De sista 15 åren har det skett en attitydförändring i statliga dokument för personer med funktionshinders rätt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder är lekplatser och tillgången av dem en viktig plats i den offentliga miljön. Syftet med uppsatsen är att få en ökad insyn i hur tillgänglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsättningar synliggörs påpolitisk nivå i Norrköpings kommun. Två angreppssätt har använts och det ena är hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa är medpersoner med makt på olika nivå i Norrköpings kommun gällande lekplatser och deras utformning. De andra två intervjuerna ärmed personer från brukarnas perspektiv, det vill säga handikappföreningar. Resultatet påvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stärka barnperspektivet och tillgängligheten iverksamheten. De statliga direktiven tydliggör vad som är extra viktiga och dessa har inte genomförts fullt ut. Fullt ut innebär attnågra av informanterna som är verksamma i kommunen inte var medvetna om att det finns befintliga verktyg att använda för attsynliggöra barnkonventionen. När det gäller lekplatser och dess tillgänglighet skiljer sig informanternas kunskap och erfarenhetvilket även präglar svaren. Även om det skiljer sig åt finns det en ambition från dem som har makt att påverka i kommunen att vilja väl och tillgängliggöra lekplatser. Det kan även uttydas av övriga informanter att den bilden överensstämmer och dennaambition kan skönjas i de kommunala dokumenten. Det är på grund av de omfattande förändringarna av direktiv gällande delaktighet och medverkan i det offentliga rummet, som detär intressant att undersöka hur lekplatser tar sig i faktiskt uttryck för barn med funktionshinder.

I takt med att komplexiteten av samhälls- och stadsplaneringen har ökat, har även planerarens rollbeskrivning utvecklats och diversifierats. Politisering av planeringen har beskyllts orsakaatt kompetenser inom planering inte tas tillvara på samt för att osäkerhet spridits inomprofessionen. Utvecklingen verkar dock inte ge utrymme för lösningar av exempelvis dennaproblembeskrivning genom förändringar av professionen på institutionella eller kulturellanivåer. Detta eftersom att bredare kompetensbehov och rollbeskrivningar samt flerinvolverade aktörer komplexifierar nätverken som förbinder planerarna. Vidare försvårarkomplexiteten konkreta definitioner av planerarrollen. Så undersökningar om planerare kanmotiveras av att det underlaget bättre kan avhjälpa analysering om professionens möjligautveckling. Möjligen kan även professionens identitet förändras vid utbildning av nyaplanerare och då blir kunskap om de som söker sig till utbildningarna grundläggande.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vem planeraren är, avgränsat tillsamhällsplaneraren från KTH för att svara på hur planerarens bakgrund och intressen kandefiniera samhällsplanerarna som grupp. Utbildningens relevans för samhälls- ochstadsplanering har även det undersökts och den undersökta gruppens relation till planering harbeaktats.I arbetet har en enkät konstruerats för att samla in information om planerarna från KTH.Frågorna i enkäten gav svar som kopplade till frågeställningarna för syftet. Analys avresultatet från enkäten gjordes även för att se hur olika faktorer relaterar till varandra.Ämnesområdena hållbarhet, sociala frågor, engagemang och värderingar har varit av särskiltintresse.Slutsatserna var de att det går att finna några faktorer som troligtvis påverkar vilka somstuderar till planerare på KTH, att planerarnas intressen som relaterar till planering omfattarmycket och att de undersökta intressena inte i stor grad verkar ligga till grund för bland annatvad de arbetar med, samt att utbildningen ger goda arbetsmöjligheter för nästan samtliga somgått den. / With the increase of complexity in urban planning, changes in and diversification of theplanner’s role have also taken place. Politicization has been blamed for the neglection of theplanners’ competencies and for causing uncertainty amongst professionals. The developmentseems not to allow for resolvement of this problem as an example, by changes in theprofession on institutional or cultural levels. This since wider needs for competence anddescriptions of the planner’s role together with more parties being involved in planningfurther complicates the networks that connect planning professionals. Complexity also makesthe role of the planner harder to define and therefore research concerning planners can bemotivated as it might, better than further observations of the role of the planner, aid inanalyzing the possible development of the profession. Perhaps the identity of the planners canbe changed with the education of new professionals and that would also further the need forknowledge of those studying planning.The aim of the study has been to investigate who the planner is, delimited to the urban plannerfrom KTH, to give an answer to how the background and the interests of the planner candefine the urban planners as a group. The relevance of the education to urban planning and therespondents’ relation to planning have also been taken into account.A survey was sent out to gather information about the planners from KTH. Results from thequestionnaire mapped to the objectives of the aim of the study and the analysis was made toalso show how different factors relate to each other. The topics of sustainability, social issues,commitment and values were of particular interest.The conclusions where that some factors probably affects who studies urban planning atKTH, that the planners’ interests are many and that they don’t seem to be determining forwhat their occupations are and more, and that the education at KTH gives good workopportunities to almost everyone that has studied there.