No description available.

Tidigare forskning visar att HBTQ-personer uppfattar stress och lider av psykisk ohälsa i samband med komma ut-processen. Syftet med studien är att utforska hur HBTQ- personer uppfattar förväntningar i komma utprocessen och undersöka vilka effekter dessa förväntningar har på komma utprocessen. Studien är kvalitativ och genomförd via semistrukturerade intervjuer och studiens urval är 6 homo- och bisexuella personer i varierande åldrar från 18 år. Studiens empiri analyseras via av en kvalitativ analysmetod. Tidigare forskning och empiri från intervjuer ligger till grund för resultat och analys. Studiens resultat visar på att det bland intervjupersonerna inte finns några mönster på hur förväntningarna uppfattas i komma ut-processen. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar både tilldragande och frånskjutande faktorer som försvårar och möjliggör komma utprocessen. Trygga miljöer, positiv respons och normalisering av intervjupersonernas egna sexuella läggning möjliggör komma ut processen. Rädsla, oro och utsatthet är faktorer som försvårar. Resultatet visar också att stigmatisering, heteronormer och sammanhang problematiserar komma utprocessen. Behovet för intervjupersonerna att komma ut påverkas av sammanhang, normer och attityder. Intervjupersonerna uttrycker både negativa och positiva uppfattningar om förväntningar i samband med att komma ut.

Utgångspunkten för undersökningen som presenteras i den här uppsatsen är Bengt Sigurds studie av textbindning i elevtext, Tre experiment med text: Att presentera Buffalo Bill (1977).   Syftet med den här uppsatsen är att undersöka textbindning i elevtexter, skrivna utifrån samma uppgift (Sigurd 1977) för att se hur eleverna löser textbindningen i en satsatomuppgift. En satsatom är minsta möjliga informationsbärande sats, t.ex. Flickan går och Bollen är rund. Elever från ett yrkesförberedande och ett studieinriktat program fick en satsatomuppgift om westernhjälten Buffalo Bill. Uppgiften innebar att de skulle skriva en sammanhängande och välformulerad text utifrån givna 24 satsatomer. Totalt åtta uppsatser, fyra från varje klass, har undersökts med fokus på textbindning, innehåll och sammanhang.           Studien visar att de båda klasserna uppfattar instruktionerna på olika sätt och detta får konsekvenser för innehållet och de textbindningar som undersöks. Framför allt visar sig detta när det gäller referensbindningarna. Den yrkesförberedande klassen, har lagt till informationsbärande satser i sina texter, och får därför fler delidentiteter och associativa bindningar än den studieförberedande klassen som inte har lagt till någon egen information i sina texter. Vad gäller konnektiva bindningar så har den yrkesförberedande klassen fler antal konnektiver och konnektiverna är karaktäristiska för en berättande text. I tre av åtta elevtexter förekommer brister i textbindningen, t.ex. felaktigt val av konnektiver och syftningsfel inom ledfamiljerna. Dessa brister i textbindningen stör sammanhanget i texten och därmed läsförståelsen.

Bakgrund Dagens befolkning blir äldre och äldre. Med detta ökar även frekvensen av äldre som lider av ensamhet då över hälften av de som har någon typ av äldreomsorg upplever ensamhet i någon mån. Ensamheten har i sin tur en negativ effekt på hälsan i form av ökad dödlighet och hälsoproblem såsom förhöjt systoliskt blodtryck, försämrad kognitiv funktion, höga kolesterolvärden, diabetes, depression och försämrad subjektiv hälsa. Syfte Studiens syfte var att belysa de faktorer som bidrar till upplevelsen av ensamhet hos äldre samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att minska känsla av ensamhet hos äldre. Metod Studiens design var litteraturöversikt. Totalt 13 artiklar inkluderades i studien, vilka var publicerade från tidigast 2007. Databaserna SwePub, PubMed och CINAHL användes vid artikelsökning. Samtliga artiklar granskades enligt kvalitetsmall. Resultat Äldre personer som bor ensamma i eget hem eller hade depressionssymtom hade signifikant högre risk för ökad känsla av ensamhet. Känslan av ensamhet och känsla av sammanhang hade ett samband enligt de inkluderade artiklarna. Olika åtgärder kunde tas för att minska ensamhet såsom: Robotdjur som sällskap, videosamtal med anhöriga, internetanvändning, odlingsverksamhet samt sociala aktiviteter efter eget intresse. Slutsats De identifierade riskfaktorerna för ensamhet var förekomst av depressionssymtom, att bo ensam, att bo på äldreboende samt att ha avsaknad av sociala kontakter i någon form samt att bli dåligt bemött. Ett samband mellan känsla av sammanhang och ensamhet påvisades. Internet, sällskap med robotdjur och sociala aktiviteter är åtgärder sjuksköterskan kan initiera medan ett gott bemötande bör vara en självklarhet för sjuksköterskan.

Bakgrund: Svårt hjärtsjuka patienter kan ställas inför faktumet att hjärttransplantation krävs för överlevnad. Detta sätter igång en lång känslomässig process som fortsätter långt efter att operationen ägt rum. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades, sönderdelades, kategoriserades och sammanfogades till denna studies resultat. Resultat: Patienterna upplevde ett nytt liv och en ny chans efter hjärttransplantationen. Det faktum att deras nya hjärta varit någon annans skapade psykiska påfrestningar och stundtals identitetskris. Patientgruppen påtalade även upplevelsen av att hjärtsjukdomen må vara botad, men att transplantationen tillförde nya problem de behövde anpassa sig till. Diskussion: Hjärttransplantationen gav patienterna ett nytt perspektiv på livet och högre känsla av sammanhang (KASAM) hade positiv inverkan på flera områden. Stöd till dessa patienter kan bistås både från familj och från vårdpersonal. Slutsats: Då överlevnaden ökar återkommer patienterna i vården av andra orsaker än hjärttransplantationen. Det är essentiellt för allmänsjuksköterskan att få förståelse för komplexiteten deras livssituation och erfarenheter skapar för att på bästa vis kunna vårda dem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

För att uppnå självförverkligande är det generellt fördelaktigt att vara initiativtagande,utåtriktad och pratglad, snarare än tillbakadragen, tystlåten och eftertänksam. Har dessa olikapersonlighetsegenskaper betydelse för människors välmående? Syftet med denna studie varatt undersöka 1) om personlighetsdraget extroversion-introversion kan förklaralivstillfredsställelse och känsla av sammanhang (KASAM) hos svenska studenter och 2) omKASAM har en modererande effekt på sambandet mellan extroversion-introversion ochlivstillfredställelse. En enkätundersökning utfördes med 163 svenska universitetsstudenter.Resultatet av regressionsanalyser visade att extroversion predicerar både livstillfredsställelseoch KASAM, och att KASAM har en modererande effekt på sambandet mellan extroversionoch livstillfredsställelse. Vi kan dra slutsatsen att extroverta personer känner högrelivstillfredsställelse, och att hög KASAM har en modererande effekt på detta samband. Merspecifikt, att extroverta personer med hög KASAM, troligen också känner höglivstillfredsställelse. Huruvida man är utåtriktad eller tillbakadragen har således betydelse förmänniskors välmående.

Den här studiens syfte var att, med hjälp av tidigare forskning, få kunskap om hur undervisningen kan utformas för att stödja elevers lärande och begreppsbildning inom ämnet kemi i grundskolan med extra fokus på årskurs F-6. För att besvara syftet har följande frågeställning arbetats fram: Vad har visat sig vara betydelsefullt för elevers begreppsbildning inom kemi, enligt tidigare forskning? Arbetet är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att studiens frågeställning besvarats med hjälp av tidigare forskning inom området. För att hitta relevant litteratur för studien användes sökmotorerna N orDiNa, Eric (Ebsco) och Avhandlingar.se. Studiens resultat visar att begreppsbildning är en grundpelare för förståelse av kemiämnet. Den belyser olika vägar för lyckad begreppsbildning och lyfter lärarens betydelse för elevernas lärande och begreppsutveckling. Forskning påvisar att läraren måste leda och förstå sina elever för att de ska ges möjlighet till begreppsbildning. Studiens resultat visar också att det laborativa arbetet oftast är en utgångspunkt för elevernas begreppsbildning. Dock påpekar olika forskare att laborationer inte räcker utan bör kompletteras exempelvis genom olika metoder för att visualisera abstrakta kemiska begrepp. Studien visar även att känslomässiga faktorer har betydelse för elevers lärande, deras känslor styr deras intresse, vilket bör uppmärksammas av lärare. Att begreppen sätts i ett sammanhang, visar studien, är även en av de mest väsentliga faktorerna för elevernas begreppsutveckling inom kemi. / <p>Naturvetenskap</p>

Bakgrund: Palliativ vård är en behandling som inte kan bota sjukdom, men kan i det tidiga stadiet förlänga livet och förbättra livskvaliteten. Palliativ vård har också en senare fas som går ut på att lindra lidandet och ge smärtlindring. Den allra vanligaste sjukdomen inom palliativ vård är cancer men det finns också andra vanligt förekommande sjukdomar som kol och hjärtsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter upplever tidig palliativ vård samt beskriva undersökningsgruppen i de utvalda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innehåller 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Patienter i palliativ vård fann stöd av sin partner, sina barn, grannar, vårdgivare samt en gudstro. Vissa patienter hade en god relation till vårdgivare och upplevde trygghet. Informationsutbyte var ett bekymmer för några patienter då trötthet blev ett hinder, medan flera satte ett stort värde på öppen kommunikation. Olika sätt förekom för att minska lidandet i vardagen. Ett var att klara så mycket som möjligt själv, ett annat var smärtlindring. Behovet av social gemenskap var stort men även behov av enskildhet. Framtidsplaner fanns med en önskan om ökad hälsa. Ökade symtom medförde negativa känslor och tankar om döden. Slusats: Patienter i behandling av palliativ vård upplever att stöd och trygghet är av stor betydelse för hälsan. Deras vardag påverkas av lidande i olika grad. Mer kunskap och utbildning om palliativ vård till omvårdnadspersonal kan bidra till ökad förståelse och minska lidandet i denna patientgrupp.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning det finns ett samband mellanfaktorerna påverkan, känsla av sammanhang, mening och huruvida en anställd kommer att sesin nuvarande arbetsplats som sin framtida. Analysen baseras på multipel regressionsanalys.Analysen visar att faktorn mening och känsla av sammanhang har ett samband i frågan omönskad framtida arbetsplats, och att påverkan tillsammans med de andra variablerna inte hardet. Resultatet visar att variablerna, beroende av varandra, har en förklaringskraft på 13,7procentenheter. Det framkom att den anställdes uppfattning angående dennes möjlighet tillpåverkan och dennes känsla av sammanhang resulterar i en hög uppfattning i känsla avmening, vilket utifrån de olika teorierna var ett väntat resultat

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka lärares arbete medatt erbjuda elever i årskurs 1-3 en meningsfull teknikundervisning. Den empiriskaundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar där lärare fickbeskriva hur de planerar och genomför teknikundervisning för att den ska blimeningsfull för eleverna, samt vilka utmaningar och möjligheter lärare ser med atterbjuda elever i årskurs 1-3 meningsfull teknikundervisning. En kvalitativ metod iform av intervjuer har använts och tio lärare från tre olika skolor deltog i studien.Insamlad empiri har analyserats utifrån ett pragmatiskt perspektiv, vilken förespråkaren skola som representerar barnets liv utanför skolkontexten. Resultatet visar attlärare utgår från eleven och elevens vardag för att väcka elevers engagemang, menhur lärarna väljer att knyta an till elevernas vardag varierar. Lärare beskriver att detkan vara en utmaning att knyta an till elevernas vardag eftersom skolans alla eleverär olika. Resultatet påvisar även vikten av att teknikundervisningen ska göra nytta,eleverna ska kunna använda sig av sina teknikkunskaper i och utanför skolan. Samtvikten av att i teknikundervisningen sammanväva teori och praktik för att elevernaska ges möjlighet till reflektion och därav utveckla en djupare förståelse och få intekniken i ett sammanhang. / <p>Teknik</p>