No description available.

No description available.

Det blir allt vanligare att elever får en egen bärbar dator eller lärplatta för att använda i skolan, även benämnt som ”en-till-en”. Digitaliseringen av skolan är numera så pass utbredd att det inte längre handlar om ifall datorer och digital teknik ska användas i undervisningen eller ej, utan snarare på vilket sätt de ska användas. I denna studie undersöks hur datorer används i undervisningen inom de samhällsvetenskapliga ämnena i en ”en-till-en”-miljö. Syftet är att bidra med en didaktisk inriktad studie inom det förhållandevis nya forskningsfält som ”en-till-en” utgör. Mer konkret har jag riktat min uppmärksamhet mot vilka kvalitativt skilda användningssätt som kan skönjas i lärares beskrivningar av hur den digitala tekniken används i undervisningen samt hur detta kan relateras till undervisningens syfte och innehåll. Genom enkäter har jag tagit del av lärares beskrivningar av sina mest lyckade arbetsmoment där datorn har utgjort en väsentlig del för arbetsmomentets genomförande. För att resonera kring dessa svar utifrån kvalitativt skilda användningssätt har jag utgått från Ruben R. Puenteduras SAMR-modell. Resultatet av studien visar att alla nivåer i SAMR-modellen är representerade i det empiriska materialet, men att en övervägande del av arbetsmomenten kan räknas till de lägre nivåerna i modellen. Beträffande undervisningens syfte och innehåll har jag tagit min utgångspunkt i ämnesuppfattningarna ”orienteringsämne”,”analysämne” och ”diskussionsämne” för att analysera studiens empiriska material. Enligt min tolkning återfinns alla ämnesuppfattningar i materialet. Genom att jämföra resultatet av dessa två analyser kan jag konstatera att alla nivåer av SAMR-modellen finns representerade inom de moment som kan härledas till ämnesuppfattningarna ”orienteringsämne” och”analysämne”. Detta tolkar jag som ett tecken på att samma undervisningsmål kan uppnås med olika former av teknikanvändning. De arbetsmoment som kännetecknas av ämnesuppfattningen ”diskussionsämne” karakteriseras av de högre nivåerna av teknikanvändning i SAMR-modellen. Således kan datorer och digital teknik ha en förhållandevis liten betydelse för undervisningens genomförande i vissa fall, medan den i andra fall spelar en ytterst betydelsefull roll för undervisningens innehåll och syfte.

This thesis has been intended to account for a teacher's and her students' perceptions regarding the element of news coverage (NC) in the subject of social studies. The respondents consisted of one teacher and 22 students and the survey was based on a semi-structured interview with the teacher and four group interviews with the mentioned student group. The interviews are based on questions that are directed at the main goals that the teacher believes the news coverage is characterized by and the students' perceptions of the goals with NC. The analysis for the study has been based on Sandahl's (2011) second-order knowledge, which has been reformulated into social science goals to facilitate categorization. Based on the students' and the teacher's statements, a categorization could indicate whether the students had a good perception of ​​NC and whether the teacher expressed social science or more general goals for NC. The results showed that the students had a good knowledge of why NC was a significant element in the society lessons, but a predominant part of the students then expressed more general goals. The same applied to the teacher, who believed that it was possible to achieve a large number of goals with NC, but a majority of the teacher's answers were of a general nature and not subject-related social science objectives. This can show that the learning content for NC may be deficient if the goal is for more social science processes to be activated also during NC and not only when regular teaching is in progress.

This bachelor thesis explores two programs available on the Swedish high school market. The aim is to compare the most common program with the smallest; a program decreasing in numbers every year. The programs are the humanistic program, being the smaller and the social science program, being the larger. The reason to why the humanistic program is so small while being similar to the social science program is researched through the results of a survey sent out to schools all over the country. This is of interest since both the programs intend to lead the pupils to study at a university, but the pupils at the social science program tends to not continue their studies as often as the pupils on the humanistic program. Earlier studies and theories show that a pupil’s social background such as family, interests, values, educational institutions, future, and abilities affect the choices pupils make when picking high school and program. The theorists Patton and McMahon call these “influences”. Picking a high school and a program is structural tuning point according to Hodkinson and Sparkes, and the completion of upper secondary school is unavoidable whether the pupil is mature or not. The results show that the main difference between the two programs is the influence interests, when presented with a choice of different subjects the group from the smaller program in general had a higher interest in the subject offered at their program. The results of the study also showed that some of the pupils on the social science program did not know or hardly knew anything about the humanistic program. This led to the discussion to whether the schools and guidance counsellors are doing enough to prepare the pupils for the turning point that is the step from upper secondary school to high school. If not, a suggestion could be to use Patton and McMahons System theory framework-model to help pupils visualize their habitus and the influences that surround them.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur elever upplever och uppfattar skolans uppmärksammande av högtider. Studien är kvalitativ och empirin är tolkad ur ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv. Den valda metoden är intervjuer i fokusgrupper med totalt nio elever uppdelade i tre grupper blandat från årskurs två och tre. Resultatet visar på ett antal faktorer som bidrar till elevers upplevelser och uppfattningar kring uppmärksammandet av högtider i skolan. Studiens slutsats är att elever uppfattar uppmärksammandet av olika högtider som en del av skolans kultur och något som bidrar till en känsla av tradition. De upplever att dessa för med sig en känsla av glädje och gemenskap vilket bidrar till en samhörighet.

Med utgångspunkt i att språket är en central del av inte bara skolan utan i hela livet går det att argumentera för att språkkunskap är något som behövs för att lära sig, samtidigt som det behövs för att visa att man har lärt sig. Att uttrycka, att argumentera och att reflektera är exempel på de krav som ställs på elever i den svenska skolan vilket ytterligare understryker språkets betydelse inom alla ämnen. Med grund i att språket är centralt i alla ämnen som elever undervisas inom saknas det idag konkreta arbetssätt för hur läraren kan stärka elevers disciplinary literacy.  Syftet med studien var att identifiera arbetssätt för hur lärare kan stärka elevers disciplinary literacy. Begreppet disciplinary literacy är relativt nytt och uppkom första gången på The Learning Research and Development Center at the University of Pittsburgh. Trots att definitionen av begreppet varierar går det att förklara som ämnesspecifik litteracitet och syftar till hur elever kan i kombination med ämneskunskaper stärka tillvägagångssättet för att uttrycka dessa kunskaper. För att uppnå studiens syfte utgick vi från åtta olika artiklar och avhandlingar vid konstruktionen av ett resultat. Resultatet visade på framför allt tre återkommande arbetssätt i form av scaffolding, multimodala arbetssätt och användandet av primära källor. Trots att flertalet av arbetssätten var förekommande i majoriteten av artiklarna uppkom det att konkretionen till lärarprofessionen var bristande och, i många fall, saknades helt beskrivningar av faktiska utförande.

I den här studien undersöks gymnasielevers förståelse av samhällsvetenskapliga undersökningsmetoder. I skolans styrdokument lyfts vikten av att elever får kunskaper i både vetenskapsteori och hur kunskap genereras inom vetenskapen. Eleverna ska få den kunskapen för att kunna delta i och aktivt bidra till vårt demokratiska samhälle samt komma väl förberedda till studier på högre nivå. Forskning visar att studenter på universitetsnivå har svårt att greppa olika typer av vetenskapliga begrepp och förstå kvalitéerna hos olika typer av undersökningsmetoder. Det är till och med ofta så att de väljer sida, föredrar en viss typ av metoder och motsätter sig andra. För att undervisningen inom det här området ska bli framgångsrik är det viktigt att utgå från den kunskapsnivå gymnasielever möter undervisningen med. Studien visar att eleverna ofta har förståelse för de båda metodtyperna på en grundläggande nivå och att det är vanligt att eleverna tycker att den ena metodtypen är mer vetenskaplig än den andra. Tre typer av förståelse kopplad till undersökningsmetoderna identifieras, jämnviktsförståelse, obalans i förståelsen samt diffus förståelse. Undervisningen inom det här ämnesområdet bör utifrån studiens resultat inriktas både på att etablera en övergripande förståelse för hur kunskap genereras inom samhällsvetenskap samtidigt som eleverna förbättrar förståelsen om begrepp kopplat till olika undersökningsmetoder.

Ungas övergångar har varit ett återkommande ämne under studie- och yrkesvägledarutbildningen som upplevts vara såväl komplext som intressant. Intresset för övergångarna grundar sig bland annat i de matchningsproblem som uppmärksammats inom utbildnings- och marknadspolitiken. Mot bakgrund av de utmaningar individer kan ställas inför vid övergången till arbetslivet, givet att de valt ett högskoleförberedande gymnasieprogram, blev syftet med den här studien att synliggöra erfarenheterna hos eleverna på det samhällsvetenskapliga programmets och hur de upplevde den kommande övergången från gymnasieutbildning till arbetsmarknad eller fortsatta studier. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: Hur ser de intervjuade tredjeårseleverna på samhällsvetenskapliga programmet på övergången skola–arbetsliv? På vilket sätt menar tredjeårseleverna att det samhällsvetenskapliga programmet bidragit till att påbörja eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen? Hur har studie- och yrkesvägledningen varit en del i beslutsprocessen? För att samla in studiens empiri genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med tredjeårselever på samhällsvetenskapliga programmet. För att analysera resultatet har självbestämmandeteorin tillämpats tillsammans med begreppen motivation - inre och yttre, självbestämmande, kompetens samt samhörighet. Resultatet visar att informanterna upplevde kommande övergång som något av en utmaning. Dels då de lämnar den trygghet som gymnasieskolan inneburit, dels på grund av det ansvar som vuxenlivet innebär. Informanterna menar att det samhällsvetenskapliga programmet på olika vis bidragit till eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen. Fördjupningen av de samhällsvetenskapliga ämnena har vidgat deras perspektiv och tydliggjort yrkesmål samt ökat viljan att fortsätta studera. Studie- och yrkesvägledningen har spelat en varierad roll i informanternas beslutsprocess där det framkommer två sidor gällande behovet av vägledning, både att behovet inte funnits men även en önskan om mer. Informanterna beskriver även att om behovet inte funnits så har vägledningen alltid varit tillgänglig.

The purpose of this study is to investigate how four different teachers in the social sciences subjects in elementary school work with reading comprehension to support their pupils with reading difficulties. The research questions for this study are: Which structures do the teachers in social sciences subject use to support pupils with reading difficulties? How do the teachers in social sciences subject describe the concept of reading difficulties? What additional support do the pupils with reading difficulties receive? Two methods have been used to answer the research questions. Four teachers were interviewed and observed. Lev Vygotskij’s sociocultural perspective was used for the theoretical point of the study.  The results of this study show that the four teachers all use similar methods to help pupils’ develop their reading skills. They work to develop pupils’ vocabulary range by for example supporting structures such as text calls. When the four teachers described the concept of reading difficulties, they all mentioned dyslexia as a common cause of reading difficulties.  In addition, the four teachers mentioned that pupils receive additional support from special needs teachers who help them.