to programming. In the field of programming, teachers in social studies perceived that they had poor skills. Furthermore, the results showed that the teachers in social studies use digitalisation as a content in teaching in varied forms. Also, one effect of the corona pandemic is that teachers in social studies perceive that their digital skills have improved.

Denna studie undersöker samhällskunskapslärares tolkning av likvärdig bedömning. Syftet är att få en ökad förståelse för samhällskunskapslärares arbete med likvärdig bedömning samt hur bedömningen i samhällskunskap kan göras mer likvärdig då ämnets kursplan och kunskapskrav är öppen för tolkning och innehåller mycket stoff som ska behandlas. Studien har utgått från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer med verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet har genomförts på olika skolor i olika kommuner. Studiens teoretiska referensram har varit Lipsky’s teori om närbyråkrater. En närbyråkrat gör avvägningar och tolkningar av politiska beslut och är på så sätt aktivt i implementeringen och skapandet av politiken. Studiens resultat har visat att samtliga lärare menar att likvärdig bedömning ställer stora krav på läraren om denne ska kunna bedöma eleven utifrån kunskapskraven då dessa är öppna för tolkning. Men det råder även en viss oenighet om tolkningen av arbetet med likvärdig bedömning. / <p>Betygsdatum: 2022-02-22</p>

Syftet med den här studien handlar om att undersöka samhällskunskapslärares förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt. Syftet besvarades genom forskningsfrågorna som lyfte vilket undervisningsinnehåll och målsättning läraren har med sin undervisning inom kunskapsområdet, lag och rätt. Studiens bygger på intervju av fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet för att därmed ta del av deras uppfattningar och förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt. Studien ska ses mot bakgrund av det alltmer eskalerande gängrelaterade skjutningarna och sprängningarna i samhället. Materialet analyserades utifrån Lindmarks fyra ämneskonceptioner, nämligen fakta- och begreppsinriktad förståelse, -värdegrundsinriktad, -samhällsanalytiskt inriktad och medborgarfärdighetsinriktad förståelse. Studien visar att lärarna uttryckte en kombination för olika ämneskonceptioner, främst med betoning på medborgarfärdighetsinriktad ämneskonception med inslag av fakta och begreppsinriktad ämneskonception. Samtliga lärare gav uttryck för medborgarfärdighetsinriktad förståelse för kunskapsämnet, lag och rätt. Framförallt skulle kunskapsområdet rusta eleverna och ge dem handlingsberedskap för att vara och verka i ett komplext samhälle. Det tyder på att fostransuppdraget stod i centrum i de intervjuade lärarnas undervisning. Även om alla gav uttryck för medborgarfärdighetsinriktad förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt, så fanns det en variation i lärarnas målsättning och innehåll sinsemellan. Detta belyser lärarnas friutrymme, där de utifrån sin tolkning av styrdokumenten fattar beslut om hur målet och innehållet i undervisningen inom kunskapsområdet, lag och rätt ska utformas.  Vidare framkom det att lärarna i studien undervisade om kunskapsområdet lag och rätt, men de framhöll att det inte är ett prioriterat kunskapsområde i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Framförallt betonade lärarna i studien att det inte står framskrivet i det centrala innehållet i Samhällskunskap 1b, som är den mest förekomna kursen på programmen på gymnasiet, att man ska studera kunskapsområdet lag och rätt. Därmed går det att urskilja att det skiljer sig en del åt utifrån vilket program som man läser på gymnasiet och vilken kurs det är som man då ska behandlas samt vad läraren lägger i sitt friutrymme vid uttolkandet av det centrala innehållet. Det avgör i sig vad det är som eleven får med sig från kunskapsområdet lag och rätt.

Denna litteraturstudie belyser utmaningar i undervisning av kritiskt tänkande i samhällskunskap i år 4–6. Ett av grundskolans övergripande uppdrag är att fostra elever i demokratiska värderingar. En betydande del av det uppdraget ligger på samhällskunskapslärare. För att kunna delta i samhällsdebatter och för att kunna fatta genomtänkta och välavvägda beslut, behöver medborgare kunna tänka kritiskt. Detta är något som både FN och Skolverket är tydliga med i de styrdokument som påverkar skolans verksamhet. Det är viktigt att kunna skilja på vad som är åsikter och vad som är fakta i det informationsflöde som ständigt omger oss. Syftet med studien är att titta på vilka utmaningar som aktuell forskning visar på i samhällsdidaktiken när det kommer till undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Forskningslitteraturen som ingår i studien är vetenskapliga artiklar, licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar samt även studentlitteratur och böcker med forskningsanknytning. Litteraturstudien är kvantitativ med ett samhällsvetenskapligt teoretiskt perspektiv. Till största delen är det svensk forskning från 2011 och framåt som ingår i studien men även viss forskning från USA finns med. Resultatet från litteraturstudien har delats in i fyra övergripande teman utifrån de utmaningar som framkommit. Det första temat är lärares kompetens och på vilket sätt de påverkar undervisning i kritiskt tänkande. Det andra temat utgår från elevens utvecklingsnivå, kunskaper och erfarenheter och vilka utmaningar det ger vid undervisning i kritiskt tänkande. Det tredje temat tar upp digital källkritik och de utmaningar som finns när elever använder digitala verktyg, internet och sökmotorer i undervisningssyfte. Slutligen så tar det fjärde temat upp övergripande faktorer som kan ge utmaningar vid undervisning i kritiskt tänkande. Forskningen visar att det finns ett flertal utmaningar vid undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Såväl lärares som elevers förkunskaper, åsikter, personliga intressen och bakgrund kan påverka undervisningen på olika sätt. Även om styrdokumenten tar upp vilka mål elever ska nå och vilka förmågor som de ska träna så är det läraren som styr innehållet och planerar undervisningen. Elever på mellanstadiet är i en ålder då det händer mycket med den kognitiva utvecklingen. Undervisningen behöver därför anpassas efter gruppens förkunskaper och mognad. Samhällskunskap är ett ämne som innehåller två delar. Samtidigt som eleven ska lära sig ämneskunskaper ska undervisningen även vara fostrande. Forskarna är delade i sina åsikter om de två delarna står mot varandra eller om de hör ihop. Kritisk tänkande är en förmåga som är svårbedömd och som kräver handledd och välplanerad undervisning över tid.

The aim of the following essay has been to examine what previous research has revealed about how women get represented in textbooks in social studies. With the help of a literature search, 10 different research papers have been used to answer the purpose of the essay. The results are mainly divided into three different categories, the depth of which we delve into how women get represented in the text and images, as well as an analysis of the authors of the textbooks. The results show that women do not play an equally obvious role in the textbooks and an under-representation of women is clear in all categories, as well as the authors.

Uppsatsens syfte är att undersöka om skolans uppdrag att främja hållbar utveckling inom ramen för samhällskunskapsämnet har förändrats över tid. Detta undersöks utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna: social, ekonomisk och miljömässig. En kombination av kvalitativ och kvantitativ analysmetod har använts för att analysera följande fyra svenska läroplaner: Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Resultatet visar att det finns indikationer på hållbar utveckling i alla läroplanerna och då implicit i Lgr 69 och Lgr 80 samt explicit i Lpo 94 och Lgr 11. Alla tre dimensionerna av hållbar utveckling går att återfinna i samtliga läroplaner men i varierande grad där tydliga tecken finns att den sociala dimensionen är betydligt omfattande och tar störst plats. Sammantaget visar studien på att skolans uppdrag att främja hållbar utveckling inom ramen för samhällskunskapsämnet har förändrats över tid och även att beskrivningen av hur detta ska gå till har förändrats utifrån läroplanernas fokus. Från innehållsbaserad, via processfokuserad till målstyrd och slutligen genom en resultatstyrd.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur levd religion förmedlas i två läromedel för samhällsorienterande ämnen för årskurserna 1-3 och två läromedel för religionskunskapsämnet för 4-6. För att analysera hur levd religion framställs i text och bild i läromedlen har en kvantitativ innehållsanalys genomförts. Läromedlens innehåll undersöktes utifrån ett kodningsschema med utgångspunkt i Daniel Enstedts och Katarina Planks (2018) beskrivning av de sju dimensioner som synliggör perspektivet levd religion genom den religiösa individens vardag. Två av Robert Jacksons (2016) tre nivåer, Gruppnivå och Individnivå, används i analysen för att urskilja från vilken nivå information förmedlas. Analysen skildrar att levd religion presenteras utifrån individ och gruppnivån, vilket skiljer sig mot tidigare forskningsresultat. Textanalysen visar på snarlika resultat i de fyra läromedlen, medan bildanalysen förmedlade en större variation i vilken utsträckning levd religion gestaltas. Slutsatsen som dras utifrån studien är att läromedel inkluderar perspektivet levd religion, något som stämmer överens med läroplanen och motsvarar önskemål från elever som framkommit i tidigare studier.

I den här studien har vi valt att undersöka hur verksamma samhällskunskapslärare uppfattar en likvärdig skola och vilka arbetssätt som de anser främjar likvärdighet inom ämnet samhällskunskap. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre verksamma samhällskunskapslärare på tre olika skolor. Tidigare forskning visar att likvärdighet som begrepp tenderar till att ha olika betydelser beroende på sammanhang. Vårt resultat pekar på att likvärdighet är en viktig och fundamental beståndsdel för den svenska skolan som dock är svårt att genomföra i praktiken. Arbetssätten som delges i resultatet pekar på en språkinriktad undervisning samt en interaktion mellan ansvarig lärare och elevgrupp. Vi vill poängtera att det behövs mer forskning kring likvärdighet eftersom det är ett välanvänt och viktigt begrepp som behövs lyftas och problematiseras. Vår studie har varit tidsbegränsad men vi har dock dragit en slutsats utifrån vårt sammanställda resultatet och därefter diskuterat resultatet i ett bredare perspektiv.