Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sina kostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra till att värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som vill kunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna som en kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller. På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ett vanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärder av största vikt. Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket att leva upp till. För att behålla positionen är det därför viktigt att ta miljön i beaktande och konstant arbeta för olika lösningar som har positiv inverkan på miljön. Samtidigt är kostnaderna viktiga att tänka på eftersom en kommun inte har obegränsade resurser och det finns många olika verksamheter som måste hållas igång. Växjö kommun överväger att införa en samordnad distribution för kommunens verksamheter för att minska sina utsläpp och kostnader för distributionen av varor. För att kunna avgöra om detta är ett bra projekt för Växjö kommun krävs en genomgripande jämförelse mellan dagens distributionsstruktur och en möjlig framtida struktur med samordnad distribution.

<p>Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sina</p><p>kostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra till</p><p>att värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som vill</p><p>kunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna som</p><p>en kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller.</p><p>På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ett</p><p>vanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärder</p><p>av största vikt.</p><p>Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket att</p><p>leva upp till. För att behålla positionen är det därför viktigt att ta miljön i beaktande och</p><p>konstant arbeta för olika lösningar som har positiv inverkan på miljön. Samtidigt är</p><p>kostnaderna viktiga att tänka på eftersom en kommun inte har obegränsade resurser och</p><p>det finns många olika verksamheter som måste hållas igång.</p><p>Växjö kommun överväger att införa en samordnad distribution för kommunens</p><p>verksamheter för att minska sina utsläpp och kostnader för distributionen av varor. För</p><p>att kunna avgöra om detta är ett bra projekt för Växjö kommun krävs en genomgripande</p><p>jämförelse mellan dagens distributionsstruktur och en möjlig framtida struktur med</p><p>samordnad distribution.</p>

Bakgrund: Tingsryds kommun har under våren 2015 infört samordnad varudistribution som ett led i att effektivisera sina inköp. Projektet har medfört en ny målbild för kommunens inköp vilket gör att Tingsryds kommun är i behov av en ny styrning som ett komplement till deras nuvarande budgetstyrning där prestationsmätning ses som ett lämpligt komplement. Problemdiskussion: Den offentliga verksamhetens mångfacetterade målbild, med både finansiella och icke-finansiella mål, gör att det finns svårigheter med att utveckla prestationsmått. Även avsaknaden av konkreta mål för vad ett bra inköp är bidrar till denna komplexitet.   Syfte: Studiens övergripande syfte är att utveckla en styrmodell för Tingsryds kommun i relation till projektet ”Samordnad varudistribution”. Mer specifikt innebär detta att studera Tingsryd kommuns inköp och identifiera prestationsvariabler för att kunna formulera prestationsmått. Metod: Undersökningsdesignen i denna uppsats är en enfallsstudie, med en kvalitativ ansats. Insamling av empiriskt material har gjorts genom intervjuer och dokument. Den teoretiska referensramen bygger på böcker och vetenskapliga artiklar. Resultat: Den utvecklade styrmodellen för Tingsryd kommuns nya målbild har sammanfattats samt utvecklat konkreta mål för inköp i kommunen. Vidare har nya strategier utformats utifrån målbilden och således har tolv prestationsmått tagits fram. Slutsats: Genom att tydliggöra målbilden i en kommun är det möjligt att utveckla prestationsmått för inköp. Svårigheten för en offentlig verksamhet är inte prestationsmätning i sig, utan den ultimata utmaningen för kommuner som befinner sig i en liknande kontext som Tingsryds kommun, är att sätta konkreta, pålitliga och begripliga mål. / Background: During the spring of year 2015 the municipality of Tingsryd has joined a project which include coordinated goods distribution to all the municipality´s different areas to improve their purchasing performance. The new set of objectives that arose together with the project, requires a new type of control system and a complement to their existing budgetary control is performance measurement system Problem discussion: The multifaceted objectives of the public sector, with both financial and non-financial objectives, contribute to the difficulty in developing performance measures. The lack of a concrete goal for what a "good" purchase is contributes to this complexity. Purpose: The overall aim with this thesis is to develop a management model for the municipality of Tingsryd in relation to the project. More specifically, these include studying purchase and identify performance variables to formulate performance measures in the municipality of Tingsryd. Method: The research method is a single case study with a qualitative approach. The collection of empirical data has been done through interviews and documents. The theoretical framework is based on books and scientific articles. Results: The developed control model for the new purchasing situation in the municipality of Tingsryd has been summarized. Furthermore objectives and strategies have been developed for purchasing in the municipality based on the identified objectives and twelve performance measures have been developed. Conclusion: By clarifying objectives in a municipality it is possible to develop performance measures for purchasing. The development of performance measures is not the difficult part in the public sector, rather the ultimate challenge for municipalities in a similar context as the municipality of Tingsryd, is to set practical, reliable, and understandable objectives.

Växjö kommun var en av de första kommunerna i Sverige som införde samordnad varudistribution. Målet med implementeringen var en del av att bli “Europas Grönaste Stad”, där målet var att minska koldioxidutsläppen. När samordnad varudistribution har utvärderats av Växjö Kommun saknas ett helhetsperspektiv. Utvärderingar har inte inkluderat alla aktörers påverkan, utan endast haft fokus på Växjö Kommun. Detta ligger som bakgrund till studien. Syftet med studien är att visa miljö- och kostnadspåverkan på samordnad varudistribution från en leverantörs perspektiv. Målet är att en leverantör ska kunna se den verkliga effekten. Studien visar vilken kostnads- och miljöpåverkan som tillförs med ett nytt krav som Växjö Kommun ställer på sina leverantörer. Nyckelord: distribution, samordnad varudistribution, aktörer, kommun, kostnadspåverkan, miljöpåverkan.

Linköpings kommun ska införa samordnad varudistribution för transporter till kommunens verksamheter. I nuläget går kommunens transporter direkt från leverantörerna till kommunens verksamheter. Med samordnad varudistribution kommer kommunens gods att anlända till en samlastningscentral där godset samlastas och körs ut till de kommunala verksamheterna. Förhoppningen är att detta ska ge en minskning av koldioxidutsläpp, partikelutsläpp, godshantering vid verksamheterna och minskad tung trafik vid kommunens verksamheter. För att kunna utvärdera resultatet av samordnad varudistribution krävs att transportpåverkan innan ett införande kan mätas och jämföras med dess påverkan efter ett införande. För att dessa mätningar ska kunna jämföras krävs att mätningarna genomförs på samma sätt före och efter införandet. Det finns en osäkerhet kring hur detta skulle kunna mätas. Syftet med studien är att undersöka vilka nyckeltal som är intressanta att mäta före och efter ett införande av samordnad varudistribution. Många städer har svårigheter gällande trafikstockningar och miljöfarliga utsläpp som leder till negativa effekter för både människor och miljön. Godstrafiken behövs för att transportera gods från fabriker till slutkunder men påverkar både växthuseffekten och stadsmiljö genom miljöfarliga utsläpp, buller och trafikolyckor. En samlastningscentral minskar bland annat på de negativa externa effekterna av godstransporter i städerna. Intervjuer har genomförts för att undersöka hur andra verksamheter som infört samordnad varudistribution gått tillväga och vad de fått för resultat. Det framkom att det var svårigheter med att få fram transportdata före införandet och att transportsituationen är väldigt komplex. Genom att verksamheterna har mer information om sina godstransporter underlättar det för dem att planera och styra över dem. En ökad positiv miljöeffekt för staden skulle kunna nås om fler verksamheter använde sig av samlastning.

Den samordnade vårdplaneringen genomförs när ansvaret för fortsatt vård för en patient efter sjukhusvistelse övergår från landsting till kommun. Ett vårdplaneringsmöte ska hållas och en vårdplan upprättas. I vårdplanen ska det framgå vilka insatser som behövs efter slutenvården. Involverade parter vid en samordnad vårdplanering är landsting, kommun, primärvård och eventuella privata utförare, oftast inom äldreomsorg, samt patienten och närstående. Från att ha genomförts med hjälpmedel som fax och telefon utförs den samordnade vårdplanering i allt större omfattning med hjälp av IT-stöd. Studien har genomförts inom ramen för ett projekt, där man som ett led i forskningen om hur IT-investeringar kan utvärderas använt en modell, framtagen för att värdera nyttan av infrastrukturella IT-investeringar inom vård och omsorg. I huvudprojektet genomfördes en studie av IT-stöd för samordnad vårdplanering i tre olika landsting och eller regioner, delprojektet studerade Västra Götalandsregionen och Östergötlands landsting. Syftet för delprojektet var att se vilken påverkan införandet av ett IT-stöd har för den samordnade vårdplaneringen och berörda verksamheter, samt hur IT-investeringen kan utvärderas utifrån en modell. Sammanlagt har 20 respondenter intervjuats, fördelat på beställare/systemägare/IT-chefer och verksamhetsrepresentanter. Insamlad data har analyserats dels gemensamt i en övergripande analys i huvudprojektet utifrån en modell, dels var för sig i huvudprojektet och delprojektet. Resultatet visar att skillnader i påverkan mellan landstingen förekommer även om anledningarna till och effekterna av införandet av IT-stöd är likartade för de olika landstingen och eller regionerna. Informationen förtydligas och blir säkrare, men det går att förbättra den ytterligare. Rutiner behöver omarbetas och förankras i verksamheten som en konsekvens av införandet av IT-stöd. Patientsäkerheten var ett viktigt skäl bakom implementeringen och förbättringar märks i verksamheten, även om IT-stödet inte alltid verkar användas fullt ut.

Bakgrund: En stor del av den äldre befolkningen har någon hjälp inom kommunal hälso- och sjukvård, exempelvis särskilt- och ordinärt boende. Sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård har omvårdnadsansvar för patienten och arbetar efter att vård och omsorg ska genomföras tillsammans med patienten och utformas i enlighet dennes önskemål så långt det är möjligt. Ett hjälpmedel för både sjukvårdspersonal och patienten är en samordnad individuell plan, SIP, som underlättar för alla inblandade och framförallt patienten. Målet med SIP är att patienten ska få vara med och planera sin vård efter sina önskemål i så stor utsträckning som möjligt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med samordnad individuell plan för äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper tillsammans med sjuksköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt tydliga rutiner för hur arbetet med SIP skulle gå till. Det var bristande samarbete med vårdcentralerna och även internt med omvårdnadspersonalen. Det upplevdes som att alla inblandade professioner inte alltid visste vad en SIP var och hur det skulle utföras. Sjuksköterskorna upplevde också att det var svårt för många patienter att vara delaktig i planeringen av sin vård och omsorg. Slutsatser: Det krävs tydliga rutiner för SIP, både nationellt och lokalt, för att det ska fungera som det hjälpmedel det är tänkt. Alla inblandade professioner behöver också få utbildning om SIP och fokus behöver vara på att få patienten delaktig i planeringen på bästa möjliga sätt för att de ska uppnå en känsla av trygghet och på så vis kan vårdbehovet minska.

Att en samordnad bebyggelse- och transportplanering skapas anses vara eftersträvansvärt, men det har konstaterats att det finns bristande verktyg för att en sådan planering ska kunna skapas. Denna studie har undersökt hur en samordnad bebyggelse- och transportplanering skapas samt vilka faktorer som främjar en sådan planering. Detta har gjorts genom fallstudier av två olika projekt där införandet av Bus Rapid Transit i Örebro respektive Regionalt Superbusskoncept i Östra Göinge har studerats. Av studien framkom att en grundläggande aspekt för att skapa en samordnad planering är att två eller flera aktörer är ömsesidigt beroende av varandra för att kunna uppnå sina individuella mål. Hur detta sedan har skapat en samordnad planering har skett genom att detta ömsesidiga beroende har identifierats. Studien visar att en tradition av samordning och arbetskulturer som främjar samordning, alternativt att en gemensam organisation skapas för att hantera frågor som kräver samordning ligger till grund för att möjligheten till samordning identifieras. De faktorer som visats främja en samordnad planering stämmer väl överens med teorin Co-action. Vad som även framkommit i studien är att det inte är tillräckligt att dessa faktorer uppfylls mellan organisationer, utan de behöver även uppfyllas inom organisationerna. Ytterligare faktorer som visats främja samordning är avtal alternativt stark politisk beslutskraft, långsiktighet, goda personliga relationer och stort kontaktnät, samtidighet i genomförandefasen, ett tydligt koncept samt medvetenhet om vilka formella ramverk som kan ha en påverkan på aktörernas handlingsutrymme. Slutligen är det av stor vikt att ha en förståelse för den rådande kontextens påverkan på dessa faktorer då samordning är en informell planering vilket medför att förutsättningarna och behoven av samordning kan se olika ut i varje fall. / The creation of an integrated building and transport planning is considered desirable, but it has been established that there are insufficient tools for such planning. This study has examined how an integrated building and transport planning is created and which factors promote such planning. This has been done through case studies of two different projects, the implementation of Bus Rapid Transit in the Swedish municipality of Örebro and Regional Super bus concept in the Swedish municipality of Östra Göinge. The study shows that a fundamental aspect of creating an integrated planning is that actors are interdependent to be able to achieve their individual goals. How this creates an integrated planning is done by identifying this interdependence. The study shows that a tradition of collaboration and organizational norms that promote collaboration, or the creation of a mutual organization that works with issues that require collaboration, are tools for identifying the possibility of an integrated planning. The factors that have been shown to promote an integrated planning correspond well with the theory of Co-action, although what also emerged in the study is that it is not enough that these factors are met between organizations, they also need to be met within the organizations. Additional factors that have been shown to promote coordination are agreements or strong political decision-making power, long-term perspective, good personal relationships and large network of contacts, simultaneity in the implementation, a strong concept, and awareness of formal institutions impact on the possibility to integrate planning. Finally, it is important to understand the influence of the prevailing context on these factors given that an integrated planning is an informal planning process, meaning that the conditions and needs to create such planning can differ in each case.

Det finns inte mycket forskning kring samordnad individuell plan (SIP) och den forskning som finns berör främst professionella inom socialtjänsten med målgrupperna barn och unga, funktionshinder, psykiatri och missbruk. Med en växande andel äldre i svenska samhället har socialstyrelsen tagit fram dokument för samordnad individuell plan specifikt för gruppen äldre. Det behövs mer forskning i ämnet och genom att undersöka hur SIP används och fungerar för samverkan inom äldreomsorgen, som fortfarande är ett outforskat område, kommer det ge kunskap i hur samverkan och delaktighet ser ut inom just det området. Syftet med studien är att undersöka upplevelser och erfarenheter som biståndshandläggare inom äldreomsorgen har av att arbeta med SIP. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med biståndshandläggare som är verksamma i fyra kommuner i Sverige. Material analyserades med meningskoncentrering och resulterade i tre teman; Den oklara processen, Det parallella uppdraget och Delaktighetens begränsningar. De teorier som använts i studien berör gräsrotsbyråkrati och den så kallade inflytandetrappan. Resultatet visar på skillnader i hur biståndshandläggare ser på sin roll under processen och i mötet med andra huvudmän, den enskilde och anhöriga vid SIP möten. SIP blir för biståndshandläggare ett mångtydigt fenomen då det i deras roll förväntas utifrån en intuitiv känsla skapa delaktighet för den enskilde och anhöriga. Detta gör SIP svårt vilket ger den likheten att biståndshandläggare inom äldreomsorgen inte använder sig av SIP som metod i så stor utsträckning.

Bakgrund: Lagen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ställer stora krav på samverkan mellan vårdgivare. Samordnad individuell planering med SIP som resultat är reglerat i lagen och syftar till en trygg, säker och smidig övergång från slutenvården till öppen vård och omsorg. Sjuksköterskan i primärvården har en aktivroll som vårdsamordnare och fast vårdkontakt och är den som sammankallar till en SIP. Syfte: Att beskriva erfarenheter av arbetet med samordnad individuell planering för patienter med komplexa behov i primärvården ur vårdsamordnande sjuksköterskors perspektiv. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor som arbetar som vårdsamordnare i primärvården. Studien har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att de flesta sjuksköterskor bedömde att de hade tillräckligt med kunskap för att arbeta som vårdsamordnare i primärvården. Studien visade också att sedan den nya lagen trätt i kraft har kommunikationen mellan primärvården, kommunen och slutenvården blivit bättre, vilket har medfört att primärvården har fått en tydligare bild av patienter i slutenvården som är i behov av en samordnad planering. I studien framkom det också att patienten kände sig mer delaktig i sin vårdplanering. Studien visade dessutom på en förvirring över begreppet utskrivningsplanering och SIP. Slutsats: Sjuksköterskans nya roll som vårdsamordnare i primärvården har fört med sig fördelar både för primärvården och patienten. Primärvården har nu kontroll över vilka patienter som är inneliggande på sjukhus och är i behov av samordnad individuell planering, vilket ses som en trygghet och säkerhet för patienten. Men det finns fortfarande utmaningar i framtagandet av individuell plan (SIP). Kunskapen om vad en SIP innebär samt hur och när den ska genomföras har visat sig ha stor betydelse för att lyckas med implementeringen av det nya arbetssättet.