En samordnad vårdplan ska upprättas när en patient behöver fortsatt vård efter utskrivning från en vårdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vårdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som är ansvarig för dem. Vårdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vårdplanering får allt större betydelse för patientens fortsatta vård. Syfte: Syftet med denna studie är att uppmärksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vårdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning. Datamaterialet har analyse-rats med innehållsanalys enligt Burnard (1991). Resultat: Informanterna upplevde att förberedelsetiden inför den samordnade vårdplaneringen var kort och att förberedelserna underlättades då sjuksköterskan haft omvårdnadsansvar för pati-enten. Resultatet visade att samarbetet med kommunen överlag upplevdes fungera bra men att sjuksköterskorna ibland kände sig ifrågasatta. Sjuksköterskorna upp-levde att de inte fick lov att ge rekommendationer och ibland upplevdes insatserna vara förutbestämda. Slutsats: Slutsatsen av detta resultat är att även om vårdpla-neringen i många avseende fungerar väl finns det förbättringar att göra för att den samordnade vårdplaneringen ska bli ett optimalt möte. Att få till stånd ett optimalt möte skulle kunna ge stora vinster för såväl patient som för inblandade profess-ioner. / A coordinated care plan should be established when a patient requires continued care after discharge from a ward. Involved parties should during the discharge planning conference agree on which interventions are to be done and agree about who are responsible for them. Length of stay in hospital tends nowadays to be shortened and the importance of an effective discharge planning conference is increasingly important for the patient's continued care. Purpose: The purpose of this study is to alert the nurse's experience of the discharge planning conference. Method: This study was conducted as an empirical study based on semi-structured interviews with registered nurses at a somatic ward. The data sets were analyzed with content analysis according to Burnard (1991). Results: The in-formants felt that the preparation time for the discharge planning conference was short and that the preparation was facilitated when the nurse had care responsibili-ties for the patient. The results showed that the co-operation with the municipality generally felt to work well but that nurses sometimes felt contested. The nurses felt that they were not allowed to give advice and sometimes perceived efforts to be predetermined. Conclusion: The conclusion of this result is that even if the care planning in many aspects works well, there are improvements to be made so the discharge planning conference will become an optimal meeting. Achieving an optimal meeting could provide major benefits for both patient and the involved professionals.

Kungsbacka kommun har sedan 5 år tillbaka infört samordnad varudistribution, men fram tills nu har det enbart skett för kommunala verksamheter. En ökad folkmängd samt infrastruktur ökar behovet av smarta logistiklösningar för att miljön inte ska påverkas mer än nödvändigt. 2015 startade Kungsbacka kommun en satsning på att samordna sina varuleveranser för kommunala verksamheter, och 2017, efter utredningar samt upphandlingar var samordnade varudistributionen i gång för bland annat skola, äldreboenden samt sjukhus. Detta medförde att varor från olika leverantörer fick en längre leveranstid, då samlastningscentralen medför ett extra steg i leveransprocessen, men möjliggjorde ruttplanering i form av säkrare leveranser samt mindre lastbilar i omlopp. Trenden med ökning av försäljning via e-handel fortsätter och det leder till ett ökat behov av transporter för att konsumenterna ska få sina leveranser. Utökningen av transporter som sker leder till flertal möjligheter till att förbättra och utveckla transportkedjan för att motverka de negativa effekter som medföljer. Detta är något som Kungsbacka kommun har uppmärksammats och vill därför undersöka ifall samlastad varudistribution av leveranser till privatpersoner är möjligt. Kungsbacka kommun har i dagsläget en väletablerad samlastning av deras gods till de kommunala verksamheterna som startades 2015. För att undersöka möjligheter i denna studie användes kvalitativa metoder och semistrukturerade intervjuer för att intervjua nyckelpersoner på Kungsbacka kommun som arbetar och utvecklar deras samlastningscentral. För att förstå verksamheten så kartlagts den i denna studie i form av en nulägesanalys. Att inkludera en för stor mängd privata försändelser i blandning med de kommunala verksamheternas försändelser skapar risker att flaskhalsar uppstår inom samordningscentralen, då den nuvarande samordningscentralen som hanteras utav postnord som vunnit upphandlingen enbart är 350 kvm. Att inkludering utav försändelserna inte skall ske på en för stor skala i början, utan att det bör ske i en kontrollerad och jämn takt uppåt för att uppnå samma resultat i form av miljövinster med avseende på de kommunala verksamheterna. Resultatet utav studien påvisar att utifrån tidigare empiri samt att en utökning av den nuvarande processen för att inkludera försändelser ifrån privatpersoner är rekommenderad, och att ett ytterligare flöde bör dimensioneras utefter Kungsbacka kommuns prognoser på vilken omfattning av godsvolym ska ske på, vilket i dagsläget inte är bestämt. Dimensionering utav det nya flödet kan generaliseras till fler kommuner, men i Kungsbackas fall som transporterar 3000 ton gods/år med i dagsläget 490 olika leveranspunkter, har 5 chaufförer och en lageryta på 500 kvm, samt i beaktning på det geografiska läget bör samordningscentralens nya distributionskanal dimensioneras utefter parametrar som medför att den nya distributionskanalen skall kunna hantera den tillförda godsmängden, med avseende på utökande av administration, terminal, transporter samt golvytor och utrustning för att hantera flödet vilket beskrivs mer utförligt i arbetet. / Kungsbacka municipality introduced coordinated goods distribution 5 years ago , but until now it has only been for municipal functions. An increased population and infrastructure increase the need for smart logistics solutions so that the environment is not affected more than necessary. In 2015, Kungsbacka municipality started an initiative to coordinate its deliveries of goods for municipal activities, and in 2017, after investigations and procurements, the coordinated distribution of goods was underway for, among other things, schools, nursing homes and hospitals. This meant that goods from different suppliers had an increased delivery time, as the coordination center entailed an extra step in the delivery process, but enabled route planning in the form of safer deliveries and less trucks in circulation. The trend of increasing sales via e-commerce continues and this leads to an increased need for transport in order for consumers to receive their deliveries. The expansion of transports that takes place leads to several opportunities to improve and develop the transport chain to counteract the negative effects that come with it. This is something that Kungsbacka municipality has noticed and therefore wants to investigate whether jointly distributed goods distribution of deliveries to private individuals is possible. Kungsbacka municipality currently has a well-established collective loading of their goods to the municipal operations that were started in 2015. To investigate possibilities in this study, qualitative methods and semi-structured interviews were used to interview key people in Kungsbacka municipality who work and develop their groupage center. To understand the business, it was mapped in this study in the form of an analysis of the current situation. The results of the study show that based on previous empirical data and the current situation analysis, an extension of the current process to include shipments from private individuals is recommended. Including too large a number of private items in mix with the municipal operations' items creates risks that bottlenecks arise within the coordination center, as the current coordination center managed by Postnord, which has won the procurement, is only 350 sqm. That inclusion of the consignments should not take place on a too large scale in the beginning, but that it should take place at a controlled and even rate upwards to achieve the same result in the form of environmental benefits with regard to the municipal activities.

Stockholms stad genomgår vid denna tidpunkt en ofantligt stor, och expansiv, förändring, vilket kännetecknas framförallt av ett massivt bostadsbyggande. Det som en gång var stadens gränstullar, har nu utvidgats. Parallellt med denna utveckling har cykeln som trafikslag fått allt starkare medvind sedan framförallt slutet av 1990-talet, inom den kommunala politiken och planeringen. Ett tidigare uträknat, och bortbyggt, trafikslag är nu på väg tillbaka. Visionen är att Stockholm i framtiden ska kunna profileras som en cykelstad. Detta framgår framförallt tydligt i stadens strategiska styrdokument, hur en viktig del av det framtida Stockholm är ett transportsystem med fokus mot hållbarhet och långsiktighet. Ett transportsystem vilket skall prioritera ett ökat cyklande i staden, framför bilen. Denna studie syftar till att undersöka vilken roll, och betydelse, cykeln har i stadsutvecklingen. Hur korrelationen är mellan visioner, målsättningar och strategier för trafiken, och hur det faktiskt kommer till uttryck inom planeringen. Studien undersöker hur det översiktliga läget inom samhällsplanering ser ut för cykeln i Stockholm, för att sedan undersöka hur det ser ut i det specifika stadsutvecklingsprojektet, Södra Solvallastaden. Teorin fokuserar på helhetssyn och samverkan, två återkommande strategier i stadens styrdokument, viktiga för en samordnad planering, vilket ämnar till hur en hållbar stadsutveckling är möjlig genom att en mer inkluderande planering av trafik och bebyggelse utövas. Skillnader mellan olika perspektiv lyfts fram, för att visa på vilka planeringsförutsättningar som existerar. Beslutsfattandet, och framförallt processen, inom planeringen är det som betonas. Ytterligare används två kompletterande teorier vilka också är inom samma tema, utifrån ett makt- och organisationsperspektiv.  Empirin utgörs av kvalitativa data från både interjuver med planerare vid Exploateringskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, och den privata markägaren i Solvallastaden, samt skriftliga dokument från framförallt Stockholms stad och forskning inom bl.a. trafik- och cykelplanering, hållbar stadsutveckling och hållbara transportsystem. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna gällande hur beslut fattas i organisationer, aktivt deltagande och demokratiska processer, samt samordnad planering - helhetsperspektiv, samverkan och planeringsförutsättningar.   Studien visar att även om Stockholms strategiska styrdokument talar för hur cykeln skall prioriteras, och ges en betydelsefull roll för en långsiktig hållbar stadsutveckling, inkluderas cykeln inte alltid i planeringsprocessen. Det planeras för cyklister främst utifrån ett större, regionalt, pendlarperspektiv. Inom det mer lokala är det ett fortsatt svagt fokus på cyklisterna. Detta beror på vilka planeringsförutsättningar cykeln ges, vilka påverkas av bl.a. hur staden organiserar sig, trafikplanerares deltagande i beslutfattande- och planeringsprocesser, den kommunala politiken, särintressen och konflikter mellan förvaltningar, det historiska arvet, samt skilda nivåer av samverkan, och vilka som aktivt får vara med att forma helheten i projekt. / Stockholm as a city, at this moment, is experiencing a massive, and extensive, change, which is most of all recognizable from the large construction of housing. What once was considered as the city limit, has now changed. Along with this development the bicycle, as a mode of transportation, has gained more attention, since approximately the late 1990s, within the municipal politics and planning. A mode of transportation which the city once rather disregarded and built away, is on its way back. The vision is for Stockholm in the future to be able to profile itself, as a bicycle city. In the city’s strategic governing documents, is demonstrated clearly, how an important part of the future city is a transportation system which has a great, long-term, focus towards sustainability. A transportation system which will prioritize bicycles, instead of cars. This paper aims at investigating the importance, and part, bicycling play in the city’s urban development. The relationship between the visions, aims, and strategies, set for the future traffic, and how it’s proved in actual planning. The paper investigates the comprehensive state of the bicycle, generally, of how Stockholm is planning, and then comparing with a specific project called Södra Solvallastaden. Which is a new development, in the Bromma area of Stockholm, were its stated how the area is being developed as a ‘bicycle city’. The theory focuses on the two concepts ‘helhetssyn’ (comprehensive view) and ‘samverkan’ (collaboration), common in the strategic documents, and important for what is known as a ‘samordnad planering’, meaning a more collaborative planning, which focus on how a more sustainable urban development is possible when a more inclusive planning of traffic and housing development is practiced. The differences between the perspectives are highlighted, and the aim here is to reveal which the preconditions for planning are. Decision making, and the decision-making process, within in planning is centred. Additionally, two complementing theories are used, which also focus on the process from a power, and organizational, perspective. The empirical part consists of qualitative data from both interviews with planers at Exploateringskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, and the private developer in Solvallastaden, and the strategic governing documents for Stockholm, and earlier research within traffic and bicycle planning, sustainable development and sustainable transportation systems. The empirical material has then been analysed with help of the theory of how decisions happen in organizations, active participation and democratic processes, and as well collaborative planning – comprehensive perspective, collaboration and preconditions for planning. This study show that even if the strategic governing documents advocate how bicycling should be prioritized, and have a significant part of a long-term sustainable urban development, the bicycle, in projects, hasn’t always an inclusive part of the planning process. Planning for bicyclist is foremost thought of on a larger, regional, commuting level, outside of development and more through green park grounds. In the more local, urban space, there’s a very weak focus towards bicycling. This depends on the planning preconditions bicycling has, which is affected by how the city is organization itself, traffic planers involvement in decision-making and planning processes, the local politics, separated interests and conflicts between administrations, the historical inheritance, the separated levels of collaboration, and whom are given the opportunity to take an active part and shape the comprehensive view of projects.

För patienterna är det viktigt att övergången mellan olika vårdgivare sker på ett tryggt och säkert sätt som underlättar den fortsatta vården. Forskning visar att patienternas delaktighet i förberedelser inför utskrivning från sjukhus ofta brister. Sjuksköterskorna på vårdavdelningen upplevde att arbetet inför utskrivning var stressigt.   Syftet med förbättringsarbetet var att identifiera och implementera åtgärder som möjliggör en välfungerande och trygg utskrivningsprocess. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att identifiera faktorer av betydelse för implementeringen av förbättringsåtgärder på en vårdavdelning.Metoden för genomförande av förbättringsarbetet följde principerna för förbättringsrampen. Studien av förbättringsarbetet var en fallstudie med explorativ ansats. Data om personalens erfarenheter av förbättringsarbetet inhämtades med intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultatet av förbättringsarbetet visade inte någon mätbar förbättring av utskrivningsprocessen. Resultatet av studien visade att vårdpersonalen ändå upplevde förbättringar och att motivation och praktiska förutsättningar för att delta var viktiga för resultatet.   Slutsatsen var att förbättringsarbetet var värdefullt och medförde ett lärande, även om mätbara mål inte uppnåddes. Ledningsens engagemang var viktigt för att skapa möjligheter för personalen att delta i förbättringsarbete. Valet av förbättringsområde hade stor betydelse för resultatet då det påverkade de medverkandes motivation. / "It feels great when you can improve things for the patients" Safe hospital discharge, a case study of an improvement work   An important aspect of health care, from the patient’s perspective, is to achieve smooth and efficient transitions between different health care providers. Current research shows that the patient’s involvement in discharge planning before leaving the hospital is often deficient. Furthermore, nurses at the hospital ward experience discharge planning as stressful work.   The aim of the improvement work was to identify and implement measures for improving discharge process. The method underlying this improvement work is referred to as “the improvement ramp”, and an exploratory case study was carried out. Data was collected, by interviewing health professionals, and analysed using qualitative content analysis.   The results of the implemented measures show no measurable improvements in the discharge process. However, the interviews indicate that health professionals experienced improvements in their daily routines. The conclusion was that the improvement work was valuable and resulted in a developed learning although the measurements didn’t capture all results. The choice of area for improvement was of great importance because it affected the participants' motivation.

Region Östergötland are responsible for deliveries of consumable goods to hospitals, health centres, public dental clinics and other customers in Östergötland county. Today, this is done through two different material flows. These are the inner and the outer material flows. Deliveries from the inner material flow pass through a central warehouse located in Norrköping, before they are delivered to customers, whereas deliveries in the outer material flow are delivered straight from an external supplier to the customer. Today, Region Östergötland wants to gain a better control over the material flow of consumable goods. They also want to investigate how a more coordinated freight distribution, and therefore a greater inner material flow, would affect their own business, seen from a holistic perspective.  The purpose of this study was to investigate how the handling of goods, the delivery service and the total cost of ownership would be affected by a more coordinated freight distribution of consumable goods to the health care system within Region Östergötland. This to provide a basis for future decision making regarding the material flow of consumable goods. The conclusions drawn are mainly based on the empirical studies that were carried out during the study. The empirical studies were collected in various ways and were of qualitative, as well as quantitative, nature. Interviews were conducted with employees from Region Östergötland as well as with employees from some contracted companies. Delivery protocols, as well as surveys, were handed out to and answered by customers in the health care system. Data from Region Östergötland’s enterprise resource planning systems, as well as contracts, were also examined. The reports frame of reference, mainly based on literature studies, have also been an important part in the analysis that was executed. In general, it can be concluded that it is difficult to draw any conclusions about how handling of goods, delivery service and total cost of ownership would be affected by the implementation of a more coordinated freight distribution. Regarding the handling of goods, it is believed that the time spent handling goods will be reduced and that the amount of storage needed will increase, within the boundaries of the studied system. Since the information regarding delivery service in the outer flow is very limited, it is hard to draw any conclusions regarding the potential future changes to the delivery service with a greater inner flow.  The results of the total cost of ownership analysis indicates decreased costs. However, the different elements of the model cannot be compared to one another, and since the model is based on qualitative reasoning and empirical studies collected during the course of two weeks, the results must be viewed with caution. In conclusion, the study indicates that a more coordinated freight distribution could be a good idea. However, this should be investigated further, and data should be collected during a longer period of time. Furthermore, tangible plans for what a more coordinated freight distribution would look like in Region Östergötland, should be designed. / Region Östergötland ansvarar för leveranser av förbrukningsmaterial till sjukhus, vårdcentraler, folktandvårdskliniker och övriga kunder i regionen. Detta sker i nuläget genom två olika material-flöden, det inre respektive det yttre flödet. Leveranser från det inre flödet levereras till kund via det centrallager som ligger i Norrköping medan leveranser i det yttre flödet går direkt från extern leverantör till kund. Regionen vill idag få en bättre kontroll över flödet av förbrukningsmaterial och vill undersöka hur en mer samordnad varudistribution, och därmed ett ökat inre flöde, skulle påverka verksamheten sett ur ett helhetsperspektiv.  Syftet med detta arbete var således att studera hur hantering, leveransservice och totalkostnad skulle komma att påverkas vid införandet av en mer samordnad varudistribution av förbrukningsmaterial till vården i Region Östergötland. Detta för att ge beslutsunderlag för framtida beslut om materialförsörjningen inom regionen. De slutsatser som dragits bygger till stor del på den empiri som samlats in under arbetets gång. Empirin har samlats in på flera olika sätt och har varit både kvalitativ och kvantitativ. Intervjuer har genomförts med regionens anställda likväl som med anställda på några av de företag regionen har skrivna avtal med. Vidare så har både leveransprotokoll och enkäter skickats ut till regionens kunder och data från regionens affärssystem och nuvarande avtal har granskats. Rapportens referensram, till stor del baserad på litteraturstudier, har även den varit en viktig del i den analys som genomförts. Generellt kan det konstateras att det är svårt att dra slutsatser kring hur hantering, leveransservice och totalkostnad kommer att påverkas av en i större grad samordnad varudistribution. Hanterings-mässigt tros tid kunna sparas in sett ur ett helhetsperspektiv medan mer utrymme troligtvis kommer att krävas. Då informationen kring leveransservicen i det yttre flödet är väldigt knapphändig är det svårt att dra slutsatser kring hur leveransservicen ut till kund skulle påverkas av en potentiell förändring. Sett till genomförd totalkostnadsanalys indikeras minskade kostnader, men då de olika totalkostnadselementen är svåra att jämföra med varandra och då resultaten till stor del bygger på kvalitativa resonemang och empiri insamlad under två veckor bör resultaten beaktas med försiktighet. Sammanfattningsvis tyder studien på att en mer samordnad varudistribution skulle kunna vara en god idé. Detta bör dock undersökas närmre och data samlas in under en längre tidsperiod. Vidare bör konkreta planer utformas för hur en samordnad varudistribution skulle se ut i regionen.

Lifecare samordnad planering är ett IT-stöd som har till ändamål att upprätta en oavbruten vård- och omsorgskedja mellan vårdaktörer och därigenom främja personcentrerad vård, stärka vårdkvalité och effektivisera vårdverksamhet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med Lifecare samordnad planering inom primärvård. Fokusgruppsstudien har en kvalitativ forskningsmetod där datainsamling genomfördes genom två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta deltagare varav fyra deltagare i varje grupp. Studiens deltagare utgjordes av fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor som arbetade på två hälsocentraler inom Region Norrbotten. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys som utfördes induktivt med en manifest ansats. Resultatet visade att samordningsansvaret innebar ett stort ansvar, att samverka med andra vårdaktörer och att samordna för patienter som primärvården inte var behandlingsansvariga för kunde vara svårt. Det upplevdes en brist på kunskap hos andra vårdaktörer vilket bidrog till merarbete. Samordningsansvaret och arbetet med Lifecare innebar en stor omställning som var både stressig och tidskrävande. Mer tid ägnades åt Lifecare än vad hälsocentralen fick betalt för och det var många som arbetade övertid. Lifecare som IT-stöd upplevdes obearbetat vilket försvårade det dagliga arbetet. Slutligen visade resultatet att för en lyckad samordning som skapade patienttrygghet krävdes ett gott samarbete mellan olika vårdaktörer och med delaktighet från patienten. Konklusionen är att arbetet med Lifecare samordnad planering behöver förbättras.

<p>I uppsatsen har det under arbetets gång framkommit att ämnet är av en väldigt komplex natur och i allt väsentligt inte har varit föremål för diskussion i doktrin och praxis, varvid ett utförligt klarläggande av rättsläget har varit nödvändigt. Utredningen i uppsatsen har givit att förekomsten av samordnade bedömningar är av betydande vikt för att åstadkomma en likformig taxering och för att uppnå en enhetlig rättstillämpning. I dagsläget förekommer samordnade bedömningar i viss mån, men det förefaller inte vara i närheten av en tillfredsställande omfattning. Det finns vissa problem som behöver överbyggas för att ett arbete med utveckling av samordnade bedömningar inom taxeringen skall lyckas. Ett av problemen är bristen på resurser. Det problemet kan dock överbyggas genom t ex ett mer effektivt utnyttjande av existerande resurser. Ett större problem, som visar på ämnets komplexitet, är attdet föreligger en lite skiftande syn på vad begreppet samordnad bedömning egentligen innebär. Denna tolkningsdifferens påvisar ämnets komplexitet och understryker behovet av den fortsatta utvecklingen av samordnade bedömningar. Lagrådsremissen om införande av"Det nya Skatteverket"är 2004, innehåller bl a mål att arbeta för en mer likformig och enhetlig rättstillämpning med effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Det torde ses som det yttersta beviset på att det i dagsläget inte företas samordnade bedömningar i så pass stor utsträckning att likformig taxering och enhetlig rättstillämpning uppnås i tillfredsställande omfattning. Förutsättningarna för den framtida utvecklingen av samordnade bedömningar förefaller goda med beaktande av den nya skatteorganisationen och dess planer på ett utökat arbete för en mer likformig taxering och enhetlig rättstillämpning.</p>

<p>Bakgrund: Ett problem vid varumärkeshantering är att det vanligen finns ett gap mellan varumärkesidentiteten och varumärkesimagen. Gapet förklaras, i den traditionella litteraturen, av bristen på tid, kunskap och resurser. Vi anser dock att detta inte tillräckligt förklarar denna ”mismatch”, varför vi således vill nyansera förklaringen till varför detta gap uppstår. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla teoribildningen kring varumärkeskommunikation. Denna teoriutveckling kommer att ske med en intern fokusering på varför ett gap uppstår mellan varumärkesidentitet och varumärkesimage. Vidare kommer vi även att ge förslag till hur företag bör agera för att minimera detta gap. </p><p>Avgränsningar: Vi har i denna uppsats valt att enbart fokusera på företag som verkar på konsumentmarknader i Sverige. Vidare har vi även valt att avgränsa studien från företag som inte använder sitt företagsnamn i kommunikationen av de produkter eller tjänster de levererar. </p><p>Genomförande: Vi har genomfört en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Urvalet har genomfördes med ett experturval och ett snöbollsurval. Totalt har vi genomfört 27 intervjuer. </p><p>Resultat: Allt kommunicerar! Företag måste samordna all organisatorisk handling för att kunna hantera gapet mellan identitet och image. Den klassiska betraktelsen av ett varumärke leder till en allt för snäv syn på varumärkeskommunikation. Varumärket måste hanteras på en strategisk nivå i företagen. För att möjliggöra att samtliga kommunikationsbärare likformas och aktiveras måste varumärket förankras i organisationen.</p>

Bakgrund: Ett problem vid varumärkeshantering är att det vanligen finns ett gap mellan varumärkesidentiteten och varumärkesimagen. Gapet förklaras, i den traditionella litteraturen, av bristen på tid, kunskap och resurser. Vi anser dock att detta inte tillräckligt förklarar denna ”mismatch”, varför vi således vill nyansera förklaringen till varför detta gap uppstår. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla teoribildningen kring varumärkeskommunikation. Denna teoriutveckling kommer att ske med en intern fokusering på varför ett gap uppstår mellan varumärkesidentitet och varumärkesimage. Vidare kommer vi även att ge förslag till hur företag bör agera för att minimera detta gap. Avgränsningar: Vi har i denna uppsats valt att enbart fokusera på företag som verkar på konsumentmarknader i Sverige. Vidare har vi även valt att avgränsa studien från företag som inte använder sitt företagsnamn i kommunikationen av de produkter eller tjänster de levererar. Genomförande: Vi har genomfört en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Urvalet har genomfördes med ett experturval och ett snöbollsurval. Totalt har vi genomfört 27 intervjuer. Resultat: Allt kommunicerar! Företag måste samordna all organisatorisk handling för att kunna hantera gapet mellan identitet och image. Den klassiska betraktelsen av ett varumärke leder till en allt för snäv syn på varumärkeskommunikation. Varumärket måste hanteras på en strategisk nivå i företagen. För att möjliggöra att samtliga kommunikationsbärare likformas och aktiveras måste varumärket förankras i organisationen.

I uppsatsen har det under arbetets gång framkommit att ämnet är av en väldigt komplex natur och i allt väsentligt inte har varit föremål för diskussion i doktrin och praxis, varvid ett utförligt klarläggande av rättsläget har varit nödvändigt. Utredningen i uppsatsen har givit att förekomsten av samordnade bedömningar är av betydande vikt för att åstadkomma en likformig taxering och för att uppnå en enhetlig rättstillämpning. I dagsläget förekommer samordnade bedömningar i viss mån, men det förefaller inte vara i närheten av en tillfredsställande omfattning. Det finns vissa problem som behöver överbyggas för att ett arbete med utveckling av samordnade bedömningar inom taxeringen skall lyckas. Ett av problemen är bristen på resurser. Det problemet kan dock överbyggas genom t ex ett mer effektivt utnyttjande av existerande resurser. Ett större problem, som visar på ämnets komplexitet, är attdet föreligger en lite skiftande syn på vad begreppet samordnad bedömning egentligen innebär. Denna tolkningsdifferens påvisar ämnets komplexitet och understryker behovet av den fortsatta utvecklingen av samordnade bedömningar. Lagrådsremissen om införande av"Det nya Skatteverket"är 2004, innehåller bl a mål att arbeta för en mer likformig och enhetlig rättstillämpning med effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Det torde ses som det yttersta beviset på att det i dagsläget inte företas samordnade bedömningar i så pass stor utsträckning att likformig taxering och enhetlig rättstillämpning uppnås i tillfredsställande omfattning. Förutsättningarna för den framtida utvecklingen av samordnade bedömningar förefaller goda med beaktande av den nya skatteorganisationen och dess planer på ett utökat arbete för en mer likformig taxering och enhetlig rättstillämpning.