That the environmental issue is on the agenda today has hardly escaped anyone. The emissions that we humans cause affect the climate, in the form of greenhouse gases but also elevated levels of hazardous particles and high levels of noise. The biggest causes of greenhouse gas emissions in Sweden are due to road transport. In accordance with the Paris agreement that Sweden has signed, we must reduce emissions from transport by 8% each year to reach the target by 2030. The municipal transport is an area where efforts are being made today to reduce carbon dioxide emissions. One way to proceed is to make use of coordinated distribution of goods, as the municipality uses a distribution center where goods are delivered together. The purpose of this study is to show how coordinated distribution of goods can affect the environmental and local trade from a municipality's perspective. The goal is to make compilations for the environmental impact this distribution method can have, in order for a municipality to be able to see the potential affect this can obtain. In addition, the work should provide an understanding of how local trade can be affected by co-distribution. To investigate this, we have built up a theoretical framework, focused on the basics of logistics, distribution strategies, environment, and the public procurement act (LOU, 2016: 1145). Then we have studied a good example of a municipality that implemented coordinated product distribution, where we have used existing data. We have then compared this information to a commune that does not use the distribution strategy today, to see what effects it could have if a municipality implemented it. To obtain information about the municipality, we conducted a qualitative interview with the municipality's purchasing manager. With this we have been able to answer the study's problem statement: How can coordinated distribution of food products affect the environment, transport and competition in the municipality of Umeå? The results of the study show that a coordinated distribution of food in Umeå municipality can reduce the number of transports and the amount of emissions. Furthermore, there are indications that this distribution strategy enables small local manufacturers to participate in procurement and to be awarded contracts.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samordnad individuell planering [SIP] upprättad tillsammans med strokepatienter. För att besvara syftet valde författarna att använda en kvalitativ metod med intervjuer för datainsamling. Nio arbetsterapeuter verksamma inom region och kommun i Sverige intervjuades. Data analyserades utifrån en deskriptiv kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Viktiga men åsidosatta; Digital kommunikation och samarbete i SIP; Patientfokus; Svårigheter och hinder med att samordna planen. Studiens resultat visade att arbetsterapeuterna hade varierande erfarenheter av SIP efter införandet av lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård [LUS]. Övergripande överenskommelser som tolkades olika begränsade kommunikationen och system som användes uppfattades ej användarvänliga och svårarbetade. Utskrivningsprocessen har förändrats efter införandet av LUS vilket medfört osäkerhet kring förfarandet med SIP. Studiens resultat kan bidra med att belysa den roll arbetsterapeuter har i SIP upprättad tillsammans med strokepatienter efter införandet av LUS. Det finns behov av forskning som sätter fokus på att tydliggöra arbetsterapeutens roll i SIP både för den egna och andra professioner samt forskning kring samverkan mellan organisationer. / The purpose of this study was to describe occupational therapists’ experiences of coordinated individual planning [CIP] established together with stroke patients. In order to answer the purpose the authors chose to use a qualitative method with interviews to collect data. Nine occupational therapists working in region and municipality in Sweden were interviewed. Data was analyzed based on a descriptive qualitative content analysis which resulted in four categories: Important but disregarded; Digital communication and collaboration in CIP; Patient focus; Difficulties and obstacles in coordinating the plan. The results of the study showed that occupational therapists’ had varying experiences of collaboration in CIP after the introduction of the law on collaboration in discharge from inpatient health care [LUS]. Overarching agreements that were interpreted differently limited communication and systems used were not perceived as user-friendly and difficult to work with. The discharge process had changed after the introduction of LUS, which has led to uncertainty about the procedure with CIP. The results of the study can help to shed light on the role of occupational therapists in CIP established together with stroke patients after the introduction of LUS. There is a need for research that focuses on clarifying the occupational therapist's role in CIP for both their own and other professions, as well as research on collaboration between organizations.

Urbanisering och befolkningsökning är två faktorer till att traditionella logistikmodeller ställs inför utmaningar. Godstransporter har en avgörande roll för en stads ekonomiska liv samtidigt som de är en bidragande faktor till negativ miljöpåverkan. Samtidigt ställs allt högre krav på logistikkedjor att främja hållbar utveckling genom nya lagstiftningar. Kommuner kan bidra till hållbar utveckling genom innovationer i transportsystemen som kan leda till minskad miljöpåverkan. Kommuner har även möjlighet att genom offentlig upphandling påverka och ställa krav på sina leverantörer att arbeta mot en hållbar framtid. Genom att samordna sin distribution till verksamheter kan kommunen både minska miljöpåverkan och främja ekonomisk tillväxt.  Syftet med denna studie är att studera samordnad varudistribution i Trelleborgs kommun som varit i drift sedan november 2020. Vi har med hjälp av intervjuer från de ytterst ansvariga för projektet samt observationer från omlastningsterminalen, lagt upp det empiriska materialet i studien. I den teoretiska referensramen fördjupar vi oss inom hållbara transportsystem och hur faktorer som infrastruktur, offentlig upphandling och säkerhetsaspekter kan inverka på systemen. Genom att analysera det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen kom vi fram till att det är för tidigt att dra några slutsatser om klimatpåverkan har minskat och om projektet har kunnat främja den ekonomiska utvecklingen för kommunen. Däremot kan vi se en positiv utveckling då säkerheten runt verksamheterna i kommunen har ökat eftersom transporterna har minskat. Även logistiken har förbättrats genom ruttoptimering och ökad fyllnadsgrad på transporterna. Kommunen har även genom offentlig upphandling kunnat främja lokala företag som har lett till ökad ekonomisk tillväxt. / Urbanization and population growth are two factors that present challenges for the current transport system. Freight transport plays a crucial role in a city's economic life, while at the same time being a contributing factor to a negative environmental impact. At the same time all higher demands, through new legislation, are placed on logistics chains to promote sustainable development. The municipality will therefore be an important player in work towards sustainable development and can, through innovations in the transport systems, contribute to reduced environmental impact. In addition, the municipality can through public procurement, influence and make demands on their suppliers to work towards a sustainable future. By coordinating its distribution to businesses, the municipality can both reduce its environmental impact and promote economic growth.The purpose of this paper is to study coordinated goods distribution in the municipality of Trelleborg, which has only been in operation since November 2020. We have, with the help of interviews from those ultimately responsible for the project and observations from the transshipment terminal, put up the empirical material in the study. In the theoretical frame of reference, we delve into sustainable transport systems and how factors such as infrastructure, public procurement and safety aspects can influence the system. By analyzing the empirical material based on the theoretical frame of reference, we came to the conclusion that it is too early to draw any conclusions about whether the climate impact has decreased and whether the project has been able to promote economic development for the municipality. On the other hand, we can see a positive development as security around the operations in the municipality has increased because transport has decreased. Logistics has also been improved through route optimization and an increased degree of filling in the transports. The municipality has also been able to promote local companies through public procurement, which has led to increased economic growth.

The aim of this study is to analyze and try to find out why the legislation of coordinatedindividual plan does not appear to be implemented as intended. This is studied with a focus onthe social services part of the coordination and with a focus on the parts of the social servicethat relate to addiction. This has been done by interviewing ten social workers from tendifferent municipalities. The theoretical framework consists of implementation theories.By using a qualitative content analysis on the material, eight different categories have beenidentified that also constitute the empirical part of the study. It shows that there is a differencebetween what and how much education the social workers have received and that it alsodiffers around the perception around whether they have sufficient knowledge. Most peopleexpress that the work with coordinated individual plan affects the workload but that it issomething that is prioritized either way and can make the work more efficient in the longerrun. All social workers are positively attuned to coordinated individual plans, but they stillfeel that improvements can be made. To explain the results of the study, it is discussed basedon different implementation theories.

Vår studie har sin utgångspunkt i avtalen som upprättas mellan kommuner och leverantörer i de projekt som kallas kommunal samordnad varudistribution. Trots att antalet kommuner som idag berörs av detta upplägg ständigt ökar, finns det ingen obligatorisk miljöprofil och ännu inga standardiserade avtalsunderlag. Detta har gjort oss frågande till om det inte finns möjlighet till detta och vilka fördelar och nackdelar det skulle innebära. Genom att granska delar av kommunernas befintliga avtal utifrån avtalstid, utvärderingsgrunder och prisindex ‒ en avgränsning som var nödvändig på grund av avtalens omfattning till antal och storlek ‒ och ställa dessa mot en analysmodell bestående av teorier inom principal-agent-teorin, transaktionskostnadsanalys och hållbarhetsperspektivet kom vi fram till att det absolut finns potential till en standardisering, men att mer forskning inom ämnet krävs. / Our study is based on the agreements established between municipalities and suppliers in the projects known as Municipal coordinated distribution. Although the number of municipalities currently affected by this arrangement is constantly increasing, there is no mandatory environmental profile and not yet a standardized contractual basis. This has made us question if that would be possible and what advantages and disadvantages such arrangement would entail. By examining parts of the municipalities' existing agreements by contract period, evaluation grounds and price index – a delimitation necessary due to the scope of the agreements in number and size – and setting these against an analysis model consisting of theories within the principal-agent-theory, transaction-cost-analysis and the sustainability perspective, we concluded that there is absolutely potential for a standardization, but that more research within the subject is required.

I bakgrunden framkommer att Sverige är ett ekonomiskt starkt land men att det finns utrymme för förbättringar, framförallt när det gäller hur resurser ska fördelas och hur barn blir bemötta inom skolan. Eleverna kommer till skolan med olika förmågor och förutsättningar och behovet av specialpedagogiska insatser ökar. Skolan möter elever som har ett omfattande behov av insatser ifrån flera instanser och intresset för hur samordningen av dessa insatser fungerar väcks. Statens Kommuner och Landsting har tagit fram verktyget Samordnad Individuell Plan (SIP) för att skapa förutsättning för att på ett effektivt sätt samordna insatser för personer i behov av stöd. Syftet med uppsatsen är att få mer kunskap om hur SIP fungerar ur ett skolperspektiv, både vad beträffar SIP som arbetsform och vad för innehåll SIP-mötena genererar. Den övergripande metoden för att uppfylla syftet var en fallstudie som baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer, lärare samt vårdnadshavare till elever mottagna i särskolan. Resultatet som analyserades utifrån Bronfenbrenners (1979, 1986) utvecklingsekologiska nivåer visade att mötesledarens insats under mötet blir avgörande för mötets form. Hur skolan och dess specialpedagogiska insatser lyftes under mötena berodde mycket vad som föranlett elevens behov av en SIP. I samtliga fall som studien baserades på har skolan visat sig vara en kontext vars insatser lett till positiva konsekvenser för den berörda eleven. Inställningen till SIP som verktyg är positiv hos de som deltagit i denna studie.

Samordnad vårdplanering tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och är ett ofta förekommande arbetsmoment. Processen innefattar patientens övergång från slutenvård till öppenvård, efter det att denne bedöms vara medicinskt färdigbehandlad. Till grund för planering av vilka insatser patienten är i behov av efter utskrivning från slutenvården ligger den information som överförs från slutenvården till de andra vårdformerna. Informationsöverföringen äger rum på vårdplaneringsmöten eller via telefon. Syftet med studien är att undersöka och beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till rutinerna kring samordnad vårdplanering inom slutenvården. Denna empiriska studie genomfördes med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Urvalet var 6 sjuksköterskor (26-56 år) med olika långa yrkeserfarenhet från 2 avdelningar på Universitetssjukhuset i Malmö. Insamlad data analyserades med hjälp av Burnards metod för manifest innehållsanalys. I resultaten framkom att samverkan mellan alla inblandade vårdformer och administrativ samordning är av stor vikt vid samordnad vårdplanering. Sjuksköterskorna uttrycker ett behov av stödfunktion, ett mer överblickbar datasystem och fortsatt utbildning för att underlätta arbetet med de samordnade vårdplaneringarna. / The discharge planning process is one of the nurses’ areas of responsibilities and is an often recurring work task. The process includes patient’s transition from hospital care to primary care when the patient’s treatment is considered completed. The information from hospital staff to the community health staff is the basis upon which the patient’s further care needs are being assessed and supplied for after discharge. The transference of information takes place in discharge planning conferences or by phone.The aim of this study is to study and describe nurses’ attitudes towards the routines for discharge planning within a hospital healthcare setting. This empirical qualitative study was conducted using semi-structured interviews. A total of 6 nurses (26-56 years) participated in this study, working in 2 different wards at the University Hospital of Malmö, Sweden. The collected data was analyzed using manifest content analysis method and the results showed that interaction and coordination between multi-disciplinary teams is vital in the discharge planning process. The nurses also expressed the need for extra support, a more easily overviewed technological support system and continued education on discharge planning.

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans uppfattning av samordnad vårdplanering som ett fenomen. Studien är en kvalitativ empirisk studie och intervjuer användes som metod. Dessa spelades in på band, transkriberades, analyserades, tolkades av författarna och resulterade i fyra övergripande teman. Urvalet bestod av åtta sjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet som representerade två olika kliniker. Båda könen ingick i urvalet. Resultaten visade att grundtanken med samordnad vårdplanering var bra men det organisatoriska ifrågasattes. Sjuksköterskan reagerade på att det visades dålig respekt för patientens delaktighet, autonomi och integritet i samband med dessa möten. De gemensamma resurserna verkade otillräckliga, för att ge en fortsatt god och trygg omsorg i människors liv. En administrativt tidskrävande arbetsuppgift som sjuksköterskan är ålagd att hantera i sitt dagliga arbete. Slutsatser blev att sjuksköterskans möjligheter att påverka vårdplaneringens utgång är små och därför uppfattas det som ett komplicerat arbetsmoment. Tidskrävande då vårdplaneringens administrativa del tar mycket av en sjuksköterskas dagliga arbetstid. / The aim of this study was to emphasize the nurse’s knowledge of the coordinated care planning as a phenomenon. This is an empirical qualitative study, we have used interviews as a method and the analysed our own. The results were four global themes. The selections consisted of eight nurses whit different various work and they represent two different clinics. Both sexes were represented. The results show that the basic idea with coordinated care planning was good but the organization skills was missing The nurse in charge reacted because the patients did not get involved in the activity, autonomic and was not showed any personal integrity at the meetings. Te common resources seemed insufficient to give a continued good and confident care in these people’s lives. The lack of time was due to the administrative deskwork that the nurses will be able to do daily. The conclusion became that the nurses possibility to influence the planning’s outcome is very small. Due to this it was seen a boring work moment. The lack of administrative care planning, take much time from the daily routine work.

Befolkningen blir äldre och därmed ökar frekvensen av hjärtsvikt. Våra egna upplevelser är att vården för patienter i livets slutskede är ojämlik och beroende av vilken sjukdom patienten har. Tidigare studier visar också att olika yrkesgrupper ser på vården på olika sätt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vården baseras på vårdrelationen med patienten. Det finns få studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvård upplever det att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt och därför vill vi undersöka detta. Syftet är att belysa hur distriktssköterskan/sjuksköterskan som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård upplever att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt. Studien är genomförd utifrån kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har genomförts i form av samtal med en öppen frågeställning. Resultatet visar att sjuksköterskan/distriktssköterskan upplever tillfredsställelse, frustration, beroende och osäkerhet. Distriktssköterskans/sjuksköterskans upplevelser som berättats för oss i denna studie stämmer väl överens med tidigare forskning. Distriktssköterskans/sjuk-sköterskans kunskap är avgörande för vården av patienten med svår kronisk hjärtsvikt. För att säkerställa det resultat denna studie kommit fram till bör en större studie göras. Resultatet kan användas som ett led i att utveckla vården för den berörda patientgruppen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

<p>Vid Onkologiska klinikens behandlingsmottagning ges cytostatika till de patienter som inte är inlagda vid kliniken. Arbetsförhållandena för sjuksköterskorna på mottagningen är ibland mycket påfrestande, genom att arbetsbelastningen kan vara mycket varierande, både mellan olika dagar och mellan olika sjuksköterskor. Vidare ger dagens bokningsrutiner inte någon samordning mellan sjuksköterskorna, vilket gör att mottagningen även har svårigheter att på ett bra sätt utnyttja sina behandlingsresurser.</p><p>Behandlingstiderna för patienterna bokas idag löpande. Examensarbetet syftar till att simulera förändringar i dagens verksamhet. Vi undersöker möjligheterna att genom samordnad bokning dels förbättra arbetsförhållandena för sjuksköterskorna och dels förbättra resursutnyttjandet vid mottagningen. Detta görs genom att konstruera dagsscheman för sjuksköterskorna. Arbetsförhållandena i dessa dagsschemana styrs av regler. Genom att utnyttja historisk statistik över utförda behandlingar genereras dagsscheman som uppfyller mottagningens behandlingsbehov på lång sikt. På så sätt kan även mottagningens maximala behandlingskapacitet undersökas. Dagsscheman skapas med hjälp av kolumngenerering, varvid kolumngenereringsproblemet löses med en girig heuristik.</p><p>Analyser visar att det finns stora möjligheter att med hjälp av samordnad bokning förbättra arbetsförhållandena för sjuksköterskorna, samtidigt som samma antal patienter, eller till och med fler, kan behandlas.</p>