No description available.

Introduktion: Sveriges befolkning blir allt äldre och med stigande ålder uppkommer ofta komplexa hälsoproblem. Kortare vårdtider ställer krav på en väl genomförd vårdplanering, så att patientens behov kan tillgodoses efter utskrivning. För att göra patienten delaktig i sin vårdplanering krävs kunskap, kommunikation, värdighet samt att de äldre interagerar med personal. Dessa begrepp härstammade från en definition av delaktighet och låg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de äldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vårdplanering. Metod: Studien ingick i projektet ”Äldre och samordnad vårdplanering” och hade en kvalitativ design med deduktiv ansats. Intervjuer genomfördes med 20 personer som var 80 år eller äldre. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, Kunskaper om sin förändrade livssituation, Kunskaper för att återfå hälsa och Interagera med personal. Resultatet visade att det var viktigt för de äldre att de fick interagera med personalen, genom att både få berätta om sin situation och få förklaringar om sitt hälsotillstånd. Detta främjade de äldres uppfattning om delaktighet i sin vårdplan och målet att förbli så självständiga som möjligt efter utskrivning. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån studiens huvudkategorier och vad som fick de äldre att känna sig delaktiga respektive icke delaktiga i sin vårdplaneringsprocess. Forskarna kom även fram till att definitionen om delaktighet bör utvidgas för att bättre stämma in på äldre och deras åldersprocess.

Växjö kommuns mål är att minska sin miljöpåverkan från fossila bränslen och ett steg i detta är den samordnade varudistributionen. Rapportens fokus är inriktat på returhanteringen av SRS-backar som ingår i den samordnade varudistributionen.  Rapporten redogör för hur processen för returhanteringen av SRS-backar ser ut vid en samordnad varudistribution i Växjö kommun. Underlag för en processkartläggning insamlades genom semi-strukturerade intervjuer och kartläggningen genomfördes i analysen.  I en samordnad varudistribution där flera olika aktörer ingår och vill få sin röster hörda uppstår det problem. Rapporten ämnar utöver att beskriva processens utseende, även att redogöra för dessa problem. Problemen som upplevs i nuläget för respektive aktör är säkerhetsrisker på grund av kvarlämnade SRS-backar på de kommunala enheternas lastkajar enligt logistikhandläggaren vid Växjö kommun, extra transport samt lagerhållningskostnader för Växjö Partiaffär, identifikationssvårigheter för Scandinavian Supply Chain. För att skapa en problembild utfördes semi-strukturerade intervjuer samt mejlintervjuer.  Rapporten avslutas med att behandla olika förbättringsmöjligheter för att lösa aktörernas upplevda problemen genom analys av litteraturstudier samt empirisk insamlat underlag. De förbättringsmöjligheter som analyserats är RFID, olika metoder inom ruttplanering samt nyckeltal för uppföljning.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier. Att acceptera ett ökat beroende av andra beskriver patienternas upplevelser av otrygghet, att inte längre klarar sig själv och hur det påverkade deras dagliga liv. Att känna sig respekterad och att ha inflytande beskriver hur patienterna upplevde sin roll och medverkan under vårdplaneringsmötet samt deras upplevelser av att bli bekräftade. Patienternas delaktighet möjliggjordes genom kommunikation, vilket innebar att de själva fick berätta om sina egna önskemål, och att de kände sig hörda. Den sista kategorin Att få/inte få information och förstå målet med en SVP, beskriver patienternas upplevelser av att vara/inte vara tillräckligt förberedd inför en vårdplanering, information om egna rättigheter saknades. För att öka möjligheten till att vara mer delaktig i vårdplaneringsmötet behöver patienterna veta sina rättigheter. / The aim of the study was to describe patient's experiences, participation and communication in a patient care planning (SVP) during a sojourn on a short stay in a municipal nursing home. The study had a descriptive design, nine patients participated. Data were collected through observations and interviews and were analyzed by a qualitative content analysis. The results from the observations showed that the patient's participation depended on their own independence, and how much support they sought from relatives. Interview results are presented in three categories. To accept an increased dependence on others describe patient's experiences of insecurity, that no longer look after themselves and how it affected their daily lives. To feel respected and have influence describes how patients perceived their role and involvement in care planning meeting as well as their experiences of being confirmed. The patients' participation is made possible by communication, which meant that they had to tell about their own wishes, and that they felt heard. The last category To get /not get information and understand the objective of the SVP, describing patients' experiences of being / not being sufficiently prepared for a care planning, information about their rights were missing. To increase the ability to be more participating in care planning meeting, patient needs to know their rights. Keywords: Patient care planning, patient experiences, patient participation, communication

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som implementeringen av samverkansverktyget samordnad individuell plan (SIP) kan medföra för socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen barn och unga. Detta har gjorts genom att sju socialsekreterare från tre olika kommuner har intervjuats.   Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet har fem olika kategorier skapats där det framgår att socialsekreterarna anser att de har tillräcklig kunskap om samordnad individuell plan trots att de fått en mycket begränsad utbildning. Dock uppger flera socialsekreterare att de skulle kunnat göra fler samordnade individuella planer än de har gjort, vilket förklaras med stress samt i vissa fall osäkerhet. Samtliga socialsekreterare är positivt inställda till samordnad individuell plan men de upplever ändå vissa hinder för att samverkan ska fungera optimalt. Bland annat upplever många att de som representanter får ta ett större ansvar i arbetet med samordnad individuell plan än andra samverkansaktörer. Det framkommer också att socialsekreterarna ser samordnad individuell plan som en möjlighet att dela och inhämta information samt att det förenklar planeringen i ett ärende. Även om arbetet med samordnad individuell plan läggs till socialsekreterarnas övriga arbetsuppgifter kunde samtliga se hur det faktiskt kunde effektivisera deras arbete. För att tydligare förklara resultaten från undersökningen kopplas dessa ihop med tidigare forskning om samverkan och implementering.

This bachelor's thesis aims to investigate what conditions that the Swedish County Administrative Boards (Sw: Länsstyrelserna) have for coordination, meeting the requirements of the total defence regarding information security. The study has been carried out through literature studies of regulations on total defence, authorities, and assignments, as well as through interviews of government officials.  Our literature studies have primarily aimed to make an empirical account of what information security is and how it can be interpreted, in what context it should be understood, as well as the authorities that have different roles in coordinating information security work at the County Administrative Boards.  We have conducted a total of nine semi-structured interviews of officials within the County Administrative Board and the Swedish Armed Forces (Sw: Försvarsmakten). The interviews have then been analysed through a data-related analysis to identify the categories that we worked from. The main categories we came up with to highlight the core category coordination are methods, resources, and structures. The results and reflections based on the three main categories have then been analysed based on the chosen frame of reference as set out below;  - vertical and lateral coordination, and  - integration of complex differentiated organizations.  The conclusions we have reached are:  - The coordinating functions in the Total defence system lack authority to integrate  - The role of the Safir support function is unclear in terms of information security work.  - Information security concepts have no common meaning.  - Regional coordination works well, but relevant technical systems are lacking.  - It is difficult to coordinate when there is a lack of staff to coordinate.  - Reporting is missing from assignment back to reporting body.  The conclusions have thereafter formed the basis for the recommendations we have reached. / Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka förutsättningar länsstyrelserna har att samordnat möta totalförsvarets krav på informationssäkerhet. Studien har genomförts genom litteraturstudier av regelverk om totalförsvar, myndigheter och uppdrag samt genom intervjuer av myndighetspersoner.  Våra litteraturstudier har i första hand syftat till att göra en empirisk redogörelse för vad informationssäkerhet är och kan tolkas, i vilken kontext den ska förstås, samt de myndigheter som har olika roller i samordningen av informationssäkerhetsarbetet vid länsstyrelserna.  Vi har genomfört totalt nio semistrukturerade intervjuer av befattningshavare inom myndigheterna Länsstyrelsen och Försvarsmakten. Intervjuerna har sedan analyserats genom en datanära analys för att identifiera de kategorier som vi arbetat utifrån. De huvudkategorier vi kom fram till för att belysa kärnkategorin samordning är metoder, resurser och strukturer. Resultatet och reflektionerna utifrån de tre huvudkategorierna har sedan analyserats utifrån vald referensram enligt nedan;  - vertikal och lateral samordning samt  - integrering av komplexa differentierade organisationer.  De slutsatser vi kommit fram till är:  - Totalförsvarets samordnande funktioner saknar befogenhet för integrering.  - Stödfunktionen Safirs roll är otydlig i informationssäkerhetsarbetet.  - Informationssäkerhetsbegrepp saknar gemensam betydelse.  - Regional samordning fungerar väl, men relevanta tekniska system saknas.  - Det är svårt att samordna när det saknas personal att samordna.  - Återrapportering saknas från uppdrag tillbaka till rapporterande instans.  Slutsatserna har sedan utgjort grund för de rekommendationer vi kommit fram till.

Innan en patient som bedöms vara i behov av insatser från kommunens socialtjänst eller annan öppenvård med mera skrivs ut från slutenvården måste en vårdplanering utföras. Vårdplaneringen utförs av patientansvarig sjuksköterska tillsammans med ett antal representanter från öppenvården. Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor inom landstinget upplever samordnad vårdplanering. Metoden som användes var en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet baseras på tio enkäter ifyllda av sjuksköterskor på lungmedicin på KSS i Skövde. Dessa enkätsvar gick sedan igenom en kvalitativ innehållsanalys för att urskilja upplevelser hos sjuksköterskorna. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde stress, frustration, dåligt samvete samt bristande samarbete men att sjuksköterskorna accepterade situationen och jobbade vidare. / A coordinated care plan must be carried out before a patient in closed care, that need help from the municipality social services or other open care institutions, can be discharged. This coordinated care planning is accomplished by a team consisting of the nurse responsible for the patient together with a number of representatives from the municipal care. The aim with the study is to elucidate how nurses within the county council experience the coordinated care planning. The method used in this study was a qualitative questionnaire survey and the answers were assessed by using a qualitative content analysis. The results are based on ten questionnaires answered by nurses working at the lung medicine ward in Kärnsjukhuset, Skövde. This study revealed that the nurses experienced stress, frustration, bad conscience and inadequate cooperation in the coordinated care planning; however, they accepted the situation and kept on working.

<p>Innan en patient som bedöms vara i behov av insatser från kommunens socialtjänst eller annan öppenvård med mera skrivs ut från slutenvården måste en vårdplanering utföras. Vårdplaneringen utförs av patientansvarig sjuksköterska tillsammans med ett antal representanter från öppenvården. Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor inom landstinget upplever samordnad vårdplanering. Metoden som användes var en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet baseras på tio enkäter ifyllda av sjuksköterskor på lungmedicin på KSS i Skövde. Dessa enkätsvar gick sedan igenom en kvalitativ innehållsanalys för att urskilja upplevelser hos sjuksköterskorna. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde stress, frustration, dåligt samvete samt bristande samarbete men att sjuksköterskorna accepterade situationen och jobbade vidare.</p> / <p>A coordinated care plan must be carried out before a patient in closed care, that need help from the municipality social services or other open care institutions, can be discharged. This coordinated care planning is accomplished by a team consisting of the nurse responsible for the patient together with a number of representatives from the municipal care. The aim with the study is to elucidate how nurses within the county council experience the coordinated care planning. The method used in this study was a qualitative questionnaire survey and the answers were assessed by using a qualitative content analysis. The results are based on ten questionnaires answered by nurses working at the lung medicine ward in Kärnsjukhuset, Skövde. This study revealed that the nurses experienced stress, frustration, bad conscience and inadequate cooperation in the coordinated care planning; however, they accepted the situation and kept on working.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur LSS-handläggarna upplever arbetet med samordnade och/eller individuella planer i sina ärenden med personer beviljade insatser enligt 9§ LSS. Studien var kvalitativ och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Uppsatsens tre frågeställningar (rutiner och arbetsmetoder, syfte med planerna samt hur planerna fungerar som verktyg för kvalitetssäkring) har varit en röd tråd genom arbetet. Det framkommer i studien att inte alla kommuner har rutiner gällande erbjudande samt upprättande av planerna. Resultaten visade dock på att man upplever att planerna tjänar ett bra och tydligt syfte, om det är möjligt för den enskilde att tillgodogöra sig planen. Studien visar även på att brist på resurser och kunskap om planerna hos LSS-handläggarna kan påverka arbetet negativt. Utbildningsmöjligheterna för LSS-handläggarna bör ökas för att effektivisera arbetet med planerna. En eventuell omformulering av lagtext efterlyses även då man anser att den inte är anpassad utifrån hur verkligheten ser ut.

Då samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser från fler organisationer än en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbättra för den enskilde klienten. Syftet med vår studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förändrat samverkan mellan kommun och landsting när det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, där fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som användes var case managment samt systemteori. Våra slutsatser är att tillvägagångssättet bör förändras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagändringen kan ses, båda organisationerna lägger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig när SIP används samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsområden.