<p>Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning. Dessa fyra frågställningar ligger sedan till grund för en enkät ställd till lärare i grundskolans tidigare år. Resultaten vi redogör för visar, utifrån respondenternas svar, att det goda samtalet används i undervisning men vi kan för den skull inte påstå att resultatet överensstämmer med verkligheten.</p>

No description available.

<p>Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen. Samtalet används som ett forum för att uttrycka åsikter och stå för vad man tycker. Samtalet används också till att förmedla normer och värderingar. Dessa innefattar bl.a. att vara empatisk, respekterande och att man ska lyssna på varandra. En demokratisk beslutsprocess beskrivs gå till via någon form av röstning där majoriteten vinner. Att lärarna arbetar med demokrati även under samtalet beskrivs inte under intervjuerna. Lärarna avgör både om och när ett samtal skall ske, och om och när omröstning skall genomföras.</p>

Bakgrund: I samhället är det stort fokus på hälsa och livsstilsförändringar och det motiverande hälsosamtalet är ett verktyg som fått stor uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal, där Motiverande samtal (MI-metoden) har använts som arbetsredskap. Metod: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingår elva i resultatet. Innehållsanalys av artiklarna resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hälsosamtalet. Sjuksköterskornas användning av MI-metoden gav varierande utfall i studierna avseende effekt på livsstilsförändringar. MI-utbildningens längd visade ingen koppling till uppnådda livsstilsförändringar hos patienterna, men upprepade tränings- och handledningstillfällen var viktiga faktorer i lärandeprocessen för sjuksköterskorna. Slutsats: MI-metoden är ett användbart verktyg för att främja sjuksköterskors och patienters delaktighet i hälsosamtal, medan effekten avseende livsstilsförändringar visar varierande resultat. För att sjuksköterskor ska kunna motivera och stödja patienter vid livsstilsförändringar finns behov av ett utbildningskoncept i MI-metoden med tydliga kvalitetskrav där hänsyn tas till sjuksköterskors individuella färdigheter. Fortsatt forskning i form av observationsstudier behövs för att undersöka om det finns okända faktorer som påverkar MI-metodens utfall.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva inom vilka områden motiverande samtal kan användas av personal inom hälso- och sjukvård i behandlingen av personer med övervikt eller fetma. Vidare var syftet att beskriva vilka förmågor personalen som använder motiverande samtal bör inneha och vilken inverkan motiverande samtal har för personer med övervikt eller fetma som avser genomgå livsstilsförändringar. Litteratur söktes i databaserna Medline via PubMed samt Cinahl, och samtliga 12 studier som utgör resultatet var från åren 2005-2010. Huvudresultatet i studien visade att hälso- och sjukvårdspersonal använder motiverande samtal till att implementera förändringar gällande kost, fysisk aktivitet, motivation samt tilltro till dessa i arbetet med personer med övervikt och fetma. Motiverande samtal kunde stärka dessa förändringar och det visade sig även vara ett bra komplement till beteendeinterventioner. Förmågor hos hälso- och sjukvårdspersonal, såsom empati, hade betydelse för hur personers livsstilsförändringar implementerades. Konklusionen var att personer med övervikt och fetma kan genomgå livsstilsförändringar, såsom förbättrad kosthållning samt ökad fysisk aktivitet, som främjar hälsa och leder till viktnedgång med hjälp av motiverande samtal. / The aim of this study was to describe the areas in which motivational interviewing can be used by health care personnel in the treatment of persons with overweight or obesity. Furthermore, the aim was to describe what abilities the personnel using motivational interviewing should obtain and what impact motivational interviewing has for persons with overweight or obesity about to undergo lifestyle changes. Literature was searched in Medline through PubMed and Cinahl, and all 12 studies which represent the result were from year 2005-2010. The main result of the study showed that health care personnel are using motivational interviewing to implement changes in terms of diet, physical activity, motivation and belief in these in the work with persons with overweight and obesity. Motivational interviewing could strengthen these changes and is also proved to be a good supplement to behavioral interventions. Health care personnel abilities, such as empathy, had a meaning for how persons lifestyle changes were implemented. The conclusion was that persons with overweight and obesity could undergo lifestyle changes, such as improved diet and increased physical activity, which promote health and lead to weight loss through motivational interviewing.

Studiens syfte var att undersöka och belysa hur ett antal studie- och yrkesvägledare ser på några aspekter av sitt arbete. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två forskningsfrågor som innebar dels vilken vikt studie- och yrkesvägledare lägger vid vägledning och hur de upplever just den delen av arbetet, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på sin roll i dagens kunskapssamhälle. En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade telefonintervjuer användes. Det råder en stor enighet bland de intervjuade att vägledning är av stor betydelse och fyller en viktig funktion i dagens kunskapssamhälle. Stressigt, stimulerande och varierande är några av dom gängse ordval som nämns i sammanhanget om hur man uppfattar sin profession. Vidare betonar man också hur krävande men å andra sidan hur positivt det är att arbeta med samtal och vägledning. Resultatet visar också hur eniga de flesta studie- och yrkesvägledare är om den betydelse deras yrkesroll har i det samhälle som vi lever i idag, där det livslånga lärandet många gånger nämns. Flertalet menar att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll för människor som idag ställs inför många val. Relaterat till tidigare forskning och teorietiska utgångspunkter styrker erhållet resultat därmed tankarna om hur stor betydelse studie- och yrkesvägledare och vägledning har.

Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen. Efter utskrift analyserade vi utifrån olika kategorier. I vår undersökning kom vi fram till att eleverna intog olika roller och samarbetade genom att diskutera, argumentera, lyssna och instämma. Resultatet visar även att när eleverna samtalar använder de sig av ett språk som alla i gruppen förstår. Samtalen utmärks i stort sett av vardagliga begrepp med några få inslag av vetenskapliga begrepp. Vi fann att om pedagogen är medveten om vilka roller som eleverna kan inta så kan gruppindelningen göras effektivare och skapa bättre förutsättningar för en gynnsam inlärning för samtliga elever. Vi fann också att pedagogens uppgift att göra kopplingar mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp kan underlättas genom studier av föreliggande slag.

Syftet med utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur, vi som lärare, kan arbeta språkutvecklande samt stimulera förskolebarnens språkutveckling genom att använda oss av utomhusmiljön. Utvecklingsarbetet genomfördes på två förskolor i form av ett tema kring språkutveckling, med olika språkliga aktiviteter utomhus. Under temat visade barnen stort intresse och engagemang kring de samtal och aktiviteter som genomfördes, och deras åsikter belystes kontinuerligt. Resultatet visade att samtalet och samspelet, mellan lärare-barn och barn-barn, bör ligga till grund för språkutvecklande arbete utomhus. Vi ansåg att utomhusvistelsen gjorde aktiviteterna mer levande och innehållsrika.

Sömnbesvär är ett allt vanligare problem idag och kvinnor drabbas mer än män. För en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp där motiverande samtal, MI kan vara en användbar metod. MI går ut på att öka individens inneliggande kraft och motivation att vilja göra förändringar i livet för att må bättre. Det har gjorts forskning inom sömnproblematiken dock mycket lite vad det gäller sömnbesvär och MI. Syfte var att undersöka om MI kan hjälpa kvinnor med sömnbesvär. Valet blev en kvalitativ studie, för att få svar på frågeställningarna har författarna utgått ifrån intervjuer med två MI-rådgivare och två kvinnor med sömnbesvär som fått hjälp genom MI för sina sömnbesvär. Intervjuerna analyserades enligt empirisk fenomenologisk metod som ligger till grund av resultatet. Resultatet visade att MI upplevs vara ett bra hjälpmedel både för MI-rådgivarna och de två kvinnor som hade sömnbesvär. Slutsats kunde tas att MI hjälpt dessa kvinnor genom att de fått mer självinsikt och förståelse om sina problem. Det krävs mer forskning under längre tid för att se om MI kan ge långsiktiga resultat för sömnbesvär

Syftet med studien var att beskriva till vilka patientgrupper sjuksköterskor använder samtalsmetoden motiverande samtal (MI) samt att presentera samtalsmetodens beskrivna resultat. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Materialet samlades in från databaserna CINAHL och Pubmed (MedLine) och sökorden som användes var: motivational interviewing and nurse*. Resultatet visade att sjuksköterskor använder sig av MI till flertalet patientgrupper såsom till rökare, patienter i behov av livsstilsförändring, alkoholmissbrukare, HIV-patienter samt till andra patientgrupper. Resultatet av MI var övervägande positivt, några artiklar redovisade dock negativt, oklart eller varierat resultat av MI-intervention. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att MI kan vara en värdefull metod i traditionell omvårdnad och inte bara i behandling av missbruksproblematik, vilket metoden ursprungligen utvecklades för. MI:s principer kan relateras till typiskt mänskligt beteende då samtalsmetoden baseras på att det individuella valet om och hur livsstilsförändringar är önskat. Detta är avgörande för om förändringen genomförs och upprätthålls. / The aim of this study was to describe to what patient groups nurses are using the counseling approach motivational interviewing (MI) and to present the described result of the approach. The method was a literature review. Scientific articles were searched from the databases CINAHL and PubMed (MedLine) and the key words used were motivational interviewing and nurse*. The result showed that nurses are using MI to many different patient groups like smokers, patients needing life style changes, alcoholics, HIV-patients and other patient groups. The results of MI were generally found to be positive, however a few studies presented no, unclear or a varied result of an MI-intervention. The conclusion of this literature review is that MI can be a valuable method in everyday nursing and not only as a treatment for alcohol abuse, for which the method originally was developed. The MI principles can be related to typical human behavior as the counseling approach is based on an individual choice if and how life changes are wanted. This is decisive if changes are implemented and maintained.